Under 2018 presenterade regeringen i en lagrådsremiss om ändrade regler kring beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, som innebär att utländska arbetstagare som arbetar för svenska arbetsgivare alltid ska betala skatt i Sverige. Ett av lagförslagets primära syfte är att skapa en sund och rättvis konkurrens på arbetsmarknaden, då man idag ser att skatteplanering med utländsk arbetskraft som på pappret är inhyrd, men som i praktiken arbetsleds av den svenska arbetsgivaren, har ökat. Uppsatsen avser försöka ta reda på huruvida syftet med förslaget, att skapa sund och rättvis konkurrens på marknaden, kan uppfyllas genom att införa en ökad skattskyldighet samt registrerings- och rapporteringsskyldighet för utländska bolag. Uppsatsen avser även undersöka ifall sund och rättvis konkurrens kan nås genom att belägga utländska företag med samma skattskyldighet som svenska företag samt undersöka ifall detta lagförslag kan påverka utländska företags villighet att etablera verksamhet eller sända ut anställda för arbete i Sverige och hur detta eventuellt skulle kunna påverka konkurrensen på marknaden. Studien visar på att man i utredningen inte beaktat de potentiella konsekvenser som kan uppstå med en lagförändring. Studien tyder på att man eventuellt driver detta för långt rättssociologiskt, det vill säga att effekten kan bli företagsslug. Minskar attraktiviteten till den svenska marknaden och konkurrensen försvagas, uppnås inte det syfte som är ämnat med förslaget. Fördelen med det formella arbetsgivarbegrepp som gäller idag är att det ger möjlighet till utländska företag att konkurrera på svensk marknad utan för krångliga regler och administration. Följs reglerna av företagen som de är idag, och man kan upprätthålla någon slags kontroll och ordning på marknaden, anser jag inte att någon otillbörlig konkurrenssituation uppstår / During 2018, the government presented a legislative proposal regarding changed rules of taxation and payment of tax during temporary work in Sweden, which means that foreign workers who work for Swedish employers should always pay tax in Sweden. One of the primary purposes of the proposal is to achieve healthy and fair competition in the market, as it is now seen that tax planning with foreign hires, which in practice is managed by a Swedish employer, has increased. The thesis aims to try to find out whether the purpose of the proposal, to achieve healthy and fair competition in the market, can be fulfilled by introducing an increased tax liability and registration and reporting obligations for foreign companies. The thesis also intends to investigate whether healthy and fair competition can be achieved by impose foreign companies with the same tax liability as Swedish companies and examining whether the proposal can affect foreign companies' willingness to establish in Sweden and how this could possibly affect the competition in the market. The study shows that the investigation in the proposal has not taken into account the potential consequences that may arise with changed rules. The study suggests that this may be pursued too far in socio-legal terms, so to speak, that the effect can be sly. If the attractiveness of the Swedish market decreases and competition is weakened, the purpose of the proposal is not achieved. The advantage of the formal employer concept that applies today is that it allows foreign companies to compete in the Swedish market without too complicated rules and administration. If the rules are followed by the companies, and you can maintain control and order in the market, I do not believe that there is unfair competition in the market.

<p>Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.</p><p> </p><p>Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.</p><p> </p><p>De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.</p><p> </p><p>Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.</p>

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.   Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.   De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.   Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.