Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas. Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället. Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor. Skillnader hos respondenternas uppväxtförhållanden, socialt och i viss mån ekonomiskt kapital har analyserats för att förstå vilka förutsättningar de haft för att utöva ridsporten. Resultatet visar sammanfattat att de allra flesta har möjlighet att börja rida som barn på ridskola. För att nå en högre nivå inom ridningen krävs det en eller fler hästar och här blir socialt-och ekonomiskt kapital avgörande. Studien bidrar till en djupare förståelse för betydelsen av kapital och habitus inom ridsporten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering. En avgörande del i hur ungdomarna presterar och väljer skola är hur mycket och vilka olika former av kapital de har med sig sedan tidigare. Med ett sämre kapital minskar möjligheterna att införskaffa de resurser som krävs för att välja bort skolan i närområdet och gå till en resursstarkare skola. Slutsatsen visar att ungdomars studieresultat påverkas av vilka system de ingår i och hur starkt kapital de har. Var och hur man bor inverkar även på ungdomars möjligheter till framtida studier och skolval. / The aim of this qualitative study was to examine the impact of residential segregation on young people´s educational opportunities. The study included 15 scientific articles and reports which were analyzed by using system theory and Bourdieu´s theory of capital forms. The results showed that the social environment is an imortant factor in explaining the academic performance of young people. The adults in the residential area are important as role models. Norms and behaviors in the immediate environment play a crucial role in the socialization of young people. A determining factor of young people´s academic performance and on their school choice is which forms of capital forms and resources they bring from their childhood. With less capital, it also follows that they can not acquire the resources that are necessary to choose a resourceful school instead of the school in the neighbourhood. The conclusion shows that young people´s school results are affected by the system they are part of and how strong capital resources they bring. Where and how you live, do have an impact on young people’s opportunities for further studies.

The concept of employability is being discussed much more frequently, and the demands to achieve it have increased throughout the years. Most notably, the responsibility for creating employability has shifted from being in the hands of society - to depend on the individual. In light of this, the aim of this study is to examine how newly graduated law students perceive their own employability, and what possible factors influence this state. This will be investigated through qualitative interviews with six newly graduated law students from six different Swedish universities. Through the lens of sociological theories of Pierre Bourdieu, we aim to make sense of the students' perception of their own employability through perspectives such as economic, social, cultural and symbolic capital - as well as through the notion of habitus. The result of the study manifests how grades, personality and social connections play a major part in an individual's employability. Lastly, even though the respondents were newly graduated, they all showed optimism in their future career and perceived their own employability as high.

Studiens syfte är att öka kunskapen kring sjukfrånvaro utifrån en sociologisk synvinkel genom att använda Pierre Bourdieus klassteori som teoretiskt ramverk. Data från Levnadsnivåundersökningen LNU (2010) analyseras med multipel regressionsanalys. Tre hypoteser testas i studien där samband mellan självrapporterad sjukfrånvaro och lön, utbildning och socialt stöd från arbetskamrater undersöks. Resultatet visar att högre lön, högre utbildning och högre grad av socialt stöd från arbetskamrater leder till minskad sjukfrånvaro. Vidare kontrollerar studien för kön och ålder där resultatet visar att kvinnor har fler självrapporterade sjukdagar jämfört med män och att äldre har fler sjukrapporterade sjukdagar än yngre. Detta var genomgående för samtliga analyser. Resultatet i studien går i linje med tidigare forskning och bidrar till en bredare teoretisk förankring med sociologiskt fokus gällande skillnader i sjukfrånvaron hos den svenska befolkningen. Framtida forskning föreslås för att en djupare förståelse av sjukfrånvaro ska nås där fokus bör läggas på att analysera och mäta kapitalformer som behandlar kön.