Den nya generationens juniora revisorer kommer med nya krav på sina arbetsgivare och arbetsmiljön jämfört med hur det var i tidigare generationer. Tillsammans med högre effektivitetskrav från revisionsbyråerna samt ökade krav från regel- och standardsättare medför att lärandet av juniora revisorer åsidosätts. Westermann et als (2015) identifierade förändringsfaktorer i inlärningsprocessen för juniora revisorer inkluderar bland annat dessa aspekter. Westerman et al (2015) utförde sin studie ur ett seniora revisorers perspektiv som jag kommer att studera vidare i denna uppsats. Syftet är att göra en vidare undersökning av de av Westermann et al (2015) identifierade förändringsfaktorer för att studera om och hur de hanteras av revisionsbyråerna. Konsekvensen för ej hanterade förändringsfaktorer medför brister i inlärningsprocessen som leder till utvecklandet av ett oavsiktligt kvalitetshotande beteende hos den juniora revisorn. Om det inte hanteras kan det påverka den slutliga kvaliteten av revisionen som är av stor vikt för att byrån skall kunna bibehålla sin trovärdighet gentemot kunden, marknaden och regel- och standardsättare. Tillvägagångssättet för att undersöka detta är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där datainsamlingen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp respondenternas erfarenheter, åsikter och sociala verklighet på bästa möjliga sätt. Respondenterna består av sju seniora revisorer med minst tio års erfarenhet inom yrket från fyra av de fem största revisionsbyråerna i världen. Data visar att det går att identifiera samtliga förändringsfaktorer dock i olika utsträckning samt med en skillnad mellan ett generellt och individuellt perspektiv. Det framgår att det finns brister i inlärningsprocessen på grund av de aspekter som presenteras i förändringsfaktorerna. Slutsatsen som kan dras är att risken för utveckling av kvalitetshotande beteende bland dagens juniora revisorer är hög om förändringsfaktorerna inte hanteras, samt att empirin visar på att revisionskvaliteten faktiskt redan har försämrats på grund av detta.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.