Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur beteenden möjliggörs och/eller begränsas utifrån klassrummets utformning och elevers placering. I fokus för studien står frågor om inlärning och arbetsro. Studien utgår från Sweller’s kognitiva belastningsteori. I studien används metoden observation för att samla in data. Studien omfattar två parallellklasser i årskurs tre för en skola belägen i en kranskommun till en större stad. Dessa klasser har observerats under sammanlagt tolv lektionstillfällen.  Genom att använda kognitiv belastningsteori kan studiens resultat visa att teorin används som en pedagogisk åtgärd inom klassrummets utformning och elevplacering. Detta för att öka engagemang, skapa möjligheter för interaktion, främja inlärning och skapa en god arbetsro som möjliggör ett självständigt arbete. Resultatet visar att elevers placering och klassrummets utformning har en betydande roll för hur olika beteenden möjliggörs/begränsas med koppling till inlärning och arbetsro, vilket är frågor som står för studiens fokus. Resultatet visar vidare att taltid, time on task och engagemang förekommer oftast i den främre raden av klassrummet. Dessa beteenden förekommer minst ofta i den mittre raden och mest sällan i den bakre raden. Detta resultat är i likhet med vad tidigare forskningsstudier visar att den främre raden uppvisar hög interaktion, i mittenraden är detta lägre interaktion och lägst i bakre raden. Däremot visar studien att interaktion mellan elev och elev har en ojämn uppdelning i de olika raderna och klasserna.