Spelling suggestions: "subject:"klassrumsarbetet"" "subject:"klassrumsinteraktion""
1 |
Gynnar fysisk aktivitet ett matematiklärande? : En litteraturstudie om fysisk aktivitet och elevers lärande i matematik / Does physical activity favor mathematical learning? : A literature study on physical activity and student learning in mathematicsLönnblad, Oscar, Axelsson, Alexander January 2020 (has links)
Denna litteraturstudie belyser hur fysisk aktivitet i matematikundervisning påverkar elevers prestationer inom matematik i grundskolan. Genom en systematisk litteratursökning utifrån förutbestämda kriterier har vetenskapligt material samlats in från databaser för att sedan ha kritiskt granskats utifrån tre olika metoder. Det vetenskapliga urvalet består av tio peer-reviewed artiklar. I litteraturstudien beskrivs olika sätt att använda sig av fysisk aktivitet kopplat till lärande i allmänhet och matematik i synnerhet. Det som framträder är att studier som pågått i minst 2 studieår inom forskningsområdet, visar på ett mer positivt resultat kring hur fysisk aktivitet påverkar matematiklärandet. Ett kriterium i studien är att de fysiska aktiviteterna ska kunna genomföras utan redskap och möjlighet till större utrymmen. Det analyserade materialet pekar på att extrainsatt fysisk aktivitet i matematikundervisningen påverkar grundskoleelevers lärande. De positiva effekter som uppstår är att eleverna lär sig snabbare gentemot de elever som inte hade extrainsatt fysisk aktivitet. Visserligen fanns det de studier som inte såg de positiva effekterna av fysisk aktivitet men dessa studier såg heller inte några negativa effekter av den extrainsatta fysiska aktiviteten.
|
2 |
Mellanstadielärares syn på klassrumsaktiviteter som stimulerar elevers muntliga förmåga på engelska / Classroom activities beneficial for developing oral English for students in year 4–6, according to teachersEriksson, Kathrine January 2022 (has links)
Statistik från Skolverket (2019) visar att eleverna på mellanstadiet i genomsnitt uppnår kunskaper nära betyget C i engelska när de slutar årskurs 6. Den här studien ska därför undersöka vilka muntliga klassrumsaktiviteter lärare på mellanstadiet anser vara till nytta för att utveckla elevers muntliga förmåga i engelska. Studien undersöker också och vilka klassrumsaktiviteter lärare använder för att utveckla dessa förmågor. Studien har genomförts genom att observera fyra legitimerade mellanstadielärare som undervisar i engelska under totalt åtta lektioner. Därefter har en uppföljande intervju med lärarna gjorts. Resultatet visar att lärarna använder muntliga klassrumsaktiviteter på engelska under sju av de åtta observerade lektionerna. Aktiviteterna engagerar eleverna och låter dem använda sina kunskaper i engelska samtidigt som de i en social gemenskap lär sig att kommunicera i och om elevnära situationer och ämnen. Resultatet visar också att lärarna använder ett varierat arbetssätt och låter eleverna förbereda sina muntliga prestationer. Slutsatsen av den här studien är att legitimerade lärare på mellanstadiet använder muntliga klassrumsaktiviteter som gynnar elevernas muntliga förmåga i engelska men vidare forskning på de nordiska länderna skulle behövas. / Statistics from Skolverket (2019) show that Swedish students in year 4–6 almost reach the grade of C in English. In this study it will be examined which classroom activities teachers find beneficial in developing the students’ oral skills in English. To do this, four licensed teachers was observed over eight lessons. As a follow up to the lesson observations, interviews with the teachers were conducted. The results shows that the teachers use oral classroom activities in seven out of the eight observed lessons. The results shows that the licensed teachers in English for year 4–6, gave time to the students prepare themselves before speaking and the teachers varied their teaching. Unfortunately, there is a lack of research on this field on the Nordic countries.
|
3 |
Olika klassrumsaktiviteter och undervisningsmetodersmöjligheter för lärande i geometri / The opportunities of different classroom activities and teaching methods for learning geometryHolmbom, Fabian, Eklundh, Gustav January 2023 (has links)
I denna systematiska litteraturstudie är syftet att undersöka olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteters påverkan på kunskapsutveckling i ämnet geometri. Som bakgrund till detta ligger de svenska elevernas bristfälliga geometrikunskaper. Undervisningsmetoderna och klassrumsaktiviteterna, med dess kunskapsinnehåll, vägs mot Van Hieles utvecklingsnivåer. Vidare vävs det sociokulturella lärandeperspektivet in i synen på kunskapsinhämtande. TIMSS syn på kunskap diskuteras mot betygskriternernas syn på kunskap för årskurs 6 i Lgr 22. 23 artiklar inhämtades, lästes och kategoriserades för att få en överblick inom området. 14 av dessa har djupanalyserats och sammanställts. Efter sammanställningen framgår det att studiens resultat inte pekar på något entydigt svar. Resultatet visar att det går att åstadkomma utveckling inom flertalet olika kunskapsområden genom att arbeta med olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter, så som exempelvis GeoGebra eller fysiskt laborativt material. Studiens olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter lutar sig främst mot Van Hieles nivå 2, men berör även fler av Van Hieles utvecklingsnivåer. Genom att identifiera vilka kunskaper eleverna besitter kan läraren utforma undervisningsaktiviteter som gynnar kunskapsutvecklingen hos eleverna för att de ska kunna ta sig vidare till nästa Van Hiele nivå. Studiens resultat och dess olika undervisningsmetoder och klassrumsaktiviteter kan ses som ett stöd för läraren i sin planering, och på så vis stödja eleven till kunskapsutveckling. Studien visar även på att motivation kan ses som en bidragande faktor till kunskapsutveckling. / In this systematic literature study, the aim is to examine the influence of different teaching methods and classroom activities on knowledge development in geometry. The background to this is the Swedish students' deficient knowledge of geometry. The teaching methods and classroom activities, with their knowledge content, are compared against Van Hiele's levels of geometric thinking. Furthermore, the view of knowledge acquisition is seen through the socio-cultural learning perspective. The concept of knowledge is discussed between TIMSS' view of knowledge and the grading criteria for grade 6 in the Swedish school curriculum. 23 articles were obtained, read and categorized to get an overview of the field. 14 of these 23 articles were compiled and through the compilation it appears that the results of the study do not point to any straight answer. The result shows that it is possible to achieve development in several different areas of knowledge by working with different teaching methods and classroom activities, such as GeoGebra and physical manipulatives materials. By identifying which knowledge the students possess, the teacher can design teaching activities that favor the knowledge development of the students, so the students can advance from one Van Hiele level to the next. The results of the study and its various teaching methods and classroom activities can be seen as support for the teacher in his planning, and thus support the student's knowledge development. The study also shows that motivation can be seen as a contributing factor to knowledge development.
|
4 |
Interaktion i Sfi-undervisningen : Fyra Sfi-lärares tankar och arbetssätt / Interaction in the education of Swedish for Immigrants. : Reflections and strategies by four teachers.De Maio, Katarzyna January 2012 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/– elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö. Slutsatsen som dras är att interaktionen inte syns i de flesta lärarnas lektionsplanering. Interaktionen visar sig dock tydligt under klassrumsarbetet. Lärarnas sätt att interagera med eleverna utifrån frågornas slag, IRF-sekvenser och lärarnas språkanpassning varierar beroende på deltagarnas nivå. Även lärarnas val av klassrumsaktiviteter förändras. Det förekommer fler aktiviteter mellan deltagare i grupper som är på mer avancerad nivå än i grupper på en lägre nivå.
|
Page generated in 0.1111 seconds