No description available.

Studiens syfte har varit att ta reda på mellanstadielärares känsla av sammanhang. Detta har genomförts genom en enkätundersökning med totalt 30 stycken medverkande mellanstadielärare. Resultatet av studien visar ett positivt resultat då mellanstadielärarna som deltagit innehar en stark KASAM. Studien påvisar även att mellanstadielärarna känner en stor meningsfullhet till sitt yrke. Studien indikerar att mellanstadielärares KASAM inte kan kopplas samman med den höga grad av sjukskrivingar och psykiska ohälsa som idag existerar i läraryrket. Det finns dock en stor variationsvidd bland mellanstadielärarnas svar som därför påvisar att framtida forskning kring ämnet kan ses som intressant.

<p>På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.</p>

<p>Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.</p><p> </p><p>Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.</p><p> </p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.</p><p> </p><p>I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.</p>

På en Folkhögskola finns en motivationsutbildning som vänder sig till tjejer som av olika orsaker har varit borta från studier och arbetsmarknad under lång tid. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida motivationsutbildningen påverkade några elevers livskvalitet vad gäller upplevelsen av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och ett psykiskt välbefinnande. En kvalitativ metod användes. Jag har gjort en tolkande och reflexiv undersökning i form av en gruppintervju med nuvarande studiegrupp. Det genomfördes också fem telefonintervjuer med elever som avslutat utbildningen. Min tolkning av helheten av såväl telefonintervjuerna som gruppintervjun, var att utbildningen har haft en påverkan på både nuvarande och tidigare elevers upplevelse av självbestämmande, förmågan att göra sina egna val och förbättrat deras psykiska välbefinnande och att dessa personers livskvalitet har påverkats av utbildningen.

Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.   Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.   I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.

No description available.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats. Resultaten från intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk vetenskapsansats och analyserats med hjälp av Aaron Antonovskys hälsoteori – KASAM. Vad som framkom under studien var att lärarna hade svårt att definiera begreppet hälsa, men det visade sig att den fysiska delen av hälsan var den dominerande i undervisningen. De hälso- och livsstilsfrågor som främst uppmärksammas är kost och fysisk aktivitet. För att nå ut till eleverna med hälsoundervisningen försöker lärarna väva in teori i den praktiska undervisningen, detta för att eleverna ska förstå sambandet mellan teorin och praktiken. Hälsans främsta betydelse för ämnet och eleverna enligt lärarna är samhällets utveckling mot allt mer stillasittande och ohälsosamma livsstilar.

Abstract All headmasters want to lead teachers so that the students will achieve their own goals as well as the goals of the education. The salutogenic leadership is a way to lead in the right direction. This type of leadership depends on Antonovski’s (2005) theory of Sense of coherence. The theory of Sense of coherence is built on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The purpose of this study was to investigate if successful schools have a salutogenic leadership and if so what parts of the theory seem to be the most important. In this study three upper secondary schools participated.  All three schools have increased the students’ grades from start to finish. All the headmasters, two teachers from each school and a group of students from each school were interviewed. All the teachers at the school also answered a survey developed in this project. The results showed that all the headmasters had a leadership inspired by the salutogenic theory. The most important parts of the leadership seem to be creating a salutogenic environment and thereby create a sense of coherence. The most important issues in the comprehensibility concept seem to be knowledge about the school, about the headmasters’ role and their own role as teachers. In terms of manageability, it seems that the most important issues are the headmasters’ support and the teachers’ influence and participation. Finally, regarding the concept of meaningfulness, it seems that the most important issue is the relations between headmaster and the teacher and between teachers.