Syfte: Syftet med denna uppsats är att få reda på hur attityden och hur åsikterna kring nätdejting ser ut hos allmänheten. Med denna studie önskar jag att människor vågar prata mer öppet om nätdejting och i vilken omfattning det förekommer just i deras liv. Frågeställningar:- Hur ser vetskapen om nätdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt är medlemskap på en dejtingsajt? - Vad har man för attityd och inställning kring dem som nätdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig åt mellan kön, ålder och datoranvändande? Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens följder och internet. Metod: Kvantitativ metod med enkäter. Empiri: 80 enkäter delades slumpmässigt ut och frågor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till nätdejting besvarades. Slutsatser: Hela 90 % hade hört talas om nätdejting men endast hälften hade själva ett medlemskap på en nätdejting sida.Attityden till nätdejting såg olika ut. Att det bara är konstiga och blyga människor som nätdejtar höll majoriteten inte med om. Skillnaden mellan gifta och sambos visade stor skillnad i påståendet om de som nätdejtar skulle vara konstiga. Gifta var övertygade om att de som nätdejtar är konstiga medan sambos var obestämda i frågan.På frågan om man kan lära känna någon på nätet höll 70 % med om. Det fanns de som instämde i att man kan hitta kärleken på nätet men var inte lika övertygade om att man kan lära känna någon på nätet.Som par anses det att man inte bör tala om att man träffats genom nätdejting i samma utsträckning som när man som singel letar efter sin partner på nätet. Nyckelord: nätdejting, Anthony Giddens, genus, attityder, passion, kärlek, expertsystem.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009. / Pp. 253-270: Bibliography.

The starting point for this essay is two self-perceived dilemma situations in preschools where children have end up in conflicts. These two dilemmas have given us the understanding that children can be treated in completely different ways by preschool teachers when they on one hand are excluded and ignored and on the other hand are confirmed and heard. The aim of this essay is to open a dialogue among educators about a sustainable work approach. It is a treatment we believe works long-term and provides room for strong feelings like love and aggression. Sustainable development is widely discussed in preschools in ecological and economic terms, but there is no awareness about how it addresses the social aspects of children’s development. We want to focus on the social aspects in our essay. In this essay, we will investigate the following questions: What skills do educators need in today's preschool? What meaning do feelings such as love and aggression play in preschool? How can a socially-focused sustainable approach be created and developed in the preschool? We start from a sociocultural perspective looking at people as individuals influenced by society and culture. In order to approach our sub-questions, we take a knowledge perspective where we use Sheridan, Sandberg & Williams's research on the preschool teacher`s competence, an emotional perspective where we use Winnicott, van Manen and Montessori to seek out the emotional life and an educational perspective in which the authors and lecturers Svedberg and Persson lead us towards a sustainable work approach. Our essay shows that the whole child as well as her/his feelings and interests seem to have been removed from focus in the preschool. Instead, the new revised curriculum requires a subject-oriented approach that makes it difficult for preschool teachers to include continuous reflection work focusing on social sustainability. We, as prospective preschool teachers, have a great responsibility to take a ‘whole child’ view by allowing continuous reflection focusing on sustainable work and processes. Only then can every child be his or her best self. / Utgångspunkten för den här essän är två självupplevda dilemmasituationer inom förskolan där barn hamnar i konflikt. Dessa två dilemman gör oss medvetna om att barn kan bemötas på helt olika sätt av pedagoger när de å ena sidan exkluderas och ignoreras och å andra sidan blir bekräftade och hörda. Med den här essän vill vi skapa en dialog kring begreppet ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Det är ett bemötande som vi tror fungerar långsiktigt och ger utrymme för starka känslor som kärlek och aggression. Hållbar utveckling diskuteras flitigt inom förskolan men vi anser att det saknas en medvetenhet om att denna utveckling inte bara behandlar ekologiska och ekonomiska aspekter utan också sociala aspekter. Det är de sociala aspekterna vi vill lyfta med vår essä. I essän undersöker vi följande frågor: Vilka kompetenser behöver pedagoger i dagens förskola? Vilken betydelse har aggression och kärlek i förskolan? Och hur kan ett hållbart förhållningssätt med avseende på den sociala nivån av hållbar utveckling skapas och se ut i förskolan? Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser på människan som individ som påverkas av samhället och kultur. För att närma oss våra delfrågor intar vi ett kunskapsperspektiv där vi använder oss av Sheridan, Sandberg & Williams forskning kring förskollärarens kompetens, ett känslomässigt perspektiv där vi med hjälp av Winnicott, van Manen och Montessori försöker få syn på känslolivet samt ett pedagogiskt perspektiv där författarna och föreläsarna Svedberg och Persson leder oss mot ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Vår undersökning visar att hela barnet samt dess känslor och intressen verkar ha hamnat ur fokus i förskolan. Istället kräver en ny reviderad läroplan ett ämnesorienterat arbetssätt som gör det svårt för förskollärarna att inkludera ett kontinuerligt reflektionsarbete kring ett hållbart förhållningssätt. Vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att rikta blicken tillbaka mot hela barnet genom att möjliggöra kontinuerliga reflektioner kring ett hållbart arbets- och förhållningssätt. Först då kan varje barn bli sitt bästa jag.