Webbapplikationer blir allt mer lika desktopapplikationer vilket innebär att högre prestandakrav ställs på dessa. Ett sätt att möta dessa krav är att bättre utnyttja tillgänglig hårdvara med hjälp av parallellisering. Många webbapplikationer är implementerade i JavaScript. Ett nytt API kallat Web workers möjliggör parallellisering av JavaScript. Web workers har dock vissa begränsningar. Denna studie fokuserar på Web workers applicerat på webbapplikationer med partikelsystem. Partikelsystem har många olika användnings-områden vilket gör att dessa kan användas för många olika typer av tillämpningar. En tillämpning är fysiksimulering i applikationer med realtidsgrafik. Studien undersöker vilka prestandaeffekter tre olika parallelliseringsstrategier implementerade med Web workers ger för fysiksimulering med hjälp av partikelsystem i en webbapplikation. För ändamålet har en enkel applikation utvecklats vilken prestandamätningar utförts med. Resultatet visar att valet av parallelliseringsstrategi begränsas av kommunikationshastigheten till och från Web workers. Ett samband mellan prestanda och antal skickade meddelanden kan påvisas men behöver undersökas närmare.

Trafiken till webbapplikationer ökar därför ställs det högre krav på att svarstiderna för användaren hålls nere även fast det blir högre trafik och mer data som behöver laddas till webbapplikationerna. Där det vanligaste språket för att hämta data ifrån databaser är PHP som är ett språk som varit med i många år. När det nu finns möjlighet till att skiva all kod i ett och samma språk som JavaScript med Node.js är frågan hur PHP står sig emot JavaScript i svarstider för användaren. Det blir också vanligare med NoSql databaser istället för RDBMS Detta arbete gör ett experiment där JavaScript och PHP ställs emot varandra och kollar hur dom påverkar svarstider. Där även programmeringspåken tar användning av en RDBMS och en NoSql databas. Där resultatet visar på att det inte går att skilja dom åt om man kollar på svarstider.

As people read more and longer texts on the web, the simple formatting options that exists in todays browsers creates worse results than necessary. On behalf of Opera Software in Linköping, a better algorithm has been implemented in Javascript with the purpose of delivering a visually better experience for the reader. The implementation is first and foremost for mobile devices and therefore a large part of the thesis has been the evaluation and optimization of performance.

JavaScript is today’s most common client-side programming language for the web. Choosing the most adapted framework for each and every project can optimize the development process and increase profits. Developers often lack knowledge about what to prioritize when choosing a framework and very little previous research regarding this subject area is available. This thesis investigates two JavaScript client-side frameworks and answers the questions of why you should use a framework when developing applications. This thesis also investigates why a company should develop a new framework, when equivalent open-source alternatives are available. To be able to answer the questions interviews with developers were conducted. The results are that using a framework can optimize the development process regarding time and complexity, but learning a new framework can be difficult. In rare cases it is a great idea to develop a new framework for a certain project, but it is often not worth it. Developers also seem to choose experience of using a framework over performance.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är möjligt att kunna i realtid undersöka kod på en webbsida för att rekommendera uppdatering av en befintlig webbläsare vid behov, utan att användarupplevelsen påverkas negativt. För att undersöka detta implementerades ett program i JavaScript. Sex olika JavaScript-bibliotek användes som testfall. Programmet söker igenom koden som finns i ett JavaScript-bibliotek och gör en rekommendation med hänsyn till några kända säkerhetsrisker och försvar mot dem. Dessutom beräknar programmet svarstiden med hjälp av klockan på klientsidan. Enligt Tolia, Andersen och Satyanarayanan (2006) visar undersökningar som har gjorts att användare föredrar svarstider som är under en sekund, och att svarstider som är över en sekund kan få användarna att bli missnöjda. För att användarupplevelsen inte skall påverkas negativt, bör svarstiden inte överstiga en sekund. Resultaten från undersökningen visar att svarstiderna inte blir tillräckligt långa för att kunna påverka användarupplevelsen negativt.

Det blir allt vanligare med att använda webbläsare som plattform för applikationer istället för de konventionella som måste installeras lokalt. Frågan är hur pass bra JavaScript står sig när det kommer till intensiva och tunga algoritmer såsom sökalgoritmer för spel. Finns det optimeringar som kan förbättra tidsåtgången för sökalgoritmer så att användaren i slutändan inte tröttnar på att det tar för lång tid? Med hjälp av ett antal tekniker såsom Typed Arrays försöker det här arbetet påvisa huruvida Typed Arrays kan användas som optimeringsstrategi för en applikation handskriven i JavaScript för att sänka tidsåtgången. Detta arbete syftar till att utvärdera hur användbart av optimeringsstrategier såsom Typed Arrays påverkar tidsåtgången för en förutbestämd sökväg. Flera versioner av en applikation implementeras för att se vilken optimering som är mest lämpad och utvärderas sedermera genom prestandamätning. Resultatet visar att ingen av de valda optimeringsstrategierna gav någon nämnvärd förbättring utan var till vissa delar en försämring jämfört med referensmätningen.

This report describes an analysis of WebGL together with JavaScript with the aim to examine its limitations, strengths and weaknesses. This analysis was performed by building a 2D game engine containing some dynamic elements such as water, smoke, fire, light, and more. Different algorithms have been tested and analyzed to provide a clearer picture of how these work together. The report will go through the most basic functions of the game engine and describe briefly how these work. The result shows that JavaScript with WebGL can be considered to be a potent toolsets, despite the difficulties caused by JavaScript. In summary, similar projects can be recommended as Javascript and WebGL proved both fun and incredibly rewarding to work with.

Vi kommer i denna rapport undersöka hur ramverket Derby kan användas inom spelutveckling tillsammans med HTML5 och CSS3. Derby är ett MVC-ramverk som bygger på Node.js. MVC (Model View Controller) är ettdesignmönster som används inom systemutveckling. Designmönstret separerar presentationslagret och datalagret genom att införa en komponent emellan som kallas controllern. Det Derby framförallt tillför till Node.js är synkronisering av data mellan servern och klienten. Är det möjligt att med hjälp av dessa tekniker programmera ett spel av typen tower-defence? Syftet med denna rapport har varit att, med Erik Berglund som beställare, utveckla ett spel från en innovation av spelgenren tower-defence, detta med hjälp av ramverket Derby tillsammans med Javascript, HTML5 och CSS3.Huvudidén är att spelet aldig ska ta slut. Är det möjligt att programmera detta med hjälp av dessa ramverk och tekniker? Hur blir prestandan om spelet genererar nytt material konstant? Vi kommer att gå igenom hur vi har använt oss av dessa tekniker och vilka algoritmer vi har använt oss av för att utveckla och realisera de speldesignidéer som Erik tillfört.

Responstider är något som alltid har varit och fortfarande är en viktig del att tänka på vid utveckling av webbapplikationer. Speciellt CMS kan upplevas som väldigt långsamma ibland. En lösning på detta är MVC ramverk, i detta arbete javascript-ramverket backbone. Problemet handlar om att implementera backbone i ett CMS och ta reda på hur prestandan påverkas. För att testa detta skapades två versioner av en sida i wordpress, den ena med en implementation av backbone för att skapa och rendera kommentarer. Tester i olika webbläsare och med olika långa texter på kommentarerna visar på en prestandavinst som ligger omkring 90%.

Webben används i allt större utsträckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta ställer högre krav på webbapplikationens prestanda på klientsidan, då nya tekniker möjliggör mer avancerade applikationer. Parallellisering är en metod för att öka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag är vanliga. Web workers – ett nytt API för JavaScript – tillåter en enkel form av parallellisering för webbapplikationer. Dock har web workers en del begränsningar som minskar antalet möjliga strategier. Detta arbete syftar till att utvärdera hur valet av parallelliseringsstrategi påverkar prestandan hos en JavaScript-implementation av marching squares – en algoritm med goda möjligheter för parallellisering. Tre olika strategier implementeras, och utvärderas därefter genom prestandamätning. Resultaten visar att en strategi som använder så lite och så optimerad kommunikation som möjligt ger bättre prestanda än en strategi med mer kommunikation. Vidare arbete för att bland annat utvärdera vinsterna av delat minne föreslås.