Denna studie syftar till att undersöka vad blivande lärare och aktiva lärare har för attityder tillskolavslutning och högtidsfirande i kyrkan samt skolavslutning och högtidsfirande i kyrkan medkonfessionella inslag. Studien baseras på en internetenkät som blivande lärare och aktiva läraresvarat på. Resultatet visar att den största andelen av de aktiva lärarna och blivande lärarna varpositiva till vistelsen i kyrkolokalerna i samband med skolavslutningar och högtidsfirande. Denstörsta andelen var däremot negativa till företeelsen med konfessionella inslag vid dessahögtidsfiranden. Äldre aktiva lärare och blivande lärare var i högre grad positiva till bådevistelsen i kyrkan och de konfessionella inslagen än de yngre. Slutsatserna är att sekulariseringeni Sverige ser ut att fortsätta i linje med de reviderade sekulariseringsteorierna, då konfessionalitetinte länge ses som något önskvärt bland den största andelen av aktiva lärare och blivande lärare.Dock finns det också nämnvärda avvikelser från detta mönster. Kyrkan fortsätter samtidigt ha ensekulär, traditionsbunden roll i skolan och är därför fortfarande relevant.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

I skolan får ingen diskrimineras på grund av religion och trosuppfattning samt så ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Trotts det uppstår det dilemman både för lärare och elever på grund av det mångkulturella samhället. Syftet med den här studien är att få kunskaper om hur lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande utbildning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där lågstadielärare har intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats både genom en innehållsanalys och genom Biestas teoretiska ramverk. Som hjälp att tolka resultatet i studien används Biesta tre begrepp socialisering, subjektifiering och kvalificiering. Resultatet visade på att lärare upplever enbart kristna konfessionella inslag i skolan, samt att lärare behöver mer kunskaper om olika kulturer för att bemöta sina elever likvärdigt vilket var ett dilemma. Resultatet visade även på att lärare anpassade undervisningsmaterialet så att de skulle vara vardagsrelaterat till eleverna oavsett livsåskådning för att förhålla sig neutralt mot eleverna. / <p>SO</p>