Förtroendet för revisorn har varit ett debatterat område de senaste decennierna med anledning av flertalet revisionsskandaler som uppdagats. Dessa skandaler fortsätter att lösa av varandra trots lagstiftarnas försök till att återuppbygga detta förtroende genom regleringar i lag. Ett förtroende som tidigare har varit oantastbart är inte längre garanterat. Kommuner har i allt större utsträckning börjat använda sig av kommunala aktiebolag för sina verksamheter, även där återfinns dessa skandaler. Eftersom dessa bolag utgör en allt mer betydande ställning i samhällsekonomin ställer det ökade krav på redovisning och förvaltning. Med detta som bakgrund har denna uppsats som syfte att förklara hur kommunfullmäktige upplever förtroendet för revisorerna samt att klargöra kommunfullmäktiges syn på kommunala aktiebolag och dess verksamhet. I inledningen presenteras en bakgrund till ämnet, den historiska utvecklingen av förtroendet för revisorn, exempel på skandaler som har uppmärksammats samt syfte och diskussion kring problemet. Följer gör sedan en teori och referensram där lagregleringar och relevant akademisk forskning till ämnet presenteras. Sedan kommer ett metodavsnitt som presenterar processens gång, val som gjorts under arbetets gång och anledningar till att dessa val har tagits. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Empirin följer sedan och visar vad kommunfullmäktige har för tankar och idéer kring problemområdet. Analysen tar sedan upp en jämförelse mellan teori och empiri, diskussioner kring dessa upptäckter och uppsatsen avslutas sedan med en slutsats som visar vad studien har kommit fram till efter genomförd undersökning. Slutsatsen är att kommunfullmäktige välkomnar kommunal verksamhet i aktiebolagsform, dock inte all verksamhet. För kommunfullmäktige är förtroendet för revisorn baserat på olika aspekter och detta förtroende skapas på olika sätt. Den gemensamma nämnaren för kommunfullmäktige och förtroendet för revisorn är att det är starkt till dess att motsatsen är bevisad. / The confidence in the auditor has been a well debated area over the last couple of decades. This because of the multiple audit scandals that has been revealed. These scandals continuously follow each other despite the efforts from the regulators of law to restore this confidence through regulations in law. A confidence that used to be untouchable are no longer the case. Municipal limited companies are something that municipalities are starting to use more frequently in their operations, audit scandals occur in these operations as well. These companies takes a larger and more important position in the economics of society, therefore demands on accounting and management increases. The background just mentioned leads this essay and its purpose to explain how the Municipal Council experiences confidence for the auditors and clarify the views of Municipal Councils on Municipal limited companies and their operations. The essay begins with background information in the subject, the historical development of confidence in the auditor, examples of scandals that has been revealed and the purpose of this essay followed by a problem discussion. Thereafter follows a chapter with theory and reference frame including law regulations, relevant theory and the meaning of these. After this comes a chapter that presents how the essay has been formed, by choices throughout the essay and the reasons behind these choices. The empirical part of the essay then shows what the municipal council thinks about confidence and what their ideas are about the problem at hand. The empirical part then compares theory in the following chapter named analysis. In this chapter discussions about these discoveries takes place and leads the essay into the final chapter, where the authors makes their conclusions made from this research. The conclusions are that the Municipal Council welcomes Municipal limited companies, but not in all their operations. For the Municipal Council are confidence in the auditor based on several different aspects and that confidence are created in many ways. The common factor for the Municipal Council and their confidence in the auditor are that it is strong until opposite proof are provided.

De kommunala aktiebolagen måste granskas av en auktoriserad revisor. Dock måste dessa upphandlas enligt LOU. LOU har kritiserats för att påverka vilka faktorer som avgör vilken revisionsbyrå som upphandlas. De kommunala aktiebolagen har också kritiseras för att brista i transparens. Få tidigare studier har fokuserat på revision inom kommunala aktiebolag på grund av att det hamnar mellan två forskningsfält. Därför är det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar om sakkunnig yrkesrevisorer anlitade av kommunens revisorer och auktoriserad revisor i kommunens bolag upphandlas från samma revisionsbyrå eller inte. Studien har en deduktiv ansats eftersom befintliga teorier härleds och ligger till grund för studiens hypoteser. En tvärsnittsstudie har genomförts för att förklara sambandet mellan olika faktorer och valet av revisionsbyrå. Empirin består av primär- och sekundärdata och datainsamling har gjorts genom dokumentstudier samt en enkätundersökning. Detta analyseras sedan med hjälp av regressionsanalyser. Studiens resultat visar att det finns faktorer som förklarar valet av revisionsbyrå. Upphandlingsprocessen uppvisar ett signifikant samband med valet av revisionsbyrå. / Municipal corporations require auditing by a certified auditor. These must be procured in accordance with Swedish legislation (LOU). However, this process of procurement has been criticized for affecting auditor choice while Municipal corporations have been criticized for lacking transparency. The fact that municipal corporations are considered part of both the private and public sector have lead to few studies focused on this type of organization. Auditing in municipal corporations is therefor of interest to study. The aim of this thesis is to explain which factors affect whether or not municipal auditors and certified auditors for the municipal corporations are procured from the same audit firm. A deductive approach is used for creating hypotheses based on existing theories. In order to explain the relationship between different factors and the choice of audit firm we use a cross-sectional design. Secondary data is gathered through documents and a survey is designed for the purpose of collecting primary data. The data is analyzed through regression analysis. Results show factors affecting the choice of audit firm. There is a significant relationship between the procurement process and the choice of audit firm.

Abstract  Background and problems Municipal limited companies have increasingly become a popular way of governing municipal operations. With the intent of imitating privately owned limited companies, models such as New Public Management and New Public Governance have taken place in shaping the governance of municipal companies. However, the governance of municipal companies in the form of limited companies leads to problems regarding the legislation in terms of colliding regulations, limited regulations, and potential exploitation of the legislations.   Method The method used for this study is a quantitative method of collecting information from the annual reports of both privately held limited companies and municipal limited companies. The data is then to be compared and analyzed in terms of key performance indicators. Three studies have been executed, one to compare the financial effectiveness, one with the DuPont-model as a background, and lastly a calculation of key performance indicators to showcase deviations in the accounting.   Aim The aim of the study is to compare financial effectiveness between municipally owned limited companies and privately held limited companies. Further aim for this study is to compare financial risk taking and financial structure between the two, as well as examine how trustworthy and comparable key performance indicators are between companies.   Research questions How economically effective are municipal limited real estate companies in comparison to privately owned companies in the same industry? What difference exists in the financial structure and accounting, as well as the financial governance between the two company types?   Result and conclusions The result of this study concludes that municipal companies are less economically effective in comparison to privately owned limited companies. The financial risk taking is lower for the municipal companies than its comparison. The difference in financial efficiency is a result of lower gross profits for the municipal companies, where the capital turnover rate only constitutes minor differences. Both the municipal and privately held real estate companies showed noticeable differences in the key performance indicators, resulting in low scores regarding the comparability and trustworthiness of the accounting.   Suggestions for further research This study has led to a lot of interesting conclusions that give rise to further research. Further research suggests finding empirical evidence in how municipal companies balance its’ governance between the Swedish law Aktiebolagslagen and Kommunallagen. A deeper comparison with the DuPont-model is suggested to specify in what areas of the companies the financial effectivity is differentiating. Other suggestions would be to research the financial compensation for the board members in municipal companies compared to the privately held companies and its consequences. / Sammanfattning  Bakgrund och problemdiskussion Kommunala aktiebolag har vuxit sig större i antal under de senaste åren och blivit en populär bolagsform för drivande av kommunala bolag. Med målet att efterlikna de privata bolagens drift och styrning har modeller som “New Public Management” och “New Public Governance” format fokuset och styrningen av de kommunala bolagen. Det finns dock en mängd problem förknippade med kommunala verksamheter som bedrivs i aktiebolagsform, däribland motsägande lagstiftning, problematisk lagstiftning och risker för missbruk av dessa lagar.    Metod De metoder som valts för undersökningen är tre kvantitativa undersökningar bestående av datainsamling från både kommunala och privata aktiebolags årsredovisningar. Denna data tas upp för jämförelse och analys genom nyckeltal och finansiell status. Dessa tre kvantitativa undersökningar består av dels en jämförelse av ekonomisk effektivitet genom valda nyckeltal, dels en undersökning med DuPont-modellen som underlag och sistnämnt en beräkning av utvalda nyckeltal för att undersöka eventuella avvikelser i redovisningen.     Syfte Syftet med studien är att undersöka den ekonomiska effektiviteten i kommunala fastighetsaktiebolag och jämföra dessa med effektiviteten i privata fastighetsaktiebolag. Vidare är syftet att undersöka nyckeltal för finansiell styrning och risktagande, samt till sist hur väl både tillit och jämförbarhet mellan bolagen återspeglas i nyckeltal.    Frågeställningar Hur ekonomiskt effektiva är kommunalt ägda fastighetsbolag i jämförelse med privatägda bolag inom samma bransch? Vilken differens existerar i den finansiella strukturen och redovisningen, samt i den ekonomiska styrningen i dessa bolag?   Resultat och slutsatser Resultatet från studien visade att de kommunala fastighetsaktiebolagen är mindre effektiva än de jämförda privata börsnoterade fastighetsaktiebolagen. Det framgår även att det finansiella risktagandet är mindre i de kommunala bolagen. Differensen i den ekonomiska effektiviteten påvisas av DuPont-modellen via stora skillnader i de båda bolagsformernas bruttomarginaler, där kapitalomsättningshastigheten endast skiljer sig minimalt. Både de kommunala och de privata fastighetsbolagen uppvisade markanta avvikelser i nyckeltalsberäkningen vilket gör jämförbarheten och tilliten för de nyckeltal som presenteras i bolagens årsredovisningar mycket låg.    Fortsatt forskning Studien har föranlett flertalet intressanta frågeställningar som skapat möjligheter för fortsatt forskning. Framtida forskning, med grund i denna studie, hade förslagsvis varit att finna empiriskt underlag för hur kommunala bolag agerar utifrån Aktiebolagslagen och Kommunallagen i driften av verksamheten. En mer detaljerad jämförelse av bolagen genom DuPont-modellen hade bidragit till en djupare förståelse för hur verksamheterna skiljer sig åt ekonomiskt. Vidare forskning föreslås även genom närmare undersökning av den finansiella ersättning som erhålls för styrelser i de kommunala respektive privata bolagen samt vilka eventuella konsekvenser det medför gällande rekrytering samt, i förlängningen, bolagens drift.