Detta examensarbete är en studie på min egen lärarpraktik i matematik. Studien tittar på hur elever i grundskolans årskurs 9 använder matematikord när de beskriver, löser och förklarar matematikuppgifter. Syftet med studien är att utveckla min lärarpraktik samt att ge större utrymme för en matematisk kommunikationskultur i klassrummet.De teoretiska utgångspunkterna som använts är det sociokulturella perspektivet på kunskap genom språket, samt Gudrun Malmers texter om kommunikativ matematik (1990, 2002, 2003). Även forskning om begreppsförståelse som gjorts inom fysikområdet har tittats på.Eleverna som deltog i studien fick lösa givna uppgifter och sedan filma sina egna lösningar och i filmen berätta om hur de löste uppgifterna. Det som analyserades var vad de sa i filmerna utifrån forskningsfrågorna.Studiens resultat visar på att eleverna mest använder vardagsord och pekningar när de beskriver uppgifterna och sina lösningar, samt att deras språkanvändning inte påverkas av uppgifternas formuleringar.

This paper deals with the concept "Information Overload" (IO). It describes the intellectualcontent of the idea as well as its supposed domains of activity. Furthermore it problemizes theimage of "Information", "Information Society" and other concepts related to those phenomenons.A division by two fundamental different distinctions of IO are being made. InformationOverload serves as a name for:I. An information-intensive environment.II. A spectrum of different psychic reactions to the environment.As for the supposed domains of activity it is also divided into two basically different categories:I. The specific information-intensive environment.II. Information overload as a major symtom of modem society.One hypothesis proposed is: When a society is overcrowded with information, the meaning ofspecific information tend to be fragmentized to individuals in that society. Therefore, it ismultiple fragments of multiple meanings that serve as a base in those persons interpretationsof reality.