I takt med att mänskliga aktiviteter har en allt större negativ påverkan på miljön, ökar behovet av ett mer omfattande hållbarhetsarbete i samhället. Här har företagen som en viktig aktör en stor roll att spela och att upprätta och redovisa en hållbarhetsrapport är ett sätt att bevisa för samhället hur de bidrar till en hållbar utveckling. Genom att hållbarhetsredovisa kan företagen öka sin trovärdighet kopplad till hållbarhetsrelaterade frågor och får en chans att bevisa hur de jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility), det vill säga vilket samhällsansvar de väljer att ta. I dagens samhälle ställs inte längre frågan huruvida företagen ska jobba med hållbarhetsfrågor, utan hur och i vilken utsträckning det ska ske. Hållbarhetsredovisningen har därmed ökat drastiskt de senaste decennierna. I den här studien undersöks därför hur svenska företag jobbar med miljömässiga hållbarhetsrelaterade frågor enligt sina hållbarhetsrapporter och vilka förändringar som skett över tid. Den jämför även skillnaden i förändring över tid för identifierade väsentliga miljömässiga kategorier mellan privatägda och statligt ägda företag.Studien har utförts med hjälp av en blandad kvalitativ metod där innehållsanalyser har genomförts av sex företags hållbarhetsrapporter från åren 2014, 2017 och 2020. För att kunna göra en jämförelse mellan privatägda och statligt ägda företag, valdes tre privata och tre statliga företag ut att ingå i studien. Samtliga sex företag ska enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. De mest väsentliga miljömässiga kategorierna i de analyserade rapporterna identifierades som avfall och cirkulära flöden, utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning.Baserat på insamlade data från de analyserade hållbarhetsrapporterna samt företagens hemsidor, redovisas sammanfattat hur de sex företagen jobbar med hållbarhet. Detta sker i form av en inledande text och tabeller som inkluderar företagens åtgärder och framsteg, mål och policys, miljöbelastning i siffror samt finansiella nyckeltal.Studien har visat på varierande utveckling inom de identifierade väsentliga kategorierna, och mellan 2014–2020 har det gått att se en lika stor andel ökat som minskat hållbarhetsarbete i de analyserade hållbarhetsrapporterna. Vidare har de privatägda företagen visat sig i större utsträckning jobba med frågor kopplade till de kategorier som inkluderas i studien än de statligt ägda företagen. Hållbarhetsrapporterna från de privatägda företagen har även visat sig ha en högre jämförbarhet. / As human activities affect the environment more and more negatively the need for more extensive sustainability work in the society has become urgent. In this context companies as actors play a key role and by drawing up a sustainability report these companies can prove the society in how far they contribute to sustainable development. Through sustainability reporting companies may achieve higher credibility in respect to their sustainability work and get a chance to prove how they work with CSR (Corporate Social Responsibility), e.g. which responsibility they choose to take for the society. In today´s society it is no longer a question of if companies should work with sustainability but how and on which scale they should do it. Thus, sustainability reports have grown in number over the last decades. The aim of this study is to investigate how Swedish companies work with environmental sustainability according to their sustainability reports and which changes happened over the years. The study also compares differences over time between private limited and state-owned companies in respect to identified essential environmental categories.A mixed qualitative method is used by analyzing the sustainability reports of six companies of the years 2014, 2017 and 2020. In order to compare private limited and state-owned companies, this study contains the sustainability reports of three private limited companies as well as three sustainability reports of state-owned companies. All six of the companies are legally obligated to draw up a sustainability report each year. The most essential environmental categories identified in the reports are waste and circular flows, greenhouse gas emissions and energy consumption.This study has shown varying development within the identified most essential categories, and between 2014-2020 the sustainability reports show the same amount of increased as decreased sustainability work in the studied companies. The private limited companies have been found to work with questions connected to the categories included in this study to a greater extent than the state-owned companies. The sustainability reports from the private limited companies have also shown a greater comparability mostly because of the larger amount of data that is reported. / <p>2022-01-28</p>

Samhället försöker ställa om från en linjär ekonomi, som varit normen, till en cirkulär ekonomi (CE): en ekonomi som genomsyras av att förlänga produkters livslängd, konsumera mindre och ta tillvara på de ändliga naturresurser som finns kvar. Avfall är något som inte ska ses som avfall, men som resurs i det cirkulära. Till hjälp finns styrdokument, lagstiftning och verktyg att ta del av, på internationell, nationell och lokal nivå, ett av dem är EUs avfallshierarki. I fallstudien undersöks hur medarbetare på Malmöbaserade Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) arbetar med cirkulära flöden och CE i sitt vardagliga arbete, hur de ser på avfallshierarkin och hur de förhåller sig till styrdokument. Semistrukturerade intervjuer användes som metod och totalt intervjuades tio anställda på företaget. Resultatet visar att medarbetarna på Sysav, på grund av deras olika erfarenheter och yrkesroller, arbetar väldigt olika med cirkulära flöden, och har olika tankar kring vad det innebär. Det framkommer en rad nya idéer till förbättringar och effektiviseringar som skulle kunna implementeras. Slutligen visar Sysav som företag att det finns en rad åtgärder som kan tillämpas för skapa fler cirkulära flöden. / The society is actively trying to change from a linear economy, which has been the norm, to a circular economy: a society permeated by extending the life of products, consuming less and making use of the finite natural resources that remain. Waste is something that should be seen as resources. There are guiding documents, legislation and tools, like the EU’s waste hierarchy, to follow and make use of, at an international, a national and a local level. This case study examines how employees at Malmö-based Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) work with circular flows and circular economy in their everyday work, how they view the waste hierarchy and how they relate to governing documents. Semi-structured interviews were used as the method and ten employees at the company were interviewed. The result shows that the employees at Sysav, due to their different experiences and professional roles, work very differently with circular flows, and have different ideas about what it means. A number of new ideas for improvements and efficiencies emerge that could be implemented. Finally, Sysav as a company shows that there are a number of measures that can be applied to create more circular flows.

Den linjära metodiken för användning av produkter i byggsektorn är huvudorsaken till uttömning av naturresurser och uppkomsten av avfall. Inom byggindustrin är förbränning det vanligaste sättet att göra sig av med avfall. Genom att integrera cirkulära flöden kan den linjära metodiken motverkas vilket leder till att livcykeln för produkterna förlängs. Standardiseringen som industriellt byggande kräver är en förutsättning för att cirkulära flöden ska kunna nyttjas. Detta då avfallet uppstår i större volymer och i renare fraktioner. Det kan dock konstateras att det inte är nog studerat vilka cirkulära flöden som finns och som är användbara för industriella byggföretag. Det finns således en motivering till syftet i studien som är att undersöka vilka cirkulära flöden industriella byggföretag kan använda sig av för att minska avfall som går till förbränning och deponi. Målet med examensarbetet är således att först och främst kartlägga det industriella byggföretagets avfall för trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell. Vartefter olika cirkulära flöden för dessa material ska hittas och presenteras utifrån hur väl de presterar i parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan. För att stödja detta arbete har följande två forskningsfrågor tagits fram; Vilka är orsakerna till uppkomsten av avfall av trävirke, plywood, gips, glasroc och fermacell hos industriella byggföretag och hur kan detta avfall klassificeras i olika kategorier? Vilka cirkulära flöden kan industriella byggföretag implementera baserat på sitt avfall? För att svara på den första forskningsfrågan har en kartläggning genom mätningar i det industriella byggföretagets fabrik utförts. Sedan har datan från dessa mätningar kategoriserats och katalogiserats för att kunna dra slutsatser om orsakerna till uppkomsten av avfallet samt inom vilka kategorier det kan klassificeras. Från resultatet för kartläggningen kunde det konstateras att den största orsaken till uppkomsten av avfall var kapspill, detta för samtliga studerade material. För trävirket kunde slutsatsen dras att den största andelen materialspill hamnade inom längdintervallet 0–149 mm. För skivmaterialen gips och plywood uppstod avfallet i areor mindre än 0,5 m2, där det enbart för glasroc och fermacell fanns avfall i areor över 0,5 m2. Genom mätningarna kunde det konstateras att fermacell och glasroc stod för störst mängd avfall. För att svara på forskningsfråga två har först och främst en litteraturstudie kring vilka cirkulära flöden som finns gjorts. För de cirkulära flöden som är genomförbara för det industriella byggföretaget har resultatet för parametrarna ekonomi, utsläpp av koldioxidekvivalenter, logistikkomplexitet och avfallstrappan presenterats för de cirkulära flödena. I analysen har sedan resultaten för de olika cirkulära flödena rangordnats inom varje parameter. De cirkulära flöden som har hittats för träprodukterna är intern och extern fingerskarvning, intern och extern biokolstillverkning, internt ekologipaket samt extern spånskivstillverkning. För skivmaterialen var det endast materialåtervinning för att göra nya skivmaterial som hittades. För ekonomiparametern var det extern fingerskarvning som visade sig vara mest fördelaktig. För parametern för utsläpp av koldioxidekvivalenter så var det intern biokolstillverkning som var mest fördelaktig och för logistikparametern var det extern biokolstillverkning som var mest fördelaktig. För den sista parametern, avfallstrappan, var det de tre flödena intern och extern fingerskarvning samt det interna ekologipaketet som hade de bästa resultaten. Extern biokolstillverkning visade sig även vara det enda cirkulära flöde som placerades i övre halvan av rangordningen för samtliga parametrar. / The linear methodology of using products in the construction sector is the main reason for the depletion of natural resources and the production of waste. In the construction industry energy recovery is the most common way of disposing of waste. By integrating circular flows the linear methodology can be counteracted, which leads to an extended life cycle for products. The standardization that industrialized construction requires is a prerequisite for circular flows to be utilized, since the waste occurs in larger volumes and in cleaner fractions. However, it has been established that there in not enough research about which circular flows that exist and can be used by industrialized construction companies. There is thus a justification for the purpose of this study, which is to investigate which circular flows industrialized construction companies can use to reduce waste that goes to energy recovery and landfill. The goal of the thesis is thus first and foremost to map the industrialized construction company’s waste for timber, gypsum, glasroc and fermacell. Where different circular flows for these materials are to be found and then presented based on how well they perform in the parameters of economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy. To support this work, two research questions have been developed; What are the causes of production of timber, gypsum, glasroc and fermacell waste in industrialized construction companies and how can this waste be classified into different categories? Which circular flows can industrialized construction companies implement based on their waste? To answer the first research question, a mapping through measurements in the industrial construction company’s factory has been carried out. Where the data from these measurements then has been categorized and cataloged to be able to come to conclusions about the causes of the origin of the waste and into which categories it can be classified. From the results of the mapping, it could be stated that the biggest cause for waste was spillage. For the timber, it could also be determined that the largest proportion of waste ended up within the length range 0-149 mm. For the board materials gypsum and plywood, the waste occurred in areas smaller than 0.5 m2. Only glasroc and fermacell occurred in areas over 0.5 m2. Through the mapping, it could also be established that fermacell and glasroc accounted for the largest proportions of waste. To answer the second research question, a literature study has been conducted to find which circular flows that exist. For the circular flows that were feasible for the industrial construction company, their results for the parameters economy, emissions of carbon dioxide equivalents, logistics complexity and the waste hierarchy have been presented. In the analysis, the results for the different circular flows have been ranked within each parameter. The circular flows that have been found for the timber products are internal and external finger jointing, internal and external biochar production, internal ecology package and external particle board production. For the board materials, only material recycling to make new board materials were found. For the economy parameter, external finger jointing was the most beneficial. For the parameter for emissions of carbon dioxide equivalents, it was internal biochar production that was most beneficial. For the logistics parameter, external biochar production was the most beneficial. For the last parameter, the waste hierarchy, it was the three flows internal and external finger jointing and internal ecology package that had the best results. External biochar production was also the only circular flow placed in the top half of the ranking for all parameters.