Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang. / The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in  interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.

The scope of this thesis is to show how the use of maps in political and scientific arguments functions as a mediator between ideological discourse and the physical landscape. This is done by studying three maps displaying the same geographical region but from different times and with different motifs. The maps were studied by operationalizing the French Sociologist Bruno Latour’s concept of immu-table mobiles into a methodological toolset.The thesis shows that the cartographic tradition of the Swedish state throughout the 20th century func-tioned as an immutable mobile that ideological actors could use to form political or scientific argu-ments. An almost trivial point to make. However, the problem is the great distance between state and the place, which in this case is about 1400 kilometers. Thus, the map allows a remote power relation-ship. As the state-owned immutable mobiles were extracted, they were interpreted by the politicians and scientists ideological perspectives. The ideological interpretations were then used in government propositions and reports and thus resulted in actual political decisions that affected the physical land-scape.The creation of Abisko National Park is one example of how this process can look. The park was instigated with a specific set of political goals to be achieved. The political and scientific actors used the immutable mobile that is the map and formed a proposition with it. The act of instigating and upholding the Abisko Valley as a national park is thus a manifestation of both state presence, its supremacy over territory as well as its contemporary ideological context. Moreover, it would be im-possible to instigate a park without the use of maps to define its borders. The planning and ratification of Transnational Road 98 can be seen as another example of the same thing, but with a different contemporary ideology as background.The thesis results in an explanation about what the maps role is in a stately place making process. Additionally the thesis shows what happens over time as different ideological embodiments in the landscape conflict with each other because of their different visions of how the landscape should be used and by whom. / Uppsatsens syfte är att försöka hur kartor fungerar som en länk mellan politisk diskurs och det fysiska landskapet. Detta görs genom att studera tre kartor som avbildar samma område men vid olika tidpunkter och med olika motiv. Kartorna studeras genom en operationalisering av den franske sociologen Bruno Latour’s teori om ’immutable mobiles’.Uppsatsen visar att den statliga kartografiska verksamheten under 1900-talet i Sverige producerade immutable mobiles som sedan kunde avläsas av aktörer och som i sin tur kunde använda dem för att understödja deras politiska och vetenskapliga argument. En tillsynes trivial poäng. Problemet är dock avståndet i mellan den centraliserade makten och platsen som i detta fallet är ca 1400 kilometer. Kartorna möjliggör alltså en maktrelation trots det stora avståndet. Allt eftersom de statligt ägda kartorna var hämtade, tolkades de av aktörernas ideologiska perspektiv. Dessa tolkningar låg sedan till grund för politiska beslut som sedan resulterade i faktiska ingrepp i landskapet.Formerandet av Abisko nationalpark används i uppsatsen som ett exempel på hur denna process fungerar. Parken skapades med ett specifikt set av ideologiska motiv. De politiska aktörerna använde statliga kartor för att utforma sin proposition. Formerandet av parken är således en manifestation av både statlig närvaro, statlig kontroll över landskapet och ett ideologiskt artefakt. Det vore därtill omöjligt att skapa parken utan en karta för att definiera dess gränser. Planerandet och konstruerandet av mellanriksväg 98 mellan Kiruna och Narvik har analyserats på ett liknande sätt, dock med en annan ideologisk bakgrund.Uppsatsen resulterar i en möjlig förklaring till vad kartorna har för roll i en statlig platsskapande och landskapsförändrande process. Vidare så försöker uppsatsen förklara hur olika ideologiska tolkningar av landskapet kan hamna i konflikt med varandra över tid på grund av inkompatibla ideologiska motiv.

Procedural terrain generation is a field that handles procedural, not by hand, generated realistic looking terrain for use in simulations, video games, movie special effects or art. It allows for creation of vast and far more detailed terrain than humans can create by hand. In this paper a new method for procedural terrain generation is presented. Terrain is generated in three steps. An arbitrarily shaped network oh nodes, a graph, is used as a base to design the shape and layout of terrain features. Common algorithms are used to generate custom terrain features inside the graphs sealed areas and finally the generated terrain is merged into a single piece using a new method. In this manner, more controlled and detailed terrain can be created as the layout and shape of features can be controlled. / Området terräng generering hanterar procedurellt, icke för hand, skapande utav realistisk terräng för användning inom simulationer, data spel, filmers specialeffekter och konst. I denna uppsats presenteras en ny metod för procedurell terräng generation. Terrängen genereras i tre steg. Ett godtyckligt nätverk av noder skapas, en graf, och används som grund för att designa och forma utläggningen av terrängens drag. Kända algoritmer används för att skapa dragen inuti grafens tomma ytor och slutgiltigen sys den genererade terrängen ihop till en sammanhängande helhet med en ny metod. På detta vis kan man skapa mera detaljerad och bättre styrd terräng då man både kan kontrollera dragens former och utläggning. Nyckelord: Terräng, realtid datorgrafik, digital-kartografi, graf-grammatik, Perlin

During recent years, much focus have been put on replacing time consuming manual mappingand classification tasks with automatic methods, having minimal human interaction. Now it ispossible to quickly classify land cover and terrain features covering large areas to a digital formatand with a high accuracy. This can be achieved using nothing but remote sensing techniques,which provide a far more sustainable process and product. Still, some terrain features do not havean established methodology for high quality automatic mapping.The Scandinavian Mountains contain several terrain features with low passability, such asmires, shrub and stony ground. It would be of interest to anyone passing the land to avoid theseareas. However, they are not sufficiently mapped in current map products.The aim of this thesis was to find a methodology to classify and map these terrain featuresin the Scandinavian Mountains with high accuracy and minimal human interaction, using remotesensing techniques. The study area chosen for the analysis is a large valley and mountain sidesouth-east of the small town Abisko in northern Sweden, which contain clearly visible samplesof the targeted terrain features. The methodology was based on training a Fuzzy Logic classifierusing labeled training samples and descriptors derived from ortophotos, LiDAR data and currentmap products, chosen to separate the classes from each other by their characteristics. Firstly,a set of candidate descriptors were chosen, from which the final descriptors were obtained byimplementing a Fisher score filter. Secondly a Fuzzy Inference System was constructed usinglabeled training data from the descriptors, created by the user. Finally the entire study area wasclassified pixel-by-pixel by using the trained classifier and a majority filter was used to cluster theoutputs. The result was validated by visual inspection, comparison to the current map productsand by constructing Confusion Matrices, both for the training data and validation samples as wellas for the clustered- and non-clustered results.The results showed that / De senaste åren har mycket fokus lagts på att ersätta tidskrävande manuella karterings- och klassificeringsmetodermed automatiserade lösningar med minimal mänsklig inverkan. Det är numeramöjligt att digitalt klassificera marktäcket och terrängföremål över stora områden, snabbt och medhög noggrannhet. Detta med hjälp av enbart fjärranalys, vilket medför en betydligt mer hållbarprocess och slutprodukt. Trots det finns det fortfarande terrängföremål som inte har en etableradmetod för noggrann automatisk kartering.Den skandinaviska fjällkedjan består till stor del av svårpasserade terrängföremål som sankmarker,videsnår och stenig mark. Alla som tar sig fram i terrängen obanat skulle ha nytta av attkunna undvika dessa områden men de är i nuläget inte karterade med önskvärd noggrannhet.Målet med denna analys var att utforma en metod för att klassificera och kartera dessa terrängföremåli Skanderna, med hög noggrannhet och minimal mänsklig inverkan med hjälp avfjärranalys. Valet av testområde för analysen är en större dal och bergssida sydost om Abisko inorra Sverige som innehåller tydliga exemplar av alla berörda terrängföremål. Metoden baseradespå att träna en Fuzzy Logic classifier med manuellt utvald träningsdata och deskriptorer,valda för att bäst separera klasserna utifrån deras karaktärsdrag. Inledningsvis valdes en uppsättningav kandidatdeskriptorer som sedan filtrerades till den slutgiltiga uppsättningen med hjälp avett Fisher score filter. Ett Fuzzy Inference System byggdes och tränades med träningsdata fråndeskriptorerna vilket slutligen användes för att klassificera hela testområdet pixelvis. Det klassificeraderesultatet klustrades därefter med hjälp av ett majoritetsfilter. Resultatet validerades genomvisuell inspektion, jämförelse med befintliga kartprodukter och genom confusion matriser, vilkaberäknades både för träningsdata och valideringsdata samt för det klustrade och icke-klustraderesultatet.Resultatet visade att de svårpasserade terrängföremålen sankmark, videsnår och stenig markkan karteras med hög noggrannhet med hjälp denna metod och att resultaten generellt är tydligtbättre än nuvarande kartprodukter. Däremot kan metoden finjusteras på flera plan för att optimeras.Bland annat genom att implementera deskriptorer för markvattenrörelser och användandeav LiDAR med högre spatial upplösning, samt med ett mer fulltäckande och spritt val av klasser.