Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av flerspråkighet i inlärningen i skolan där en jämförelse görs mellan en- och flerspråkiga ungdomars upplevelser av för- och nackdelar. Fokus ligger på de flerspråkiga ungdomarnas upplevelser och vad upplevelserna beror på. Materialet innehåller en intervju med en flerspråkig gymnasieexaminerad deltagare och en enkät med sex enspråkiga och åtta flerspråkiga deltagare spridda i ålder från högstadiet upp till gymnasieexaminerade. Undersökningen visar att alla deltagare upplevde generella fördelar med flerspråkighet. Flest gånger nämner deltagarna kommunikation med andra människor och att man har lättare för språk generellt och i inlärningen i skolan. Nackdelarna upplevdes få men handlade om sämre ordförråd, att blanda ihop språk eller inte kunna språk perfekt. De mest grundade hypoteserna som diskuteras påverka upplevelsen av flerspråkighet i inlärningen i skolan är en individs styrka i svenska språket, utländska skolerfarenheter och den generella upplevelsen av flerspråkighet.     Nyckelord Upplevelse, fenomenografi, flerspråkighet, flerspråkiga, enspråkiga, inlärning, kognitiva effekter

I denna studie undersöktes frågan om vad lärare kan göra för att öka elevernas koncentration i matematikundervisningen. För att svara på frågan användes DBR-modellen vid utformningen av studien. I studien observerades två klasser på en högstadieskola, där elevernas koncentration mättes med hjälp av ett observationsprotokoll. De observerade klasserna valdes utifrån den temadefinierade universumsprincipen samt den geografiskt definierade universumsprincipen (Fangen, 2005). I samband med observationerna och en litteraturundersökning togs rekommendationer fram i form av ett textdokument i syfte att tillföra förslag för matematiklärare på vad de kan göra för att främja elevernas koncentration, detta gjordes genom intervjuer samt tematisk analys. Rekommendationerna innefattar uppmaningar såsom exempelvis insamling av mobiltelefoner inför lektioner, lätt tillgång till material för eleverna samt uppmaningar till att använda målfria uppgifter i undervisningen. Rekommendationerna implementerades i de observerade klassrummen och elevernas koncentration mättes på nytt med hjälp av det framtagna observationsprotokollet. Under implementeringen av rekommendationerna skedde flera intervjuer med de deltagande lärarna i syfte att förbättra rekommendationerna och testa dem på nytt genom att ta fram nya versioner av rekommendationerna. Intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. I syfte att undersöka om rekommendationerna hade någon inverkan på elevernas koncentration jämfördes den insamlade data från observationsprotokollet innan implementeringen av rekommendationerna med den insamlade data efter implementeringen av rekommendationerna med hjälp av Mann-Whitney’s U-Test. Analysen av data visade att det skedde en statistiskt signifikant förbättring av elevernas koncentration i en av de observerade klasserna. I den andra klassen skedde en mindre förbättring som inte var statistiskt signifikant. Slutsatsen med studien är därmed att elevernas koncentration i matematikundervisningen kan förbättras genom implementeringen av rekommendationerna. / This study investigates the question of what teachers can do to increase students’ concentration in mathematics teaching. To answer the question, the DBR-model was used in the design of the study. In the study, two classes in a junior high school were observed, where the students’ concentration was measured using an observation protocol. The observed classes were chosen based on the theme-defined universe principle and the geographically defined universe principle. In connection with the observations and a literature survey, recommendations were drawn up in the form of a text document with the aim of adding suggestions for mathematics teachers on what they can do to promote students’ concentration, this was done through interviews and thematic analysis. The recommendations include suggestions such as collection of mobile phones before lessons, easy access to material for students and suggestions to use goal-free tasks in teaching. The recommendations were implemented in the observed classrooms and the students’ concentration was re-measured using the developed observation protocol. During the implementation of there commendations, several interviews took place with the participating teachers in order to improve the recommendations and test them anew by producing new versions of the recommendations. The interviews were analyzed using a thematic analysis. In order to investigate whether the recommendations had any impact on the students’ concentration, the collected data from the observation protocols before the implementation of the recommendations were compared with the collected data after the implementation of the recommendations using the Mann-Whitney’s U-Test. The analysis of the data showed that there was a statistically significant improvement in the students’ concentration in one of the observed classes. In the second class, there was a smaller improvement that was not statistically significant. The conclusion of the study is thus that students’ concentration in mathematics teaching can be improved through the implementation of the recommendations.