<p>Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.</p>

I detta arbete skriver jag om judisk identitet i Sverige så som den framkommer i Judisk Krönika 2010-2011. Vad det finns för knep för att skapa och upprätthålla en judisk identitet. Vad identifierar man sig med? Jag har använt mig av tidskriften Judisk Krönika årgång 2010-2011 som primärkälla, med chefredaktören Jackie Jakubowski. Jakubowski har även skrivit vetenskapligt om judendom i Sverige. Teorier härstammar från Lasse Dencik, Anthony Giddens och Alberto Melucci. Melucci och Giddens använder en konstruktivistisk syn på identitetsbildande och Dencik skriver om en Davidsstjärna där han beskriver olika aspekter av judisk identitet. Arbetet belyser hur det är att vara jude i Sverige idag, vilka möjligheter som finns och också vilka hinder som kan tänkas finnas, så som det framställs i Judisk Krönika. Judar har genom historien varit förföljda och utsatta för försök till assimilation istället för integration, detta skulle kunna leda till att man är rädd för att visa att man är jude, att våga vara stolt för sitt ursprung. Undersökningen visar att det går att leva ett judiskt liv i Sverige, med vissa komplikationer. I skapandet och upprätthållandet av en judisk identitet i Sverige läggs fokus på såväl traditioner, familj som andra världskriget.

Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.

Judar är en av Sveriges nationella minoriteter. Enligt Sveriges lag ska de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur främjas. Samtidigt vittnar judar om ökad antisemitism i det svenska samhället. Denna studie utforskar hur tidskriften Judisk Krönika skildrar judiska identiteter i Sverige samt hur upprätthållandet av dessa identiteter påverkas av antisemitism. Genom en tematisk innehållsanalys med hjälp av Giddens teori om självidentiteter är gemenskap och potentiella risker med att uttrycka sin identitet centrala faktorer för att upprätthålla judiska identiteter. Närmare bestämt formas judiska identiteter av historia, kulturliv, traditioner, värderingar samt erfarenheter av antisemitism et cetera. Sammanfattningsvis belyser Judisk Krönika att judiska identiteter är dynamiska och kontextberoende, präglade av både kollektiva och individuella erfarenheter.

The aim of this paper is to study how Swedish ­Jewish women and non-men relate to widespread notions of Jewish motherhood and the trope of ”the Jewish mother”, through their own  stories. The paper asks how they relate to notions of Jewish motherhood, how these notions  function in the construction of their identities as Jewish and how it relates to processes of  community and nationalism. The material that is analyzed is the narrative of fourteen Jewishidentified women/non-men gathered with a survey interview. It is analyzed through theories  of the relation between motherhood and nationalism, the constitutive terms of a diaspora and an intersectional approach to racialized processes of gender and gendered processes of the  constitution of race and ethnicity. The thesis concludes that through the informants’ stories  the cultural symbol of ”motherhood” is dependent upon certain symbols in its own, such as  food and religious practices, that relate to identity processes among the informants, and to  processes of community and nationalism tied to motherhood. Jewish mothers, potential  mothers and parents are effected by expectations of certain Jewish ways of performing  motherhood in their identification as Jewish and in their sense of belonging to the Jewish  community. They also relate these expectations to portrayals of Jewish mothers from popular culture as well as to the parenting and memories of their own mothers and ancestral women.

This bachelor’s thesis is an ethnological study with focus on examining conditions for and navigation between different subject positions in Swedish everyday life. The study problematizes the nature of Swedishness and examines the relationship between Swedishness, whiteness, and Jewishness. Who is Swedish and when is examined, and in which situations Jewishness is brought to light and made note of. The essay discusses the boundaries of the act of passing and what strategies Jews in Sweden use to navigate between Swedishness and Jewishness and adaptations to live as smooth a daily life as possible. Based on the theory derived from phenomenology and post-structuralism as well as interviews with six Jews resident in Sweden, the paper highlights the complicated ways in which norms interact and how identifications arise through deviation. Whiteness is examined in relation to Jewishness and Swedishness and appears, similarly to other social positions, depending on context, time and place. The empirical evidence shows how Jews in Sweden try to pass as (white) Swedes while at the same time trying to keep their Jewish identity. That Jewish bodies act differently and feel at home dependent on place is made clear by an account of the importance of the diasporic experience for Jewish life in Sweden.

Introduction: The aim of this thesis is to investigate the factors that lead to the creation of meaning for Jewish genealogists. Research on the creation of meaning in genealogy has been carried out in the past, but not for this particular group. Method: The grounded theory process of textual coding was conducted on so called success stories in connection to two different databases with access to Holocaust related records. A group of genealogists without connections to the Holocaust serve as comparison. Analysis: Three phases in the genealogical process appear. The first is a practical phase. The second is a personal engagement phase. The last phase is emotional. The attributes and categories from the coding procedure are selected and placed into the most suitable phase. A perspective of archival pedagogy is incorporated. A discussion that ends with the final grounded theory follows. Results: The components that create meaning in the Jewish groups research are information gathering, conclusion, participation, inclusiveness, creation of identity and highlighting. The main differences between the two groups of genealogists are the event of the Holocaust. Conclusion: The genealogical research and its meaningful and creative processes are overall the same in the Jewish as in the other group. The Holocaust is however unavoidably affecting all the processes for the Jewish genealogists. This is a two years master’s thesis in Archival Science.