No description available.

<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation. Det anestesisjuksköterskorna uppgav att de utför under långa operationer för att förebygga postoperativa skador var: gymnastik/rörelser, massage, lägesändringar, lägeskontroll och övrigt tryckförebyggande. Fler respondenter med lång yrkeserfarenhet upplevde att det finns tid att undersöka en patientens hudstatus inför en längre operation. Länssjukhusets anestesisjuksköterskor byter oftare finger för saturationsmätaren och upplever ett bättre samarbete med övriga i operationsteamet. Slutsatsen är att det kan behövas ytterligare kunskap och omvårdnadsrutiner för att minska risken för postoperativa skador i samband med kirurgisk positionering.</p> / <p> </p><p>The aim of present study was to describe anaesthetic nurse's knowledge about and procedures used for positioning and mobilization during surgery where anesthesia prolonged for a longer period than 3 hours. Data were collected by a questionnaire, to all anaesthetic nurses at two different Swedish hospitals. The results showed that approximately half of the respondents would like to have more knowledge about positioning in order to prevent injuries. The anaesthetic nurses that more frequently examined the patient's skin condition before extended surgery, also showed more confidence in the subject of positioning. The results also showed that the anaesthetic nurses used physical exercises, massage, change of position and other preventative measures concerning pressure adjustments in order to avoid postoperative injuries. An additional part of the respondents with more professional experience had more time to examine a patient's skin condition prior to extended surgery. The anaesthetic nurses at one of the hospital changed the finger for the pulseoxymeter more frequently; they also experienced better teamwork within the operating team<strong>. </strong>The conclusion is that there might be a need for more knowledge about positioning to reduce the risk of postoperative injures due to skin or nerve pressure during extended surgery.</p>

Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation. Det anestesisjuksköterskorna uppgav att de utför under långa operationer för att förebygga postoperativa skador var: gymnastik/rörelser, massage, lägesändringar, lägeskontroll och övrigt tryckförebyggande. Fler respondenter med lång yrkeserfarenhet upplevde att det finns tid att undersöka en patientens hudstatus inför en längre operation. Länssjukhusets anestesisjuksköterskor byter oftare finger för saturationsmätaren och upplever ett bättre samarbete med övriga i operationsteamet. Slutsatsen är att det kan behövas ytterligare kunskap och omvårdnadsrutiner för att minska risken för postoperativa skador i samband med kirurgisk positionering. / The aim of present study was to describe anaesthetic nurse's knowledge about and procedures used for positioning and mobilization during surgery where anesthesia prolonged for a longer period than 3 hours. Data were collected by a questionnaire, to all anaesthetic nurses at two different Swedish hospitals. The results showed that approximately half of the respondents would like to have more knowledge about positioning in order to prevent injuries. The anaesthetic nurses that more frequently examined the patient's skin condition before extended surgery, also showed more confidence in the subject of positioning. The results also showed that the anaesthetic nurses used physical exercises, massage, change of position and other preventative measures concerning pressure adjustments in order to avoid postoperative injuries. An additional part of the respondents with more professional experience had more time to examine a patient's skin condition prior to extended surgery. The anaesthetic nurses at one of the hospital changed the finger for the pulseoxymeter more frequently; they also experienced better teamwork within the operating team. The conclusion is that there might be a need for more knowledge about positioning to reduce the risk of postoperative injures due to skin or nerve pressure during extended surgery.

Bakgrund: Operationer kan pågå under många timmar där instrumenten inte är täckta med steril duk och är utsatta för partiklar som finns i luften på operationssalen. Dessa instrument byts inte ut eftersom det inte finns några riktlinjer eller rutiner på detta. Syfte: Undersöka antal CFU på instrumentborden från uppdukning till att operationsingreppet är avslutad. Samt undersöka sambandet mellan antal bakterier och antal personer, antal dörröppningar, personalens klädsel och den tid som blodagarplattorna har varit framme. Metod: Kvantitativ observationsstudie med indirekt och direkt observation. Mätningarna har gjorts med tre stycken blodagarplattor av storlek 14 centimeter i diameter på ett sjukhus i Mellansverige. Observationer har även gjorts på antal personer, dörröppningar, personalens klädsel. Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig ökning av CFU desto längre tiden går. Blodagarplattor C har ett signifikant högre antal CFU än blodagarplattor A (p= 0,018) samt mot blodagarplattor B (p = 0,00). Den bakterien som förekom på flest blodagarplattor var KNS. Antal personer som fanns på operationssalen har en påverkan på antal CFU som fanns på blodagarplatta C (p=0,047). Däremot fanns inget samband mellan antal dörröppningar, personalens klädsel och antal CFU på blodagarplattorna. Slutsats: Studien visar en tydlig ökning av CFU desto längre tiden går. På samma sätt kan vi anta att det som har hamnat på plattorna även har hamnat på instrumenten samt material under observationstiden.

No description available.

Bakgrund Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.   Syfte Syftet var att belysa hur patienter med Ulcerös Kolit upplever sin livskvalité. Frågeställningen: förändras livskvalitén efter att ha genomgått kirurgiskt ingrepp för Ulcerös Kolit? Metod För att svara på föreliggande studies syfte och frågeställning användes litteraturbaserad studie som metod. I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes sökningar efter vetenskapliga artiklar, även manuella sökningar gjordes. För att öka chansen att finna artiklar inom valda ämnesområdet användes MeSh-termer (Medical Subject Hedings) och Cinahlhedings. Författarna inkluderade totalt 16 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat. Urvalskriterierna var att de inkluderade artiklarna var publicerade mellan år 2003 och 2013, skrivna på engelska eller svenska och att de var peer reviewed. Artiklarna klassificerades och värderades för sedan sammanställas i en matris.  Resultat Studiens resultat presenteras utifrån sex olika teman som beskriver hur livskvalitén kan påverkas hos patienter med Ulcerös kolit. Det som påverkar livskvalitén mest hos denna patientgrupp är sjukdomsaktivitet och sjukdomsvaraktighet. Efter ett kirurgiskt ingrepp påverkas livskvalitén av den omställning som patienten måste gå igenom samt funktionen av ileostomin eller bäckenreservoaren (IPAA). Patienter med hög sjukdomsaktivitet skattar sin livskvalité signifikant lägre än den allmänna befolkningen.     Slutsats Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit är inte helt lätt att mäta. Trots flertalet studier inom ämnet skiljer sig resultatet åt. De flesta av dessa studier enas dock ändå i resultatet att livskvalité och hälsorelaterad livskvalité påverkas av de symtom som Ulcerös kolit medför. Funktionella besvär från ileostomin och bäckenreservoaren (IPAA) visade sig ha störst inverkan på livskvalitén och hälsorelaterad livskvalité.

Bakgrund: Hallux valgus (HV) är den vanligaste felställningen i foten hos vuxna. HV behandlas främst med operativa behandlingsmetoder men innan operation övervägs ska patienten behandlas med icke-kirurgiska behandlingsmetoder. Det saknas idag riktlinjer kring icke-kirurgiska behandlingsmetoder, vilka de är och vilken effekt de har. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver icke-kirurgiska behandlingsmetoder för hallux valgus. Metod: Studiedesign var narrativ litteraturstudie med systematisk litteratursökning. Sökningar genomfördes i PubMed, CINAHL, MEDLINE och 12 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: De icke-kirurgiska behandlingsmetoder som nämns i litteraturen var rådgivning, ortoser, olika typer av skenor, träning, manuell terapi, tåseparerare, tejpning, elstimulering, kylbehandling och töjning av muskler. Konklusion: Flertalet icke-kirurgiska behandlingsmetoder finns i syfte att behandla HV. Det ligger stor vikt i att tidigt upptäcka HV då metoderna är effektiva vid lindrig till måttlig lateral felställning. Det är troligtvis en kombination av de icke-kirurgiska behandlingsmetoderna som är mest effektiv i syfte att minska komplikationer och minska risk för operativa åtgärder av HV.

Detta examensarbete undersöker operationssjuksköterskans erfarenheter av att upprätthålla patientsäkerhet under en operation. Operationssjuksköterskan ansvarar för flera viktiga aspekter såsom hygien, medicintekniska produkter, instrumentering, ledarskap och kommunikation. Hen måste även kunna etablera en trygg och individanpassad interaktion med patienterna. Statistik visar att vårdskador och postoperativa sårinfektioner är allvarliga konsekvenser av bristande vårdkvalitet och patientsäkerhet, och dessa förekommer i hög utsträckning. Det finns dock en potential att begränsa antalet sårinfektioner genom att följa evidensbaserade riktlinjer. Genom en litteraturstudie, som följde strikta riktlinjer, har tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) använts för att identifiera, analysera och redovisa mönster och teman i den insamlade datan. Resultaten har lyft fram två huvudteman: ”Samverkan på operationssalen” och ”Strukturella faktorer som påverkar patientsäkerheten”. Dessa teman har belyst de faktorer som påverkar operationssjuksköterskans arbete och dess koppling till patientsäkerhet och vårdkvalitet. Diskussion betonar vikten av effektiva förberedelser, god kommunikation och säkert arbete inom vårdteamet för att uppnå en framgångsrik perioperativ vård och minimera vårdrelaterade skador. Sammanfattningsvis visar resultaten operationssjuksköterskans erfarenheter och dess centrala roll i att skapa en säker och effektiv vårdmiljö under kirurgiska ingrepp. Samtidigt understryks vikten av ett förbättrat samarbete och respekt inom vårdteamet för att förhindra missförstånd och förbättra patientsäkerheten.

Bakgrund: Patienter som har genomgått kirurgi i tarmen har ofta svårt att komma igång att äta den första postoperativa tiden, trots att tarmfunktionen har återkommit. Ett malnutritionstillstånd med negativ påverkan för kroppen att motstå sjukdom och komplikationer kan uppstå och leda till fördröjd återhämtning och förlängd vårdtid. Det finns sparsamt med studier av patienters perspektiv på sin egen nutrition vid inneliggande vård på sjukhus och här har en kunskapslucka uppmärksammats. Syfte: Syftet var att utforska hur måltidssituationen genomfördes på två kirurgiska vårdavdelningar för patienter som genomgått ett tarmkirurgiskt ingrepp, med specifikt fokus på patientens perspektiv, samt att belysa de hinder och möjligheter som fanns för patienterna till att påverka sitt näringsintag. Metod: Fokuserad etnografisk observationsstudie med efterföljande intervjuer. Etnografisk dataanalys med öppen kodning av handlingsmönster som växte fram till kategorier. Resultat: Patienterna hade en god medvetenhet om sitt sjukdomstillstånd och vad som krävdes för deras tillfrisknande. De hade förståelse för betydelsen av ett gott näringsintag och därmed utfördes också egenvårdshandlingar för att tillgodose dessa behov. De hinder som resultatet visade har indelats i kategorierna kunskapsbrist, fysiska hinder, yttre omständigheter samt personliga förutsättningar. Slutsats: Patienternas personliga förutsättningar behöver tas till vara mer genom en fördjupad dialog mellan patient och sjuksköterska. Utökad patientinformation och patientdelaktighet ses som möjligheter till att förbättra patienternas näringsintag under vårdtiden. Däremot finns yttre omständigheter som inte kan påverkas av sjuksköterskan, som de täta måltiderna, och dessa behöver lyftas i verksamheterna. Den övergripande miljön och rutiner vid måltider kan förbättras med fokus på estetik och platsen för måltiden. / Background: Patients who have undergone intestinal surgery often have difficulties starting to eat during the first postoperative days, despite the fact that the bowel function has returned. As a result, the threat of malnutrition, and its negative effect on the body to resist illness can create complications which may result in delayed recovery and consequently longer stay in hospital. There are sparse studies of patients’ perspectives on their own nutrition in hospital care and a knowledge gap has been noted. Aim: The aim of this study was to explore how mealtime situations were performed in two surgical wards for patients having intestinal surgery, with a specific focus on the patient's perspective, and to identify barriers and opportunities affecting the patients nutritional intake. Method: A focused ethnography observation study with following interviews. Ethnographic data analysis with open coding of patterns of action which developed into categories was used. Result: The patients showed a high awareness about their state of illness and what was needed for their recovery. They understood the importance of a good nutritional intake and therefore self-care actions were performed to satisfy those needs. The obstacles that were shown in the results have been divided into the categories lack of knowledge, physical obstacles, external circumstances and personal conditions. Conclusion: The patients´personal conditions needs to be taken into consideration through a deepened dialogue between the patient and the nurse. Extended patient information and patient participation are seen as opportunities to improve the patients´ nutritional intake during the hospital stay. There are external circumstances that can not be influenced by the nurse, for example the close mealtimes, which needs to be lifted in the hospital organization. The overall environment and hospital routines concerning mealtimes can be improved, focusing on esthetics and the place for the meal intake.

<p>The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections. The known and potential risk factors that were recorded were BMI, HB, tobacco usage, diagnosed diabetes, hyperglycemia, duration of surgery, the lowest temperature during surgery and clinical or subclinical arterial insufficiency. The result showed that 34% had postoperative wound infections in the harvesting leg and 26 patients had an ABI (Ankel Brachial Index) indicating arterial insufficiency. There was no significant relationship between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity in the total study group (p = 0.36) nor among men (p = 0.92). There was a significant correlation between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity (p = 0.02) among women. The conclusion is that arterial insufficiency is more prevalent in women. The relationship between postoperative infections of the lower limbs and arterial insufficiency was significant for the participating women, but not in the total group nor among the men.</p>