Suicid och suicidförsök är en medveten handling om att vilja avsluta sitt liv, ofta som följd av psykisk ohälsa. Tidigare suicidförsök och långvarig psykisk ohälsa ökar risken till att genomföra suicid. Forskning visar att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal inför att bemöta patienter som genomfört ett suicidförsök. Studiens syfte var att belysa patienternas upplevelse av vården efter ett suicidförsök. Metoden som användes var en litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar inkluderade. Resultatet sammanfattas i tre olika teman; Att möta vården, Bli bemött och sedd som medmänniska samt Läkning och återhämtning. Diskussionen innefattar de positiva effekterna i omvårdnaden genom att skapa förtroende, förstå innebörden av kommunikationens betydelse, den vårdande relationens betydelse och att inkludera familjen. Ökad utbildning inom kommunikation för vårdpersonal ger större förutsättningar att tidigare skapa förtroende och välbefinnande hos patienten, vilket kan kopplas till hållbar utveckling. Genom verbal lindring minskas behovet av läkemedel och hindra destruktiva handlingar som kan leda till ett ökat vårdbehov.

Bakgrund: Existentiell omvårdnad är en av de fyra dimensionerna för en människas helhetsvård och att tillhandahålla existentiell omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Personer i palliativ vård är sårbara och att lindra personernas lidande står i fokus. Trots detta glöms den existentiella dimensionen ofta bort och personer blir lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av existentiell omvårdnad inom palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna söktes i databaser och Fribergs femstegsanalys användes till analys av artiklar. Resultat: Via analysen av materialet utformades tre huvudkategorier. Vikten av relationen belyste betydelsen av att vara närvarande och skapa en balans. Kommunikationens betydelse beskrev verbala och icke-verbala konversationer samt Utmaningar i det dagliga arbetet beskrev känslan av otillräcklighet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde utmaningar med att tillhandahålla en existentiell omvårdnad. Brist på tid och kunskap ledde till att sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet medan en bra kommunikation och relation med patienterna underlättade vid identifiering av patienters existentiella behov. / Background: Existential care is one of the four dimensions when caring for a human and to provide existential care is included in the nurse profession. People in palliative care are vulnerable and to ease the persons suffering is the main focus. Despite this, the existential dimension is often forgotten and people suffer. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of existential care in the palliative care. Method: A qualitative literature review with twelve scientific articles were used. The search for articles was made in databases and Fribergs five step analysis was used during the article analysis. Result: Through the analyses, three main categories were formed. Importance of the relationship described the great value of being present and creating a balance. The importance of communication described the verbal and non-verbal conversations. And Challenges for the daily work described the feeling of inadequacy. Conclusion: Nurses experienced challenges with providing an existential care. Lack of time and knowledge led to nurses experiencing a feeling of inadequacy whilst a good communication and relationship with the patients facilitated in identifying a patient's existential needs.