Denna uppsats ämnar redovisa en kollaborativ autoetnografisk studie utifrån begreppen värdskap, sociologi, kommensalitet och främlingen. Studiens övergripande syfte är att skapa en förståelse kring hur måltidsevent anordnade i Umeå via mobil-applikationen Airdine upplevs ur värdens perspektiv. Studien bygger på tre event upprättade med aktionsforskning som grund, det vill säga en iscensättande och deltagande roll intas av oss som värdar. Metoden kollaborativ autoetnografi innebär i denna uppsats att två personer dokumenterar varsin uttömmande autoetnografi om sina innerliga tankar och reflektioner kring värdskapet, dessa reflektioner utgör studiens empiri. Studien har resulterat i djupa uttömmande reflektioner kring värdarna kopplat till det induktiva teoretiska ramverket. Slutsatsen pekar på aktionsforskning tillsammans med kollaborativ autoetnografi att kunna fungera som ett komplement till varandra och vara ett intressant nytt verktyg för framtida forskning inom hospitality-fältet. / This paper aims to account for a collaborative autoethnography study based on the concepts of hospitality, sociology, commensality and the stranger. The general purpose of the study is to create an understanding around how meal-events arranged in Umeå through the mobile-application Airdine are percieved from the perspective of the host. The study revolves around three events executed with action research as its base, in other words a staging and participatory roll is taken by us as hosts. In this paper collaborative autoethnograpy means that two people each document a complete and exhaustive field-journal regarding their innermost thoughts and reflections around their hospitality, these reflections will then make up the empirics of the study. The study has resulted in profound exhaustive reflections surrounding the hosts connected to the identified theoretical framework. The conclusion points at action research paired together with collaborative autoethnography to compliment each other and of being a possibly interesting tool for future research within the hospitality field.

Spelindustrin är gigantisk och kontinuerligt växande, där detta inkluderar spelutveckling samt spelande av spel. Detta medför att en betydande mängd akademiker i sina yrkesliv kommer att beröra ämnesområdet spelutveckling. Trots detta faktum finns det en avsaknad av akademisk litteratur som behandlar ämnesområdet spelutveckling, specifikt med ett IS-perspektiv. För att fylla avsaknaden ämnar denna undersökning utöka det specifika konceptet inom spelutveckling som är “skapande av en 2D-spelmotor med tillhörande spel”. Att spela innebär hedonistiska upplevelser. Gäller denna hedonism också vid spelutveckling? Vilka utmaningar och vilken problematik uppstår vid utveckling av en spelmotor? För att utreda detta används en kvalitativ undersökning med en induktiv metodik via forskning genom design (eng. Research through Design, RtD) tillsammans med kollaborativ autoetnografi (Collaborative Autoethnography, CAE). Detta skapar ett unikt perspektiv som används för att producera välmotiverad vägledning för introduktion till ämnesområdet. Datainsamling utgörs av loggbok och dagbok där dessa används för att reflektera kring problem, utmaningar, framgångsfaktorer samt hedonistiska upplevelser inom processen. Undersökningens bakomliggande teori är baserat på Hedonic-motivation system adoption model (HMSAM) samt kriterier för utvärdering av ett lyckat RtD-projekt. Resultaten visar att spelutveckling är en komplicerad process, där egenskaper av spelutveckling identifierats och som bildat riktlinjer som förbereder akademiker inför framtida forskning och arbete. / The gaming industry is gigantic and continuously growing, which includes game development and gaming. This means that a significant number of academics will touch on the subject area of game development during their professional lives. Despite this fact there is a lack of academic literature which deals with the subject area of game development, specifically with an IS perspective. To fill the gap, this study aims to expand the specific concept in game development that is “creation of a 2D game engine with an associated game”. Gaming involves hedonistic experiences. Is this also associated with game development? What challenges and problems arise when developing a game engine? Answering this involves a qualitative study with an inductive methodology via Research through Design (RtD) together with Collaborative Autoethnography (CAE). This creates a unique perspective that is used to produce well-motivated guidance for introduction to the subject area. Data collection consists of a journal and diary where these are used to reflect on problems, challenges, success factors and hedonistic experiences within the process. The study’s underlying theory is based on the Hedonic-motivation system adoption model (HMSAM) and criterias for evaluating successful RtD projects. The results show that game development is a complicated process, where characteristics of game development have been identified which developed guidelines that prepare academics for future research and work.