Samhällsekonomiska konsekvensanalyser är ett område där människor har delade åsikter kring. Är det en effektiv eller ineffektiv metod att använda? Hur används den inom svensk politik och ställs det högre krav på dessa analyser inom miljöpolitik över andra politikområden? Vilket scenario gynnar miljö- och klimatarbetet? I undersökningen har fyra metoder använts, bland annat genomfördes en dokumentanalys där kommittédirektiv från regeringen granskades, det kartlades om det gick att se några systematiska skillnader mellan de olika departementen; Social, Miljö, Finans, Infrastruktur och Kultur. I kommittédirektiven noterades olika nyckelord som räknades för att sedan divideras med antalet undersökta direktiv. Resultatet presenteras i tabellform där slutsatsen blev att det inte går att se att det inom miljöpolitiken jämfört med andra områden skulle ställas vare sig högre eller lägre krav i kommittédirektiven på att utföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Vidare utfördes sex intervjuer med personer som anses vara av relevans för ämnet. Till exempel personer som arbetar med dessa saker i sitt yrke, politiker eller personer som varit aktiva i relevanta intresseorganisationer. En enkätstudie genomfördes där målet var att få svar från så många personer som möjligt inom departementen som har varit delaktiga med arbetet kring kommittédirektiv. Totalt svarade 10 personer från Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Infrastrukturdepartementet, Miljödepartementet och Finansdepartementet. Syftet med enkätstudien var att ta reda på grundläggande ställningstaganden hos departementen. Resultaten från enkätstudien visar att det är stora delade uppfattningar om de flesta saker, enkätundersökningen är dessutom för liten för att dra några statistiskt säkerställda ställningstaganden kopplade till varje departement. En litteraturstudie har också genomförts i form av en kritisk litteraturstudie där vi har analyserat rapporter och andra litterära verk som kan hävdas ha relevans för vårt arbete. Litteraturen har valts ut bland annat genom samråd med projektets handledare men också genom egen undersökning. Från alla undersökningar har speciellt vissa budskap varit en genomgående faktor. Dels att det finns naturliga förklaringar till varför det kan skilja sig i kraven i kommittédirektiven mellan olika departement. Den generella uppfattningen var även att samhällsekonomiska konsekvensanalyser är ett bra verktyg som hjälper till att leda fram till bättre beslut. Problem som nämndes bland flera var att terminologin är för svag och otydlig i Sverige, samma begrepp kan betyda olika saker mellan olika aktörer, kompetensen anses även vara för låg inom kommittéerna. / Regulatory impact analysis is a subject that divides people. Is it an effective or ineffective method to utilise? How is it used in Swedish politics and are higher demands placed on such analysis in environmental policy compared to other policy areas? Which scenario benefits the environment and climate work? There are many unanswered questions and this report aims to answer some of them. The methods that were used are mainly four, a document analysis where committee directives were examined from the swedish government and where we tried to map whether we can see any systematic differences between the various ministries of social, environment, finance, infrastructure and culture. A survey study was made with the aim of finding out basic positions on the subject. The survey was sent to all the ministries previously mentioned. The third method is interviews, the interviewees can all be considered relevant to the subject in one way or another. For example, people who work with this as their profession, politicians or people who have been active in relevant interest groups. A literature study has also been made in the form of a critical literature review where we have analyzed reports and other literary works that can be argued to have relevance to the work. The literature has been selected, among other things, through consultation with our supervisor, but also through our own research. The conclusion is that there is a relatively homogeneous picture of how regulatory impact analysis should be viewed. The general opinion is that it is a good tool that helps to produce decision material. The general criticism is that the terminology is too weak and that there is generally a lack of competence among the committees.

Sociala konsekvensanalyser är en process som handlar om att beskriva, analysera och hantera avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer som en följd av planerad stadsutveckling. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap kring teori och praktik i sociala konsekvensanalyser genom att jämföra teorier om social rättvisa och aktuell forskning med ett praktiskt exempel i anslutning till infrastrukturprojektet “Västlänken” i Göteborg. Studien kommer även att undersöka om det finns några eventuella utmaningar i den praktiska tillämpningen av sociala konsekvensanalyser. Vidare syftar studien till att få insikt i på vilket sätt en social konsekvensanalys potentiellt kan påverka social rättvisa. Resultatet visar att det förekommer utmaningar kring en gemensam förståelse och definition av området, avsaknad av en gemensam modell samt en brist på kompetens inom social hållbarhet och social rättvisa. Studien föreslår att det införs ett lagkrav på sociala konsekvensanalyser och utformning av en nationell modell med utgångspunkt i teorier om social rättvisa. Att inkludera sociala konsekvensanalyser i planeringsprocessen innebär att ta ställning till ett antal komplexa frågor, nödvändiga för att nå fram till ett rättvist och socialt hållbart samhälle. / Impact Assessments are common tools in urban planning, used to predict future consequences of a certain project. This study focuses on the Social Impact Assessment, which is about the processes of describing, analyzing and managing the intended and unintended social consequences of planned interventions. The purpose of the study is to create an understanding of the theory and practice in Social Impact Assessments and in what way the Social Impact Assessment could have the potential to affect social justice. This will be accomplished by comparing existing research within the subject and theories about social justice with the Social Impact Assessment carried out in an infrastructure project called "Västlänken" in Gothenburg, Sweden. The study also explores if there are any particular challenges in the field of Social Impact Assessments and its practical application. The results show that there are challenges around the common understanding and definition of the field, absence of a common model and a lack of expertise in social sustainability and social justice. The study proposes that the Social Impact Assessment becomes a legal requirement in Sweden and that a national model based on theories of social justice will be created. Including Social Impact Assessments in the planning process means taking a stand in a variety of difficult questions, necessary in the aim for a just and socially sustainable society.