Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick. Material inhämtades från Medicinska Födelseregistret, Statistiska Centralbyrån samt Barnhälsovården. Statistiska analyser inkluderade Chi-två test, binär logistisk regressionsanalys samt multivariat logistisk regressionsanalys. Resultat: Inhalation av lustgas var den mest använda smärtlindringsmetoden. Användningen av smärtlindringsmetoder hade flest samband med län, etnicitet, paritet och moderns ålder. Risken för användning av epiduralblockad var nästan sex gånger så hög för förstföderskor. Intramuskulära injektioner med petidin/morfin eller epiduralblockad medförde en risk för avslutad amning innan två månaders ålder, men för TENS ochakupunktur fanns ett samband med fortsatt amning vid två månaders ålder. Slutsats: Det finns ett samband mellan smärtlindringsmetod och amning två månader postpartum. Barnmorskor bör ha kunskap om detta samband för att kunna stödja mödrarnas val av smärtlindringsmetod och amningsutfall.

Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB—vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård,vilket bör studeras ytterligare. / Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>