Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

<p>Rules for damages that are effective are important to create legal security and a public procurement that fulfil economic effectivity. Those rules are effectivly created for example when the demand of evidence is possible for the damaged supplier to fulfil. Yet the rules cannot be too low without leading to an uncertain procurement for the public purchaser. Thus one have to balance the interests of a public purchaser against the interests of a damaged supplier. This balance leads to a public procurement involving rules of damages where the public purchaser cannot escape duty of damages just because the demand of evidence is too hard to fulfil.</p> / <p>Effektiva skadeståndsregler är ett viktigt verktyg för att skapa en rättssäker och ekonomsikt effektiv upphandling. Effektiva skadeståndsregler skapas bland annat genom att de beviskrav som uppställs på den skadelidande leverantören är möjliga att uppfylla. Detta utan att beviskraven för den skull är allt för lågt ställda eftersom något sådant skulle innebära att en osäker upphandlingsprocess för den upphandlande enheten. En avvägning måste således ske mellan den upphandlande enhetens intresse och den skadelidande leverantörens intresse, då en skadeståndssituation inom upphandlingsrätten uppkommer. En avvägning måste vidare ske ifråga om den kategoriseringen av inom- och utomobligatoriskt skadestånd vilken förkommer inom juridiken. Resultatet av detta är att den juridiska kategoriseringen till viss del måste frångås för att täcka de situationer som kan aktualiseras inom upphandlingsrätten. Vidare når uppsatsens författare resultatet att ett användande av överviktsprincipen är en lämplig metod för att undvika att upphandlande enheter som inte efterlevt upphandlingsreglerna undgår skadestånd på grund av de skadelidande leverantörernas bevissvårigheter.</p>

Rules for damages that are effective are important to create legal security and a public procurement that fulfil economic effectivity. Those rules are effectivly created for example when the demand of evidence is possible for the damaged supplier to fulfil. Yet the rules cannot be too low without leading to an uncertain procurement for the public purchaser. Thus one have to balance the interests of a public purchaser against the interests of a damaged supplier. This balance leads to a public procurement involving rules of damages where the public purchaser cannot escape duty of damages just because the demand of evidence is too hard to fulfil. / Effektiva skadeståndsregler är ett viktigt verktyg för att skapa en rättssäker och ekonomsikt effektiv upphandling. Effektiva skadeståndsregler skapas bland annat genom att de beviskrav som uppställs på den skadelidande leverantören är möjliga att uppfylla. Detta utan att beviskraven för den skull är allt för lågt ställda eftersom något sådant skulle innebära att en osäker upphandlingsprocess för den upphandlande enheten. En avvägning måste således ske mellan den upphandlande enhetens intresse och den skadelidande leverantörens intresse, då en skadeståndssituation inom upphandlingsrätten uppkommer. En avvägning måste vidare ske ifråga om den kategoriseringen av inom- och utomobligatoriskt skadestånd vilken förkommer inom juridiken. Resultatet av detta är att den juridiska kategoriseringen till viss del måste frångås för att täcka de situationer som kan aktualiseras inom upphandlingsrätten. Vidare når uppsatsens författare resultatet att ett användande av överviktsprincipen är en lämplig metod för att undvika att upphandlande enheter som inte efterlevt upphandlingsreglerna undgår skadestånd på grund av de skadelidande leverantörernas bevissvårigheter.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård.

Abstract  Background and problems Municipal limited companies have increasingly become a popular way of governing municipal operations. With the intent of imitating privately owned limited companies, models such as New Public Management and New Public Governance have taken place in shaping the governance of municipal companies. However, the governance of municipal companies in the form of limited companies leads to problems regarding the legislation in terms of colliding regulations, limited regulations, and potential exploitation of the legislations.   Method The method used for this study is a quantitative method of collecting information from the annual reports of both privately held limited companies and municipal limited companies. The data is then to be compared and analyzed in terms of key performance indicators. Three studies have been executed, one to compare the financial effectiveness, one with the DuPont-model as a background, and lastly a calculation of key performance indicators to showcase deviations in the accounting.   Aim The aim of the study is to compare financial effectiveness between municipally owned limited companies and privately held limited companies. Further aim for this study is to compare financial risk taking and financial structure between the two, as well as examine how trustworthy and comparable key performance indicators are between companies.   Research questions How economically effective are municipal limited real estate companies in comparison to privately owned companies in the same industry? What difference exists in the financial structure and accounting, as well as the financial governance between the two company types?   Result and conclusions The result of this study concludes that municipal companies are less economically effective in comparison to privately owned limited companies. The financial risk taking is lower for the municipal companies than its comparison. The difference in financial efficiency is a result of lower gross profits for the municipal companies, where the capital turnover rate only constitutes minor differences. Both the municipal and privately held real estate companies showed noticeable differences in the key performance indicators, resulting in low scores regarding the comparability and trustworthiness of the accounting.   Suggestions for further research This study has led to a lot of interesting conclusions that give rise to further research. Further research suggests finding empirical evidence in how municipal companies balance its’ governance between the Swedish law Aktiebolagslagen and Kommunallagen. A deeper comparison with the DuPont-model is suggested to specify in what areas of the companies the financial effectivity is differentiating. Other suggestions would be to research the financial compensation for the board members in municipal companies compared to the privately held companies and its consequences. / Sammanfattning  Bakgrund och problemdiskussion Kommunala aktiebolag har vuxit sig större i antal under de senaste åren och blivit en populär bolagsform för drivande av kommunala bolag. Med målet att efterlikna de privata bolagens drift och styrning har modeller som “New Public Management” och “New Public Governance” format fokuset och styrningen av de kommunala bolagen. Det finns dock en mängd problem förknippade med kommunala verksamheter som bedrivs i aktiebolagsform, däribland motsägande lagstiftning, problematisk lagstiftning och risker för missbruk av dessa lagar.    Metod De metoder som valts för undersökningen är tre kvantitativa undersökningar bestående av datainsamling från både kommunala och privata aktiebolags årsredovisningar. Denna data tas upp för jämförelse och analys genom nyckeltal och finansiell status. Dessa tre kvantitativa undersökningar består av dels en jämförelse av ekonomisk effektivitet genom valda nyckeltal, dels en undersökning med DuPont-modellen som underlag och sistnämnt en beräkning av utvalda nyckeltal för att undersöka eventuella avvikelser i redovisningen.     Syfte Syftet med studien är att undersöka den ekonomiska effektiviteten i kommunala fastighetsaktiebolag och jämföra dessa med effektiviteten i privata fastighetsaktiebolag. Vidare är syftet att undersöka nyckeltal för finansiell styrning och risktagande, samt till sist hur väl både tillit och jämförbarhet mellan bolagen återspeglas i nyckeltal.    Frågeställningar Hur ekonomiskt effektiva är kommunalt ägda fastighetsbolag i jämförelse med privatägda bolag inom samma bransch? Vilken differens existerar i den finansiella strukturen och redovisningen, samt i den ekonomiska styrningen i dessa bolag?   Resultat och slutsatser Resultatet från studien visade att de kommunala fastighetsaktiebolagen är mindre effektiva än de jämförda privata börsnoterade fastighetsaktiebolagen. Det framgår även att det finansiella risktagandet är mindre i de kommunala bolagen. Differensen i den ekonomiska effektiviteten påvisas av DuPont-modellen via stora skillnader i de båda bolagsformernas bruttomarginaler, där kapitalomsättningshastigheten endast skiljer sig minimalt. Både de kommunala och de privata fastighetsbolagen uppvisade markanta avvikelser i nyckeltalsberäkningen vilket gör jämförbarheten och tilliten för de nyckeltal som presenteras i bolagens årsredovisningar mycket låg.    Fortsatt forskning Studien har föranlett flertalet intressanta frågeställningar som skapat möjligheter för fortsatt forskning. Framtida forskning, med grund i denna studie, hade förslagsvis varit att finna empiriskt underlag för hur kommunala bolag agerar utifrån Aktiebolagslagen och Kommunallagen i driften av verksamheten. En mer detaljerad jämförelse av bolagen genom DuPont-modellen hade bidragit till en djupare förståelse för hur verksamheterna skiljer sig åt ekonomiskt. Vidare forskning föreslås även genom närmare undersökning av den finansiella ersättning som erhålls för styrelser i de kommunala respektive privata bolagen samt vilka eventuella konsekvenser det medför gällande rekrytering samt, i förlängningen, bolagens drift.