Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förändringar i den kommunala skattenivån i svenska kommuner givet deras politiska styre, som är kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi få svar på frågan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat så kallade maktskifteskategorier, som vi sedan använder som kategoriska variabler när vi modellerar sannolikheten för olika förändringar i de kommunala skattenivåerna. För att i viss mån renodla politikens inflytande och skilja det från andra strukturer som kan tänkas påverka skattenivån har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsättningar för den kommunala ekonomin. Två av dessa är förändring i befolkningstäthet samt andelen av den kommunala totalbefolkningen som är förvärvsarbetande. För att ge läsaren en beskrivande bild av vårt datamaterial har vi i den deskriptiva delen av uppsatsen använt oss av så kallade markovkedjor för att ge en initial bild av sannolikheten för höjd, sänkt respektive oförändrad skattenivå givet förändringar i det politiska styret före och efter valet 2006. Sannolikheterna för de tre möjliga utfallen höjd, sänkt respektive oförändrad skatt modelleras med två multinominala logistiska regressioner – först utan kontrollvariabler och sedan med. För att tydligare kunna se politikens påverkan har vi valt att utesluta 30 kommuner enligt vissa avgränsningskriterier. Vi har uteslutit kommuner som haft ”hoppande” majoriteter mellan valen. I slutet av resultatdelen provar vi även att estimera en multinominal logistisk modell där vi uteslutit minoritetsstyren. Inom vissa politiska maktskifteskategorier hade vi för få observationer för att kunna modelera sannolikheten för sänkt skatt; data saknas data för att kunna göra en stabil modell med signifikanta parametrar. Efter estimationen av våra modeller jämför vi de koefficienter som blivit signifikanta på 5%-nivån, och jämföra koefficientestimatens värde för att rangordna maktskiften efter vilken påverkan de har på sannolikheten för höjd skatt.  Vi utvärderar sen vårt resultat och vilka faktorer och egenskaper i den kommunala skattepolitiken under 2006-2010 som kan ha påverkat det. Vårt resultat visar att flera typer av maktskiften har en signifikant inverkan på sannolikhetsfördelningen för höjd skatt, och samtidigt som vi inte kan dra några slutsatser om sannolikheten för sänkt skatt hjälper estimationerna ändå oss att analysera blockpolitikens påverkan på den kommunala skattepolitiken.

Syfte: Denna studie ämnar utforska hur de nationella riktlinjerna för idrottspolitiken influerar svenska kommunfullmäktiges resonerande i beslutstagandet vid byggandet av nya idrottsanläggningar. Den svenska idrottspolitiken specificeras i en proposition (Prop 2008/09:126) från regeringen, godkändes av riksdagen 2009, tillsammans med Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. Metod: För studien valdes tre svenska kommuner ut med nybyggda kommunalt finansierade idrottsanläggningar där beslutet om byggnationen tagits efter 2009. Kvalitativa analysfrågor har används för att gå igenom kommunfullmäktiges beslut. Fairclough och Faricloughs modell för politiskt resonerande har sedan tillämpats på analysfrågornas svar. Antagandet gjordes att varje kommunalpolitisk aktörs grundläggande mål är att maximera institutionell politisk makt, i enlighet med Stroms teori om politiskt partiagerande. Resultat: Analysen visar att de idrottspolitiska värdegrunder som förespråkas på nationell nivå spelar en mindre roll i kommunstyrelsens beslutsfattande. Kommunens attraktionskraft jämtemot utomstående, stimulering av ekonomin och marknaden samt de lokala idrottslagens framgångar är dominerande i beslutsprocessen. Kommunfullmäktiges resonemang vid beslutsfattande av alla tre idrottsanläggningarna går i samma riktning. En indikation på att detta kan vara en trend bland flera svenska kommuner. Slutsats: Det verkar finnas en diskrepans mellan det syfte med idrottspolitiken som förespråkas på nationell nivå och hur kommunfullmäktige resonerar i sitt beslutsfattande. Tidigare forskning har visat att särintressen har inflytande över kommunal idrottspoltik och att såväl väljare som politiker har en överskattad tro på elitidrottens ekonomiska fördelar för det lokala samhället, i relation till vad forskningen visat. Dessa två faktorer kan vara förklarande för varför kommunfullmäktige bortser från nationella idrottspolitiska värderingar och hela innebörden i det vedertagna konceptet "idrott för alla", som förväntas genomsyra den svenska idrottsrörelsen. / Aim: This study aims to explore the reasoning of Swedish municipality councils, in regards to the decision-making process of building new sports facilities, and their relationship to national sports policies. The Swedish sports policy has been specified through a proposition (Prop. 2008/09:126) given by the government and approved by the parliament in 2009 together with the policy program of the Swedish Sports Confederation called Idrotten vill. Method: Three Swedish municipalities with sports establishments subsidized by tax money constructed after 2009 were selected for the study. The municipality council’s decisions have been qualitatively studied through Fairclough and Fariclough’s model for political reasoning. The assumption was made that each municipality’s core goal is to maximize their control over political office, in accordance with Strom’s theory of political party behavior. Results: The analysis shows that the policies advocated on state level only plays a minor role in the decision-making of municipality councils. Values like the town’s appeal to outsiders, stimulation of the market and the prestige of local sports teams are more dominant in the decision-making process. The reasoning behind all three of the newly built establishments goes in the same direction, which indicates that this might be a trend embraced by several Swedish municipalities. Conclusions: Swedish municipality councils reasoning within the decision-making process does not seem to accord with the sports policies advocated on a national level. Previous research has shown indications that personal interests plays a role in municipal decision-making and that the popular belief among both voters and political actors is that the economical benefits of elite sports on the local community is a lot higher than research shows. Both these factors may be explanatory as to why municipal councils chose to disregard national values and policies of sports and the whole advocated concepts of “sports for all” that permeates all of the Swedish sports society.