Byggnader konstruerade av KL-trä har blivit allt vanligare i Sverige och i resten av världen de senaste 20 åren. Trä är en förnyelsebar resurs och materialet tillåter varierad arkitektur. Eftersom trä är ett hygroskopiskt material finns det risker med att utsätta konstruktionen för nederbörd. Vissa forskare menar att väderskydd under konstruktionstiden är absolut nödvändigt på grund av risk för röta och mögel samt minskad hållfasthet, medan andra avfärdar dessa risker om det byggs medvetet.  I Eurokod 5 används klimatklasser för att ta hänsyn till fuktens påverkan på hållfastheten och styvheten i trämaterialet. Det finns tre klimatklasser, varav två av dem har samma hållfasthetsmodifieringsfaktor för konstruktionsvirke och limträ samt KL-trä. Dimensionering av träkonstruktioner blir därför i viss utsträckning förenklad.  Syftet med detta examensarbete var att visa hur tillverkare, konstruktörer och andra aktörer kan agera för att på ett mer detaljerat sätt dimensionera KL-trä med avseende på hur fukt påverkar dess hållfasthet och styvhet. Målet var att utveckla en beräkningsmodell och undersöka hur dimensionering av KL-trä kan göras på olika sätt samt att analysera de olika tillvägagångssättens för- och nackdelar. Slutsatserna som dragits av arbetet är att beräkningsmodellerna kan användas för att dimensionera KL-trä med hänsyn till hur fuktkvoten varierar över tid och över skivans djup, förutsatt att aktuella fuktkvoter eller en realistisk uppskattning av fuktkvoter finns tillgänglig. Modellerna är även intressanta ur ett pedagogoiskt perspektiv då de tydligt åskådliggör hur fuktkvoten påverkar dimensioneringsresultaten för KL-trä.