The three approaches followed herein aim to improve our understanding of the paleobiodiversity andevolution of Silurian radiolarians. The first approach provides an exhaustive taxonomic description ofan entirely new radiolarian fauna recovered from two sections of the Cape Phillips Formation in theCanadian Arctic which accumulated in two different paleoenvironmental settings. The samples are datedby graptolites of the Gorstian Lobograptus progenitor Zone. The obtained radiolarian fauna includes 28species, of which 3 are new, and exhibits some of the best preserved Silurian radiolarians known so far.The stratigraphic range of several species was also extended. Then, in a second approach, a CT-Scan3D reconstruction of a specimen of Gyrosphaera cavea was conducted in order to resolve significantinternal structure taxonomic issues. Higher level radiolarian classification is based on internal structures,and classical methods of observing these features repeatedly failed to uncover them. The 3D imagingrevealed a «double» coiling of the specimen that has proved useful in understanding how it grew.Eventually, the third approach is a completion of published taxonomic works in the Silurian with theaim of providing diversity trends through analyses of these radiolarian occurrences. A biotic crisis canbe observed in the Homerian, exhibiting both high extinction and low origination rates, and may belinked with enhanced marine productivity. / De tre projekten som utvecklas här har som mål att fokusera på trender inom evolutionen ochmångfalden av en grupp planktoniska mikroorganismer från Silur (från -443 till -419 Ma). I ett förstaprojekt beskrivs en helt ny fauna radiolarier som hittats i två lokaliteter på de kanadensiska arktiskaöarna, och som har deponerats i olika miljöförhållanden under Silur. Detta material daterades med hjälpav graptoliter, en grupp utdöda svalgsträngsdjur som är mycket användbara för paleozoiska dateringar,till en ålder överensstämmande med Gorstian (-427 till -425 Ma). Denna kanadensisk-arktiska fauna avradiolarier består av 28 arter (varav 3 är nya) och uppvisar några av de bäst bevarade fossilerna frånSilur överhuvudtaget. Den stratigrafiska bredden, vilket är livstiden, av flera arter har också förlängts.Därefter, i ett andra projekt, skapades en 3D-rekonstruktion av ett exemplar av Gyrosphaera cavea medhjälp av mikrotomografi för att observera och beskriva komplexa interna strukturer. Faktum är attklassificeringen av Radiolaria består till stor del av analysen och beskrivningen av dessa internastrukturer och många klassiska metoder som har använts för att observera dem, såsom med hjälp avsvepelektronmikroskop, har misslyckats konsekvent. 3D-avbildningen visade en komplex dubbelrullandeav strukturen i exemplaret, som har visat sig vara användbart i sökandet för att förstå dennesutveckling. Det tredje projektet är slutförandet av en samling av samtliga publicerade arbeten röranderadiolarier från Silur med syfte att klargöra trender inom diversitet för hela perioden genom analyser avförekomsten av dessa radiolarier. Ett utdöende kan observeras under Homerian (-430 till -427 Ma), somtroligen orsakades av frekventa utdöenden och en låg artbildningshastighet.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar. I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna. Analysen struktureras upp utifrån de faktorer som skapar tillit ur den svenska teorin, faktorerna från den kanadensiska teorin förstärker och för analysarbetet vidare. Ur det tillitsperspektiv som används i arbetet visar resultatet på att skapandet av tillit hämmas inom alla faktorer enligt den svenska teorin. De förutsättningar som hämmar är: en oklar syn på hur officeren skall behandla soldaters erfarenhet, plutonchefens allt mer administrativa tjänst samt personalomsättningar. En slutsats är om dessa förutsättningar ändras, ges bättre möjligheter att skapa tillit. / The Swedish Armed Forces as an organization are undergoing an exciting phase where the conversion to a professional military, with employed soldiers, is in full swing. In a recent study the Swedish National Defence College observed a problem in the interaction between officers and soldiers in the new organization. A term that is widely used in the military profession is trust, which forms the starting point in this paper to analyze the problem from the study. The purpose of this paper is to identify whether there are preconditions for building trust from the soldier to the officer in today’s Swedish professional military. In the paper the aforementioned study is summarized into four situations to provide a comprehensive overview of the problem. The study is analyzed out of the factors that create trust according to the theories from the Swedish and Canadian defence colleges. The analysis is structured by the factors from Swedish theory, while the factors from Canadian theory reinforce and develop the analysis further. From the trust perspective used in this paper, the result shows that the creation of trust is impeded in all factors of the Swedish theory. The conditions that inhibit trust are: an imperfect view of how the officer deals with soldier’s experience, the platoon commander’s increased administrative services and personnel turnovers. One conclusion is that if these preconditions are changed, there will be better opportunities to build trust.

This study of Canadian adventure romance for adolescents seeks to demonstrate the cultural significance of the genre through close readings of James Houston's Frozen Fire and The White Archer, Monica Hughes's Hunter in the Dark and Ring-Rise, Ring-Set, as well as Markoosie's Harpoon of the Hunter. By means of a semiotic-structuralist approach I examine the texts as a signifying system conveying discourses that constitute a code of connection to the social context of contemporary young-adult readers.Structured on the formula: separation-initiation-return and informed by the symbolism of death-rebirth, the stories hold out the promise of a life-enhancing return. Roland Barthes's definition of myth as a mode of signification underpins my discussion of how the narrative conventions become vehicles of existential truths by replicating and intensifying adventurous experiences. With the quest for identity and the polarization between two worlds as structural determinants, the selected books juxtapose the values of Western civilization with those expressed through the Canadian North and its indigenous population. As a defining category of Canadian identity, the northern wilderness provides the space and the challenges for the protagonists' initiatory experiences. My application of the dichotomy self-other to the selected books provides a number of polarized positions such as civilization-wilderness, white-native, male-female, and conscious-unconscious, polarities through which the different discursive levels of the texts are generated. Arguably, the formulaic character of the journeys into the unknown allows the stories to signify on various levels, thus inviting both psychological and ideological readings of the texts.It is primarily through a recycling of narrative conventions that Houston and Hughes invest their work with significance. By focusing on the structural and thematic similarities of adventure romance, my examination attempts to elucidate the parallels to mythic adventure and archaic rites of initiation with the aim of validating the role of the genre as symbolic representations of the process of maturation and vicarious rites of passage. The conclusions I draw have a bearing on much of Houston's and Hughes's fiction, on the genre of romance as a whole, and to some extent on the adjacent genres of fantasy and science fiction. / <p>Behandlar James Houston, Monica Hughes och Markoosie.</p> / digitalisering@umu