Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.