Different forms of non-traditional journalism play an increasingly important role when it comes to informing us about what´s happening around the world. By the use of one case study—the Red Cross and Red Crescent Movement—this essay aims to research the following problem: How does the Red Cross and Red Crescent Movement relate to alternative journalism during disaster and conflict operations? The question is explored from theory on alternative journalism and its alleged empowering potential and as an alternative in cases where traditional journalism fails. Through individual interviews with participants from the organization including one focus group interview, the study gives an overview of how these professionals relate to alternative journalism and how it is incorporated into the Red Cross and Red Crescent Movement´s (hereafter RCRCM) activities. Conclusions include that: RCRCM is increasingly using information from alternative journalism to monitor and listen to different audiences and as sources for operational purposes. Alternative journalism comes with opportunities such as; closer dialogue and feedback, credibility and accountability to the sector as well as empowerment.  Direct Movement organizational benefits include helping to mobilize communities to participate in operations through for instance becoming members and volunteers and contributing to fundraising efforts. However there are challenges, in particularly in view of adhering to the RCRCMs fundamental and key operational principles of impartiality, neutrality and independence. / Olika former av icke-traditionell journalistik spelar en allt viktigare roll för oss när det gäller att informera oss om vad som händer i världen. Genom att använda en fallstudie, rödakors- och rödahalvmånerörelsen, undersöker uppsatsen följande problem: Hur relaterar rödakors- och rödahalvmånerörelsen till alternativ journalistik under katastrof- och konfliktinsatser? Frågan undersöks utifrån teorier om alternativ journalistik och dess påstådda potential som alternativ i fall där traditionell journalistik misslyckas. Genom individuella intervjuer och en fokusgrupp-intervju med kommunikatörer från organisationen ger studien en översikt över hur de förhåller sig till alternativ journalistik och hur den införlivas i rödakors- och rödahalvmånerörelsens (härefter RCRCM) aktiviteter. Slutsatser inkluderar att: RCRCM använder alltmer alternativ journalistik för att följa och lyssna på bredare målgrupper men också som källor för operativa ändamål. Alternativ journalistik ger framförallt möjligheter såsom närmare dialog och återkoppling, trovärdighet och ansvarighet (accountability) för sektorn samt medbestämmande. Direkta organisatoriska fördelar inkluderar underlättandet vad gäller att mobilisera befolkningen till att delta i insatser, till exempel genom att bli volontärer/frivilliga eller medlemmar samt bidra till ökad insamling. Men det finns utmaningar, särskilt när det gäller att följa organisationens grundläggande och viktiga operationella principer om opartiskhet, neutralitet och oberoende.

Sexuellt våld i konfliktområden är en företeelse som drabbar såväl kvinnor som män. Med utgångspunkt i nongovernmental organizations informationsmaterial avseende sexuellt våld i konfliktområden kan dock fås bilden av att endast kvinnor drabbas av detta våld. Forskning visar att av 4076 nongovernmental organizations som arbetar med att hjälpa offer för sexuellt eller politiskt våld i konfliktområden är det endast 3 % som på något sätt nämner män som offer för detta sexuella våld och då i regel alldeles kort. Det pågår alltså en omfattande diskriminering mot män som utsätts för sexuellt våld i konfliktområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rapporteringen i svenska dagstidningar genusnormativt förhåller sig vid framställandet av offer för sexuellt våld och huruvida sexuellt våld mot män i konfliktområden är tabubelagt i desamma. Denna undersökning genomförs genom en genusteoretisk kritisk diskursanalys. Uppsatsens analytiska ram är den kritiska diskursanalysen. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet visar på en diskrepans i rapporteringen om offer för sexuellt våld i konfliktområden. Dagstidningarnas rapportering är klart strukturellt associerad till kvinnor. Det sexuella våldet mot män beskrivs neutralt och utan värderingar medan sexuellt våld mot kvinnor beskrivs med en större mängd känsloord och värdeyttringar. / Sexual violence in conflict situations is a phenomenon which befalls women as well as men. On the basis of nongovernmental organizations reports regarding sexual violence in conflict situations one might get the picture that it only befalls women. Research show that out of 4076 nongovernmental organizations which are aiding victims of sexual or political violence only 3 % mention men as victims of the previously mentioned violence. Consequently discrimination is taking place against men who are victims of sexual violence in conflict situations.The purpose of the thesis is to inquire into the gender normative nature of the Swedish daily papers reports regarding victims of sexual violence in conflict situations and whether sexual violence against men in conflict situations is taboo in the aforementioned papers. This inquiry will be carried out through a gender theoretical critical discourse analysis. The discourse analysis is the thesis’ analytical framework. The theoretical basis of the thesis is the discourse analysis and Norman Faircloughs three dimensional model. The results show a discrepancy in the reports of victims of sexual violence in conflict situations. The daily papers reports are clearly structurally associated with women. The sexual violence against men is described neutrally and without values while the violence against women is described with a greater amount of feelings and values.