Bakgrund: Urinvägskateter ses vara en vanlig åtgärd inom slutenvård och syftar till att tömma urinblåsan hos personer där det inte sker naturligt. Indikationer för en urinvägskateter kan vara obstruktion i urinvägarna eller oförmåga att tömma urinblåsan. Med urinvägskateter är risken för urinvägsinfektion stor. Sjuksköterskan har ansvar i omvårdnaden av patienten, och har en aktiv roll för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår. Syftet: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie har insamlad data från en kvalitativ och tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar. Relevans- och kvalitetsbedömning för artiklar har utförts med hjälp av granskningsmall. Analys av resultat har utförts systematiskt med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet redovisades vad sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet utifrån två teman som framkom under analysarbetet. De två temana var evidensbaserat kliniskt arbete samt teamarbetet och kommunikation. Sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom att välja rätt material, samarbeta med läkare, avlägsna onödig kateterisering samt genom att använda checklistor. Diskussion: Sjuksköterskans tid måste planeras för att kunna arbeta förebyggande. Tiden bör fyllas med metoder som gör att sjuksköterskan kan avlägsna onödiga urinvägskatetrar. De förebyggande arbetet bör grunda sig på kommunikation med patienten för att kunna lindra lidande. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna identifiera onödiga katetrar kan en checklista appliceras. Kommunikation och teamarbete med läkare är viktigt. För de patienter som behöver en kateter är sjuksköterskans hantering av material betydelsefull. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan inom Sveriges hälso- och sjukvård, fler än 57,000 personer i den svenska slutenvården diagnostiseras med en VRI årligen. Patienter har ofta ingen eller mycket lite kunskap om VRI och vad det kan leda till för konsekvenser. Upplevelser av en VRI utifrån patientperspektivet har hamnat i skymundan. Det är viktigt att belysa patientupplevelser för att öka kunskap och förståelse hos den verksamma sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av vårdrelaterade infektioner. Metod: Studien genomfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes med en induktiv ansats. Forskning inhämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för integrerande sammanställningar av kvalitativ forskning inspirerade av metasyntes. Totalt tio forskningsartiklar inkluderades i analysen. Resultat: Patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner upplever fysiska besvär till följd av VRIn. Patienterna påverkades även psykiskt, både negativt och positivt. Patienter upplever att VRIn skapade begränsningar i vardagen på grund av fysiska nedsättningar vilket även ledde till att patienterna upplevde att familj och relationer påverkades. Upplevelser av sjukvården och bemötande av sjukvårdspersonalen hade en betydelse i hur patienterna beskrev upplevelsen i sin helhet. Patienterna upplevde att kommunikation och kontinuitet var två betydande faktorer för omvårdnaden, både kommunikation och kontinuitet upplevdes vara bristfällig. Slutsats: Vårdrelaterade infektioner måste bemötas med ett holistiskt synsätt från sjukvårdspersonalen och utrymme måste ges för patienterna att kunna berätta och dela upplevelsen i samband med att vård ges för infektionen. Fysiska sjukdomar kan leda till psykologisk påverkan och bör också tas i beaktning vid vård av vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: En kateterrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdrelaterad infektion som drabbar patienter i olika åldrar och medför lidande, förlängda vårdtider samt ökade vårdkostnader. Risken ökar med långvarig kateteranvändning, ålder och andra försämrade hälsotillstånd. Sjuksköterskor har en viktig roll i att förebygga och hantera kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom evidensbaserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: En allmän litteraturstudie av tidigare forskning gjordes genom granskning av fem kvalitativa, tolv kvantitativa och en mixad metod-studie. Resultat: Fem kategorier identifierades: arbetsplatsen och samarbetets påverkan, kunskapen hos sjuksköterskor, material och tillvägagångsätt vid kateterisering, sjuksköterskors arbetsrutiner med katetrar och förebyggande åtgärder vid kateteranvändning. Resultatet visade att kunskap bland vårdpersonal och patienter behöver öka samt att valet av kateter kan minska risken att få en kateterrelaterad urinvägsinfektion. Flera olika förebyggande åtgärder identifierades, som specifika riktlinjer för hur katetern ska skötas samt användning av checklistor och bedömningsverktyg för att minska felaktigt användande av kateter. Konklusion: För att förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion krävs förbättrad säkerhetskultur, samarbete, trivsel på arbetsplatsen, utbildning, material och evidensbaserade riktlinjer. / Background: A catheter-associated urinary tract infection is a common healthcare-associated infection that affects patients of different ages, causing suffering, prolonged hospital stays, and increased healthcare costs. The risk increases with prolonged catheter use, age, and other health conditions. Nurses play a crucial role in preventing and managing catheter-associated urinary tract infections through evidence-based care. Aim: The aim of the study was to investigate how the nurse can prevent catheter-associated urinary tract infection. Method: A general literature review of previous research, including five qualitative, twelve quantitative, and one mixed-method study, was conducted to compile current knowledge on preventive measures. Results: Five categories were identified: workplace and collaboration impact, nurses' knowledge, materials and approaches in catheterization, nurses' catheter care routines, and nurses' and patients' impact during catheter use. The results showed that knowledge among healthcare staff and patients’ needs to increase, and the choice of catheter can reduce the risk of catheter-associated urinary tract infections. Preventive measures such as specific guidelines for catheter care and the use of checklists and assessment tools to reduce improper catheter use. Conclusion:Preventing catheter-associated urinary tract infections requires improved safety culture, collaboration, workplace satisfaction, education, materials, and evidence-based guidelines.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) är en plastkateter som mynnar i ett centralt kärl nära hjärtat och används bland annat för administrering av läkemedel och blodprodukter. Användandet av CVK ökar inom sjukvården och kan förutom på intensivvårdsavdelningarna även ses i hemsjukvården och i den övriga slutenvården. Av alla patienter som får en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfälle innebär ett ökat lidande och en förlängd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hälso- och sjukvårdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och åtgärder. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter. Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed på Sophiahemmets Högskola under mars och april 2011. En söktabell med antal träffar och inkluderade artiklar skapades för att ge en överblick och en matris med kvalitetsbedömning gjordes. Både matrisen och bedömningsunderlaget bifogades studien. Totalt inkluderades 22 artiklar, varav en hittades genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre olika områden: kunskap och utbildning, sammansatta interventioner samt skötsel. Olika utbildningsinsatser visade sig vara en effektiv preventiv metod för att förhindra infektion. Detta område innefattade bland annat lektioner, affischer beteendeförändring och återkoppling. Området som handlade om sammansatta interventioner visade sig även vara effektivt, vilka bestod av ett antal evidensbaserade riktlinjer som användes tillsammans. Vissa delar av skötseln av CVK hade bra effekt och gav varierande resultat. Slutsats: Utbildning ger ökad kunskap och följsamhet vilket verkar vara en elementär och effektiv metod för att förhindra uppkomst av infektion. Hur sjuksköterskan sköter patientens CVK är av stor betydelse då till exempel olika förband och antiseptiska lösningar gav varierande resultat. Vidare forskning krävs inom området och gärna fler studier från Sverige.