I denna uppsats jämförs i ett posthumanistiskt perspektiv två svenska romaner som diskuterar medvetandets natur och gränserna för det mänskliga. I En levande själ från 1980 av Per Christian (PC) Jersild (f. 1935) konfronteras vi med djur som utsätts för plågsamma djurförsök och med uppfödandet och programmerandet av aborterade mänskliga fosterhjärnor som skall utnyttjas som biodatorer i intelligenta maskiner. I Sången ur det kinesiska rummet från 2014 av Sam Ghazi (f. 1967) står i stället möjligheten till en rent artificiell intelligens i fokus. De två böckernas frågeställningar kring vad som händer i en framtid när robotar blir alltmer människolika och människor alltmer robotlika är idag högaktuella. Inte minst gäller det frågan om gränserna för det mänskliga och behovet av en etik som inkluderar andra väsen med ett medvetande. Sammanfattningsvis visar analysen i uppsatsen att en posthumanistisk läsning möjliggör nya och givande tolkningsmöjligheter av bägge verken trots att endast Sången ur det kinesiska rummet beskriver sin posthumana verklighet i ett posthumanistiskt perspektiv medan En levande själ i huvudsak har en mänsklig utgångspunkt för sin gestaltning av Ypsilon. I ett posthumanistiskt perspektiv framträder också romanernas karaktär av moraliska tankeexperiment tydligt.

This paper addresses strong artificial intelligence (AI) and, if it is possible,if consciousness could be replicated. Focus lies on Searle's article Minds,brains and programs and David J. Chalmers's theory that consciousness can be replicated because it is as an organizational invariant. The purpose is to evaluate Searle's argument against strong AI in light of Chalmers theory that simulation is replication in terms of consciousness. My thesis is that Chalmers can show that simulation can be replication but not that it is enough to prove strong AI possible. My conclusion is that Searle's arguments against strong AI in the said article does not hold but Chalmers also cannot prove that consciousness can be replicated. However, Chalmers can prove that simulation and replication in some cases can be the same. If it would be possible for some type of semantic content to emerge from syntax, the path for strong AI is open. / Denna uppsats behandlar stark artificiell intelligens (AI) och, om det är möjligt, huruvida medvetande skulle kunna replikeras. Som utgångspunkt används Searles artikel Minds, brains and programs samt David J. Chalmersteori om att medvetande kan replikeras då det är en organisatorisk invariant. Syftet är att utvärdera Searles argument mot stark AI i ljus av Chalmers teori om att simulering är replikering när det gäller medvetande. Min tes är att Chalmers kan visa att simulering kan vara replikering men att det inte räcker till för att bevisa att stark AI är möjlig. Vad jag kommit fram till är att Searles argument mot stark AI i den nämnda artikeln inte håller men Chalmers kan inte heller bevisa att medvetande kan replikeras. Däremot kan Chalmers bevisa att simulering och replikering i vissa fall kan vara samma sak. Om det visar sig möjligt att någon typ av semantiskt innehåll kan uppkomma ur syntax är vägen för stark AI öppen.

Först presenteras metafysisk funktionalism. En Ramseysats för smärta spelar en central roll som en implicit definition av ett mentalt tillstånd över sensorisk input och beteendemässig output. Därefter presenteras reliabilismen som en teori om kunskap. Några allmänna kunskapsteoretiska problem, samt några av reliabilismens problem presenteras. De mest relevanta problem är följande: fallet med en elak demon, klärvoajans samt Mr. Truetemp, och generalitetsproblemet. En formell och schematisk presentation ges för reliabilism som en teori för kunskap, eller möjligen tillskrivande av kunskap, och processreliabilism som en teori för epistemiskt rättfärdigande. Därefter exponeras strukturella likheter mellan funktionalism och processreliabilism. Det får anses plausibelt att det råder ett nära släktskap mellan dessa teorier då Ramseysatser för rättfärdigade trosföreställningar presenteras. Dessa analyseras sedan utifrån möjliga fall. Med ny teoretisk bakgrund prövas reliabilismens problem ånyo inom ett funktionalistisk ramverk. Nya sätt att bemöta problemen presenteras genom en analys av det Kinesiska Rummet. Det svårlösta generalitetsproblemet kan ses som ett frameproblem och hanteras med hjälp av enveloping. / Firstly, a presentation of metaphysical functionalism. A Ramsey sentence plays a central role as an implicit definition of a mental state over sensory input and behavouristic output. A presentation of reliabilism as a theory of knowledge. A summary of some general epistemological problems and some specific to reliabilism; the main ones are the evil demon, clairvoyance and Mr. Truetemp, and the generality problem. A formal and schematic presentation of reliabilism as a theory of knowlege, or possibly knowlege attribution, and process reliabilism as a theory of belief justification. Structural similarities between functionalism and process reliabilism are exposed. A close kinship between these two theories seems plausible because of the possibility to present Ramsey sentences for justified beliefs. These Ramsey sentences are then analysed over possible cases. This new theoretical background, warrents another look at problems for reliabilism. New ways to counter these problems are presented via an analysis of the Chinese Room. The elusive genrality problem is seen as a frame problem and treated using enveloping.