Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ett så fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i det palliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplement till farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan, ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt som redovisar 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Tre kategorier uppkom: patientupplevelse, sjuksköterskans upplevelse och närståendes upplevelse. Resultat: Mjuk massage visade sig ha positiva effekter. Mjuk massage ledde till att kroppsuppfattningen blev mer positiv, symtom förmildrades och livskvaliteten ökade samtidigt som en trygghetskänsla uppstod. Sjuksköterskan byggde en djupare relation till patienten och svåra frågor blev mer lätthanterliga. Närstående fick en gynnsammare syn på den palliativa vården. Diskussion: Mjuk massage visade sig vara ett bra hjälpmedel i den palliativa vården utifrån flera olika aspekter. Mjuk massage kan ses som icke verbal kommunikation och vid rätt användning kan det vara gynnsamt för symtomlindring. De resonemang som finns för relationsskapandet genom mjuk massage stärks av Martinsens omsorgsteori. Slutsatser: Mjuk massage har flera fördelar för patient, sjuksköterska och närstående. Dock krävs mer forskning och fler utbildningar i ämnet för att göra denna komplementära behandling mer integrerad i vården.

Beröring är ett grundläggande behov hos människan som kan ha beskyddande, vårdande, sociala och tröstande funktioner. I olika kulturer utgör beröring uttryck för trygghet, vänskap eller att man älskar sin närstående och bryr sig om deras hälsa. Vid uppkomst av svår sjukdom ändras närståendes förutsättningar att vara nära varandra, och den sjukas tillgång till beröring och kroppskontakt blir annorlunda fast behovet kvarstår eller till och med blir starkare. Palliativ vård bedrivs på sjukhus, andra vårdenheter eller i patientens eget hem och har som syfte att lindra lidande i livets slutskede samt främja patientens livskvalitet. Symtomlindring är en stor del av det palliativa vårdandet, farmakologiskt men även i kombination med icke farmakologiska behandlingar. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår det att vara ett stöd för patienten och hennes eller hans närstående och att organisera omvårdnaden på ett effektivt sätt. Kari Martinsen belyser i sin omvårdnadsteori omsorgen som grundläggande förutsättning för människans liv och hon förespråkar goda omtänksamma åtgärder som kan utföras genom användning av enkla redskap. Ett av dessa redskap kan vara beröring genom användning av mjukmassage som komplementär behandling. Syftet med denna studie var att beskriva mjukmassagens betydelse för patienter med palliativa vårdbehov. Undersökningen utformades som en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar, och bland träffarna identifierades 17 vetenskapliga artiklar som särskilt relevanta i förhållande till studiens syfte. På dessa artiklar tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en rad kategorier och underkategorier som etablerats utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom tre kategorier: Upplevelse av övergripande välbefinnande, Upplevelse av uppmärksamhet och Negativa upplevelser. Därtill framkom sex underkategorier. Resultatet visar att samtliga patienter upplevde välbefinnande och komfort i olika dimensioner. Den väsentliga betydelsen av att få mjukmassage är en upplevelse av meningsfull lättnad från lidande. Massagen bidrar till utveckling av ett positivt förhållande till personalen som genererar en känsla av värdighet samt en balans mellan autonomi och beroende, tillit och närhet. Terapeuten upplevdes också som ett stöd i patientens andliga behov och existentiella frågor, ett stöd som i vissa fall hade större betydelse än mjukmassagen i sig. Slutsatsen är att mjukmassage är ett värdefullt verktyg som har positiva effekter för patienter med palliativa vårdbehov och kan vara en komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling. Användning av mjukmassage är ett viktigt omvårdnadsområde som behöver lyftas och belysas framöver. Mer forskning behövs för att integrera mjukmassage som en naturlig del av den palliativa vården.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Funktionsinriktad musikterapi används som en kognitiv och kroppsbaserad komplementär behandlingsmetod för olika patientgrupper inom hälso- och sjukvården där vårdhandlingar har målet att öka patienters upplevda hälsa. Det finns forskning inom olika former av kognitiva kroppsbaserade komplementära behandlingar. Problematiken ligger i att beskrivningar av deltagares erfarenheter efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi endast finns vetenskapligt belyst i mycket begränsad omfattning. Syfte: Syftet är att beskriva hur deltagare erfar hälsa efter behandling med Funktionsinriktad Musikterapi. Metod: Nedskrivna intervjuer analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två kategorier; ökat välbefinnande och stärkta resurser. Kategorin ökat välbefinnande framkom i underkategorierna bättre stämningsläge, minskad huvudvärk, bättre psykisk hälsa och bättre sömnkvalité. Kategorin stärkta resurser framkom i underkategorierna utvecklade sensoriska resurser, utvecklade motoriska resurser, utvecklade kognitiva resurser, utvecklade sociala resurser och utvecklade emotionella resurser. Slutsats: Deltagarna beskrev erfarenheter av ökad upplevd hälsa efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi, och deras erfarenheter kan betraktas som ökad upplevd hälsa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Därmed kan Funktionsinriktad musikterapi utgöra en hälsofrämjande vårdhandling med målet att främja en utveckling mot bättre hälsa för individen. Nyckelord: Hälsa, Komplementär behandling, Resurser, Välbefinnande. / ABSTRACT Background: Functionally Oriented Music Therapy is used as a cognitive and body based complementary treatment for different patient groups in health care, where caring actions have the goal of increasing patients' perceived health. There is research in various forms of cognitive body based complementary therapies. The problem is that descriptions of participants' experiences after treatment with Functionally Oriented Music Therapy only are scientifically illuminated in a very limited extent. Purpose: The purpose is to describe the experiences of health from participants after treatment with Functionally Oriented Music Therapy. Method: Interviews were analysed using a qualitative content analysis Results: The results distinguished two categories; increased well-being and strengthened resources. The category increased well-being was revealed in the subcategories better mood, reduced headache, better psychological health and better sleep quality. The category strengthened resources was revealed in the subcategories developed sensory resources, developed motor resources, developed cognitive resources, developed social resources and developed emotional resources. Conclusion: The participants described experiences of increased perceived health after treatment with Functionally Oriented Music Therapy and their experiences can be considered as increased experienced health by a caring science perspective. Therefore, Functionally Oriented Music Therapy can be a caring action of health promotion with the goal to promote development towards better health for an individual. Keywords: Complementary treatment, Health, Resources, Well-being.

Cancer är en sjukdom som drabbar många. Den medicinska behandlingen är ofta invasiv och både sjukdomen och behandling kan lämna djupa spår. Fler och fler komplementära behandlingar blir tillgängliga och en öppenhet från sjukvård och patienter gentemot dessa behandlingar blir tydligare. Studier visar att sjuksköterskor upplever att komplementära behandlingar är användbara i sitt arbete med patienterna, speciellt taktil massage. Det finns dock lite forskning om patienters upplevelse av komplementära behandlingar, ett perspektiv som är viktigt för sjuksköterskan att få ta del av. Syftet är att belysa upplevelsen av komplementära behandlingsmetoder hos patienter med cancer. Uppsatsen är en litteraturstudie där artiklar med kvalitativ ansats har studerats. Fynden har granskats enligt CASP och analyserats med Evans modell för litteraturanalys.Tre huvudteman med tillhörande subteman har framträtt. En ny upplevelse av sin kropp, En möjlighet att skifta fokus och Från opersonlig sjukvård till holistisk omvårdnad. Resultatet visar att upplevelsen av komplementära behandlingar är mycket positiv. Patienterna känner sig väl omhändertagna och upplevde många fördelar, både psykiskt och fysiskt. Jämfört med konventionell sjukvård upplevde patienterna en mer holistisk vård inom de komplementära behandlingsmetoderna. I diskussionen lyfts vikten av delaktighet i vården, hur cancer kan förändra kroppsuppfattning vilket medför lidande och vikten av att bli hörd som patient. Omtanke gör skillnad och de komplementära behandlingarna är ett bra exempel på hur ett lidande kan lindras. / Program: Sjuksköterskeutbildning