Uppsatsens syfte har varit att utreda kriterierna för principen om dold samäganderätt och dess funktion samt hur principen aktualiseras i praktiken. Genom lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin har principen analyserats. I rättspraxis har tre kriterier uppkommit för att kunna tillämpa principen om dold samäganderätt. Kriterierna syftar till att avgöra parternas avsikt med förvärvet. Det första kriteriet är att parternas avsikt ska ha varit att förvärva fastigheten för gemensamt bruk. Det andra kriteriet är att den dolda ägaren till egendomen ska ha bidragit ekonomiskt till förvärvet och det tredje kriteriet innebär att det ska finnas en gemensam partsvilja vid förvärvstillfället att samäga egendomen. När de två första kriterierna är uppfyllda, kan HD anta att det funnits en ömsesidig partsvilja. Principen om dold samäganderätt tillämpas vanligen i samband med att äktenskapet eller samboförhållandet upplösts. Det kan ske genom äktenskapsskillnad, separation eller att en av parterna avlider. När äktenskapet eller samboförhållandet upplösts ska en bodelning upprättas. Syftet med dold samäganderätt är att ge den dolda ägaren ett ekonomiskt skydd, genom att bli öppen ägare får den dolda ägaren möjlighet att ta del av tillgångarna i fastigheten vid bodelning eller utmätning. Den öppna ägaren är den make eller sambo som är angiven köpare i köpehandlingen. Det är den som besitter äganderätten till fastigheten till dess att den dolda ägaren omvandlas till öppen ägare.

Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020. Regeringen har varit tydlig med att barnkonventionen ska inkorporeras för att det på så sätt tydliggörs att barn är ett rättssubjekt med egna specifika rättigheter. Syftet med uppsatsen har varit att utreda vad inkorporeringen kommer att betyda för barn och deras rättigheter samt vad det tredje tilläggsprotokoll skulle kunna innebära för barns klagorätt. Protokollet ger barn rätt att till barnrättskommittén inlämna klagomål om de har fått sina rättigheter kränkta enligt barnkonventionen och de tillhörande fakultativa protokollen. För att uppnå syftet med uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden använts. Resultatet av studien visar tydligt att vid inkorporeringen av barnkonventionen så kommer konventionen att erhålla status av vanlig lag, utan det förstärkta skydd som Europakonventionen har. Med tanke på att speciallag går före allmänt hållen lag kommer troligen annan lag i många fall ha företräde framför barnkonventionens mer allmänt hållna artiklar. Inkorporeringen av barnkonventionen innebär också att barn kommer att sakna klagorätt och domstolar kommer att sakna en direkt skyldighet att använda sig av barnkonventionens artiklar. Inkorporeringen innebär därför en ”icke-rättighetslag”, då barn får sina rättigheter inskränkta till följd av beslut som är fattade av vuxna.

No description available.

I takt med att antalet omhändertagande av barn och unga med stöd i LVU ökar, växer även antalet svåra beslut för socialnämnden avseende umgängesbegränsning mellan barn och dess vårdnadshavare. Socialnämnden ställs inför ett vanskligt beslut i frågan om umgängesbegränsning när närhetsprincipen och principen om barnets bästa tendera att inte alltid samspela. Problematiken aktualiseras i frågor som berör umgänge när barnets omhändertagits med stöd av 2 § LVU. Omhändertas ett barn med stöd av 2 § LVU tyder det uteslutande på att det råder ett missförhållande i hemmet och kan avse våld och övergrepp, brister i omsorgen eller andra förhållanden i hemmet vilket får anses som försvårande omständigheter. Den aktuella uppsatsen har sin utgångspunkt i fall där omhändertagande skett på grund av brister i omsorgen. Mot bakgrund av att barnet omhändertagits som en konsekvens av missförhållande i det egna hemmet, blir det problematiskt att skapa en umgängesbegränsning som uppfyller både kravet på de socialrättsliga principerna och barnets egen vilja. I denna uppsats analyseras därför om myndigheter tillämpar de socialrättsliga principerna när umgängesbegränsning sker med stöd i 14 § LVU. Uppsatsen syftar dessutom till att utreda om det finns tillfällen där principen om barnets bästa kan samspela med barnets egen vilja, redan vid en yngre ålder än vad som rekommenderas inom det svenska rättsväsendet. Som ett resultat av analysen kan en slutsats vara att myndigheterna visserligen tar de socialrättsliga principerna om närhet och barnets bästa i beaktande, men att barnets egen vilja bör tillmätas större betydelse i lägre ålder för att inte riskera att påverka barnets egen utveckling och sociala relationer i framtiden.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är dels att analysera gällande rätt i frågor angående samebyars ansökan om skoterförbud enligt terrängkörningslagstiftningen samt övrig lokalbefolknings ansökan om bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), dels att studera ett urval av kommun och länsstyrelsens beslut gällande skoterförbud och bygglov. Fokus ligger på landskapet Lappland, till största del Gällivare och Kiruna kommuner, och uppmärksammar lokala konflikter. Uppsatsen utgår ifrån renskötande samer. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna i uppsatsen har vi begärt ut beslut av kommun och länsstyrelse gällande ansökan om skoterförbud av samebyar samt bygglovsansökningar av övrig lokalbefolkning. Fortsättningsvis har vi analyserat besluten för att kunna jämföra dessa med gällande rätt. Detta har resulterat i att vi kunnat se skillnader och likheter mellan kommun och länsstyrelsens beslut. Vidare redogör vi för rekvisit i de aktuella lagrummen som ligger till grund för uppsatsen och undersöker hur kommun och länsstyrelsen tillämpar dessa. I uppsatsen analyserar vi även hur proportionalitetsprincipen beaktas och tillämpas i de utvalda besluten. I beslut gällande bygglov och uppförande av byggnad på bebyggd fastighet är huruvida ett område omfattas av ett riksintresse för rennäringen eller inte en utgångspunkt i både kommunen och länsstyrelsen beslut. I ärenden där området omfattades av ett riksintresse är bedömningen mer strikt och besluten grundades med stor hänsyn till rennäringens intresse med anledning av att det har ett särskilt skydd i Miljöbalken (1998:808) 3 kap. 5 §. Om ett område är av riksintresse skall de skyddas om åtgärden påtagligt försvårar verksamheten. Dock är det höga krav för att uppfylla rekvisitet ”påtagligt försvårar”. En gemensam nämnare vad gäller beslut om terrängkörning är att kommunen och länsstyrelsen använder proportionalitetsprincipen på olika sätt. Kommunen tar mer hänsyn än länsstyrelsen till principen. Kommunen resonerar således kring vad som kan anses proportionerligt samt gör en mer omfattande avvägning i att skoterförbudet inte ska vara större än det som är nödvändigt för ändamålet. Vidare kan vi inte se en röd tråd i besluten om skoterförbud då de vilar på olika grunder och är utformade på olika sätt. Detta bedömer vi vara resultatet av ett oklart rättsläge. I och med att gällande rätt är otydlig skapar det utrymme för exempelvis kommunen att tolka och ”diskutera fram” egna slutsatser. En mer tydlig utformning av lagen skulle resultera i mer likartade beslut. Vidare bedömer vi att faktorer såsom medling mellan parterna, respekt för varandra och en förståelse för varandras intressen kan skapa ett bättre samtalsklimat och på sikt en lägre konfliktnivå.

No description available.

Uppsatsen undersöker och analyserar förenligheten mellan amerikansk lag och europeisk i de fall amerikanska brottsbekämpande myndigheter vill få tillgång till personuppgifter lagrade på amerikanska molntjänstleverantörer baserade inom eller utanför EU. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon motsättning mellan den nya amerikanska lagen CLOUD Act och Privacy Shield inbegripet de regler om tredjelandsöverföring och ansvarsfrågor som regleras i GDPR. CLOUD Act berättigar de amerikanska brottsbekämpande myndigheterna att tillgå personuppgifter från amerikanska molntjänstföretag oavsett om servrarna är baserade inom eller utanför USA. Den breda tolkningen av vad ett amerikanskt företag är och hur en inhämtning ska gå till strider mot artikel 48 GDPR som hänvisar till de ömsesidiga rättsliga avtalen. CLOUD Act kan också komma att strida mot Privacy Shield, rättsläget är än så länge oförändrat.