Abdulkarim Ismail, Amna & Fellnäs, Ingela (2014). Språkstörning i ett flerspråkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.SyfteSyftet med vårt arbete har varit att studera skolsituationen för en tvåspråkig elev med grav språkstörning genom att ta del av pedagogers berättelser och därigenom ta reda på hur pedagogerna skapar en gynnsam lärandemiljö för eleverna. Vi ville också undersöka hur eleven och föräldrarna upplever skolsituationen.Preciserade frågeställningarHur skapar pedagoger en gynnsam lärandemiljö för flerspråkiga elever med språkstörning? Hur upplever eleven och föräldrarna skolsituationen? Hur tar eleven till sig undervisningen?Teoretisk ramVi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori (1934) vid analysen av studien men även använt oss av ett specialpedagogiskt perspektiv. MetodVi har använt oss av en fallstudieundersökning och med kvalitativa forskningsfrågor som grund intervjuat elev, föräldrar och undervisande pedagoger. Vi har även observerat eleven vid sju olika tillfällen i klassrumssituationen och på en rast.Resultat och analysSyftet med vår undersökning har uppfyllts genom att vi fått ta del av informanternas berättelser och upplevelser. Resultatet visar på att föräldrarna haft ett stort behov av att berätta om sina upplevelser. Eleven har också berättat om sina upplevelser och vi menar att genom berättelserna fått bekräftat att eleven tagit till sig den undervisning som bedrivs överensstämmer med hennes behov. Pedagogerna har berättat om framgångsrika metoder för arbete i kommunikationsklasser.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskats och vad vår undersökning kommit fram tillVi har funnit att pedagogerna försöker använda sig av forskning om undervisningsmodeller som beskrivs i tidigare forskning kring språkutvecklande arbetssätt (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). Föräldrarna vittnar i likhet med tidigare forskning (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) i sina berättelser om den klyfta som finns mellan skolan och föräldrar med en annan kulturell bakgrund än den svenska. Vi menar att det finns ett behov av att öka förståelsen mellan föräldrar och den svenska skolan. Specialpedagogiska implikationerAtt undervisa elever med språkstörning i särskilda undervisningsgrupper menar vi har många fördelar även om det sker under exkluderande former. Det är dock viktigt att sprida den kunskap som finns bland personalen där till pedagoger i alla förskolor och skolor för att alla barn ska kunna undervisas under inkluderande former. / Language Impairment in a multilingual perspective A case studyAbstract/ Summary Amna Ismail, Abdulkarim & Fellnäs, Ingela (2014) Language Impairment in a multilingual perspective. A case study. School development and leadership, special education, learning and society, Malmö Highschool.Purpose The purpose of our research has been to study school situation for a bilingual pupil with specific language impairment by taking part of the teachers experience and through that we get to know how teachers create a beneficial learning environment for pupils. We also wanted to know how the pupil and her parents feel about the school situation.The main questions in the researchHow do teachers create a beneficial learning environment for bilingual pupils with specific language impairment? How do the parents and the pupil feel about the school situation? How does the pupil learn and understand during lessons?Theoretical frame Vygotskijs social cultural theory (1934) was our main theory that we used when we analyzed this research. We also used special educational perspective. MethodOur research is a case study about one pupil with Specific Language Impairment. Our interview questions were based on quality methods when we interviewed the pupil, her parents and her teachers. We have also observed the pupil at seven different occasions. Result and analysesThe purpose of our research was achieved by taking part of the participants’ stories and experiences. The results show that the parents were in a real need of talking about their feelings and experiences. The pupil has talked about her feelings and experiences and we believe that through these stories we are now assured that this pupil gained the help and support that suited her needs. The teachers have talked about their successful methods which they used in the communication class.Knowledge contribution in a relationship to what has already been researched and what does our examination reachedWe have found that the teachers use researches of teaching models which are described in previous research about language development work (Cummins, 1997; Gibbons, 2006; Thomas & Collier, 1997). In their stories parents testify as in previous research (Bouakaz & Persson, 2007; Lahdenpäre, 1997; Stigendal, 2000) the gap between the school and the parents with another cultural background than the Swedish. We believe that there is a need to increase the understanding and the cooperation between the parents and the Swedish school. Special educational implicationsWe believe that teaching pupils with specific language impairment in specific teaching groups has many advantages even if it occurs in excluding forms. However, it is important to spread the knowledge that exists among the staff to the teachers in all preschools and schools in order to enable all children to get the chance to be taught in inclusive forms. Keywords: multilingualism, parental perspective, communication class, language impairment

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt. Resultat De resultat vi fick fram analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Undersökningens resultat visade främst på stora samverkansbrister mellan olika parter. Resultatet påvisade även vikten av interpersonella relationer. Vi kunde även utläsa en betydande brist på kompetens. Våra resultat var, till stor del, samstämmiga med aktuell forskning inom det berörda området. De forskare vi främst hänvisar till är; Bishop, Leonard och Nettelbladt. Utvecklingsmöjligheter Vi har under arbetets gång sett utvecklingsmöjligheter inom en del områden. De idéer vi har utvecklat rör samverkan mellan BVC, föräldrar och förskola. En annan idé rör samverkan över kommungränser gällande barn med språkstörning. Nyckelord: språkstörning, samverkan, språk-/kommunikationsklass, fallbeskrivning.

SammanfattningPetrovic, Lidija (2013). Språkstörning, kommunikation och lärande. En fallstudie av en elev med språkstörning i två skilda lärandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments. Skolutveckling och le-darskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Jag arbetar som specialpedagog i en kommunikationsklass där man arbetar aktivt för att in-tegrera elever med språkstörning. Ofta följer jag med eleven för att stötta honom när han har undervisning i den stora klassen. Här väcktes mina tankar kring hur stor plats en elev med språkstörning tar när han befinner sig i två olika lärandemiljöer. Syfte Syftet med studien är att belysa hur en elev i år 4 med diagnosen språkstörning kommunice-rar och samspelar med sin omgivning när han har sin undervisning i en stor klass jämfört med en kommunikationsklass. Vilka likheter och skillnader finns det? Jag har valt att titta på hur eleven kommunicerar med kamrater och lärare i två skilda lärandemiljöer.Teoretisk ram I mitt arbete tar jag bland annat avstamp i den sociokulturella teorin där Vygotskijs tankar om barns utveckling är de centrala. Då den viktigaste drivkraften i ett barns utveckling är det sociala samspelet, spelar interaktion och kommunikation en avgörande roll för att lä-rande ska ske. Forskning inom specialpedagogik handlar bland annat om kommunikation och lärande i olika sammanhang, utifrån såväl individ-, grupp- och organisationsnivå. Den förståelse som utvecklas kring en elev med språkstörning ger viktig kunskap inför det peda-gogiska arbetet.Metod Jag har valt en kvalitativ fallstudieundersökning som metod och genom triangulering samlat in det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Jag har observerat en elev under sex lektionstillfällen i två skilda lärandemiljöer, nämligen en kommunikations-klass och en stor klass. Resultat med analys Resultatet visar att kommunikationen ser olika ut i de två skilda lärandemiljöerna. I kom-munikationsklassen är interaktionen med läraren större och med klasskamraterna är den lägre. I den stora klassen var interaktionen med läraren mycket låg, men kommunikationen med klasskamraterna högre. Skillnaderna i resultatet har till viss del med undervisningens form att göra. I den ena kontexten var det diskussioner med pedagogen som var huvudsak och i den andra gällde självständigt arbete. Resultatet visade att det även fanns skillnader i samtalsinnehållet. I kommunikationsklassen var samtalen med läraren mer kontextburna och hade en ämnesmässig sammanhållning, medan de i den stora klassen bestod av mindre sammanhängande dialoger.Konklusion Tidigare forskning har visat att barn med språkstörning tar fler initiativ till samtal med språkmatchade kamrater. Dessa samtal karakteriseras av dåligt sammanhängande dialoger och färre turtagningar, däremot tas fler initiativ till samtal. Det bekräftas även av min stu-die. I samtalen med åldersmatchade kamrater karakteriseras samtalen av ämnesmässig sammanhållning. ImplementeringDen här studien kan bidra till att öka medvetenheten om komplexiteten av språkstörningens konsekvenser för barn i skolan. Att skapa en specialpedagogisk inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla och där alla kan känna att de är en del av gemenskapen är ett mål i sig.