Utvecklingen av digital hälsa har bidragit till att flera aktörer är villiga att satsa på e-hälsa för förbättringar inom hälsovård, som t.ex. vid effektivisering och utbyte av patientinformation. I framtiden kan även utbyte av information mellan patienter och sjukvårdare, vid bedömning och kartläggning av patientens fysiska aktivitet, vara aktuellt. Syftet med studien är att utvärdera olika navigationsenheter i olika prisklasser samt redovisa deras pålitlighet vid påverkande faktorer. För analys och visualisering av resultatet tillämpades GIS. För studien samlades data in med hjälp av testpiloter. För utvärdering av navigationsenheterna utfördes 10 mätningar med mätinstrumentet GNSS RTK- nätverk i varierande terräng. Dessa mätpunkter fungerade som referenspunkter vid beräkning av avvikelse hos samtliga navigationsenheter. Resultatet av visualiseringen visar navigationsenheternas positionering och att påverkande faktorer kan kopplas till avvikelserna. Av resultatet kan navigationsenheternas noggrannhet visuellt avläsas i olika miljöförhållanden.

Trafikverket har ansvar över den långsiktiga infrastrukturplaneringen samt drift av Sveriges vägar. En viktig faktor för säkerheten på våra vägar är vädret. Genom att kunna förutspå temperaturer och nederbörd längs vägar går det att minska risker i trafiken. Det finns mätstationer som mäter vägväder längs de vägar där det är störst risk för halka och snödrev. En mjukvara används för övervakning av väderstationerna och kvalitetskontroll av avvikelser i vägväderdatat. Trafikverket vill byta ut befintligt system för kvalitetskontroll mot ett mer användarvänligt system. I detta examensarbete skapades en prototyp till ett nytt användargränssnitt för kvalitetskontroll. Gränssnittet utvecklades i enlighet med aspekter för användbar webbdesign samt kriterier som togs fram i förstudien vid utvärdering av den befintliga kvalitetskontrollen. Det nya användargränssnittet visar avvikelser som geovisualiseringar och det utvecklades med mjukvarorna PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers samt GeoExt. Användargränssnittets användbarhet utvärderades med en heuristisk utvärdering av målgruppen som det är designat för. Utvärderingen bestod av användartest samt frågeformulär. Resultatet från utvärderingen visade att deltagarnas nöjdhet med gränssnittets design varierade. Slutsatsen var att användargränssnittets användbarhet är godtagbar men att gränssnittet har förbättringspotential. / The Swedish Transport Administration is accountable for the long-term planning and management of the Swedish road infrastructure. An important factor for the safety on our roads is the weather. By predicting the weather it is possible to reduce the risk for accidents. There are stations that measure weather conditions along the roads with the greatest risk of slipperiness and snow drift. Monitoring of these weather station is executed with a  software for quality control of data deviations. The Swedish Transport Administration wants to replace the present interface for quality control with a more user-friendly system. In this thesis, a prototype for a new interface for quality control was created. The interface was developed in accordance with aspects for useful web design and criterias produced in the preliminary study which evaluated the present interface. The new interface displays data deviations as geovisualizations. The interface was developed by using the PostgreSQL, PostGIS, Geoserver, OpenLayers and GeoExt softwares. The usability of the interface was evaluated by the target audience it is designed for. The evaluation consisted of a heuristic evaluation with user tests and questionnaires. The outcome revealed that participants' satisfaction varied. The conclusion was that the usability of the interface is acceptable but that it has potential for improvement.

Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang. / The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in  interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.

I ”Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” framgår att kommunen vill utveckla de demokratiska formerna och underlätta för medborgarnas politiska delaktighet. Tidigare forskning har visat att behovet av medborgardeltagande ökar i den offentliga planeringen och att planerare kan dra flera fördelar av medborgardeltagande i planprocesser. Ett sätt att öka medborgardeltagandet är att integrera digital 3D-visualisering i planprocessen, ett verktyg som Älvkarleby kommun inte använder i framtagandet av dagens detaljplaner.   Syftet med denna studie är att undersöka den digitala 3D-visualiseringens framtid i en liten svensk kommun. Studien kommer att identifiera inställningen till digital 3D-visualisering hos politiker, planerare och medborgare. Slutligen ska studien också undersöka hur mindre kommuner kan använda digital 3D-visualisering i framtida planarbete för att öka det befintliga medborgardeltagandet. Målet med denna studie är att påvisa för Älvkarleby, och andra kommuner där digital 3D-visualisering inte används, hur de med enkla medel och kostnadseffektivt kan använda 3D-visualisering i framtida planprocesser.   För att identifiera synen på digital 3D-visualisering hos ett urval av kommunala tjänstemän och politiker har det genomförts semistrukturerade intervjuer. För att kvantitativt undersöka medborgarnas syn har digitala enkäter skickats ut via det sociala nätverket Facebook. Under studien har det genomförts åtta intervjuer och 99 enkäter har besvarats.   Politiker, planerare och medborgare inom kommunen är överens om att 3D-visualiseringen kan bidra till att effektivisera och förbättra planprocessen för detaljplaner. Studien har också resulterat i identifiering av de hinder som kan uppstå inom planprocesser med digital 3D-visualisering.   Digital 3D-visualisering som en del i planprocessen för detaljplaner kan medföra att medborgardeltagandet i Älvkarleby kommun ökar. Detta eftersom intresset för det kommunala planarbetet och viljan att bidra hos medborgare kan påverkas positivt av digital 3D-visualisering i planprocessen. Utöver medborgardeltagandet kan också digital 3D-visualisering förenkla arbetsgången hos såväl kommunala tjänstemän som politiker.       Nyckelord: Digital 3D-visualisering, Planprocess, Detaljplan, Älvkarleby kommun, Medborgardeltagande. / In “Översiktsplan Älvkarleby Kommun 2009” is it clear that the municipality of Älvkarleby want to develop the democratic forms and facilitate citizens’ political participation. Earlier research shows that the need for citizen participation increases in public planning and believe that planners can draw multiple benefits of citizen participation in planning processes. One way to increase citizen participation is the integration of digital 3D visualization in the planning process, a tool that the municipality of Älvkarleby not using for local plans today. The purpose of this study is to examine the future of digital 3D visualization in small Swedish municipality. The study will identify attitudes to digital 3D visualization of politicians, planners and citizens. Finally, the study will also examine how small municipalities can use digital 3D visualization in the future planning to enhance the existing civic participation. The goal of this study is to demonstrate to Älvkarleby, and other municipalities where the digital 3D visualization is not used, how to by simple means and cost-effective use digital 3D visualization in future planning processes. To identify the perception of 3D digital visualization, a selection of municipal officials and politicians, semi-structural interviews have been carried out. To quantitatively examine the citizens' attitudes, digital questionnaires have been sent out via the social network Facebook. During the study eight interviews and 99 surveys have been answered. Politicians, planners and citizens in the municipality agree that digital 3D visualization can help to streamline and improve the planning processes for local plans. The study has also resulted in identifying the obstacles that digital 3D visualization may lead to in the planning process. Digital 3D visualization as a part of the planning process for the local planning could lead to increased citizen participation in the municipality of Älvkarleby, as the interest in the planning process increases and the desire to participate are positively affected by digital 3D visualization. In addition to civic participation, the digital 3D visualization can also be used to simplify the workflows for both municipal officials and politicians.         Keywords: Digital 3D Visualization, Planning Process, Zoning Plan, Älvkarleby kommun, Public Participation.