This study uses employment office-level panel data to investigate the impact of work-related activities on the outflow from unemployment to work and education. The two largest labor market programs in Sweden are studied: Job and Development Guarantee and Job Guarantee for the Youth. To examine how activity participation affects the outflow to employment/education I had to examine differences between offices (office heterogeneity). This heterogeneity could be differences in local labor market conditions, office’s managerial ability, quality of activities and other features that are non-varying for each individual office. The method to answer the research question is fixed effects distributed lag regression analysis with lagged values of the independent variable “activity participation rate”. In addition to the one-way office-specific fixed effects model, a model with time-specific fixed effects was introduced to check for seasonal impacts and fixed macroeconomic conditions that influence all offices. According to the two-way fixed effects regression results, the seasonal variations seem to have a stronger impact on the outflow to work/education than the work-related activities participation rates. Particularly, when time-specific fixed effects were added to the model with office-specific effects, the overall effect of work-related activities on the outflow rate became statistically non-significant and brought inconclusive results. The results have shown that the month of September has the strongest and most positive influence on the outflow rate as more people find work and leave to education during this month. The months that have the lowest impacts on the dependent variable are March and October, which means that fewer individuals left to work/education during these months across offices, in comparison to other months. / Denna studie använder paneldata på kontorsnivå för att undersöka effekterna av arbetsplatsförlagda aktiviteter på utflödet från arbetslöshet till arbete och utbildning. De två största arbetsmarknadspolitiska programmen i Sverige studeras: Jobb-och utvecklingsgarantin (JOB) samt Jobbgarantin för ungdomar (UGA). För att undersöka hur aktivitetens deltagande påverkar utflödet till arbete/utbildning kontrollerade jag för skillnader mellan kontoren (kontors heterogenitet). Denna heterogenitet kan bestå av skillnader i lokala förhållanden på arbetsmarknaden, kontorets förvaltningsförmåga, kvalitet på verksamheten och andra funktioner som är icke - varierande för varje enskilt kontor. Metoden som har använts för att besvara frågeställningen är "fixed-effects distributed lag regressions analysis" med eftersläpande värden för den oberoende variabeln ”aktivitetsgrad”. Förutom kontors - specifika "fixed effects", infördes en modell med tid - specifika effekter för att kontrollera för säsongsmässiga effekter och fasta makroekonomiska förhållanden som påverkar alla kontor. Enligt de två-vägs "fixed effects" regressionsresultaten så verkar säsongsvariationerna ha en större inverkan på utflödet till arbete/utbildning än den arbetsplatsförlagda aktivitetsgraden. Framför allt när tid-specifika fasta effekter inkluderades i modellen med kontors-specifika effekter, blev den totala effekten av arbetsrelaterade aktiviteter på utflödeshastigheten statistiskt icke-signifikant och gav osäkra resultat som utfall. Resultaten har visat att september månad har den starkaste och mest positiva inverkan på utflödet, vilket betyder att fler människor hittar arbete eller återgår till utbildning just under denna månad. De månader som har visat sig ha lägst påverkan på den beroende variabeln är mars och oktober, vilket innebär att färre individer hittar arbete eller påbörjar utbildning under dessa månader i jämförelse med andra månader.

Denna studie genomfördes på ungdomar mellan 20 – 24 år i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Studiens syfte var att beskriva och analysera betydelsen av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Sju ungdomar intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån begrepp från SCCT, Bourdieus kapitalbegrepp och andra begrepp som exempelvis hierarkisering, disciplinering och omstrukturering. Utifrån analysen av ungdomarnas berättelser visar studien på att ungdomarna upplever Jobbgarantin och Arbetsförmedlingen olika. Kombinationen av förväntningar ungdomarna har på exempelvis myndigheten, arbetsmarknadsprogrammet, personalen, handläggarkontakten och responsen ungdomarna får av dessa, är vad som leder till att ungdomarna har bra eller mindre bra upplevelser av Jobbgarantin och den statliga myndigheten. Det mest framträdande i studien är att ungdomarna upplever arbetsmarknadsprogrammet och Arbetsförmedlingen olika beroende på engagemanget handledarna och handläggarna visar dem. Myndighetspersonalens engagemang tillsammans med miljöerna ungdomarna utför sina jobbsökaraktiviteter i, spelar en avgörande roll för vad ungdomar tycker om Jobbgarantin och hur de bestämmer sig för att uppfatta programmets och Arbetsförmedlingens inverkan på arbetssituationen. Ungdomarna som utför sina jobbsökaraktiviteter i Jobbgarantin på arbetsmarknadsprojekt och privata arbetsförmedlingar, har goda upplevelser av programmet och dess inverkan på arbetssituationen. Dock kunde flera ungdomar paradoxalt nog uppleva att Arbetsförmedlingen inte har en påverkan i deras arbetssituation, när myndigheten de facto har det.