Diss. Åbo : Univ., 2004. / S. 207-221: Bibliografi.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött. Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder. Diskussionen genomförs främst med utgångspunkt i feministiska konstteorier och begrepp samt egna reflektioner. Då reklambilden, som har en stor spridning i samhället, är en stark producent av ett mer eller mindre stereotypt kvinnoideal och hur kvinnlighet syns i bilder, fungerar den som en bra motpart i diskussionen, för att visa vilka motbilder och föreställningar om kvinnlighet som den feministiska konsten bl. a jobbar emot. Det som vidare analyseras är vad konstnärernas problematisering gör med begreppet kvinnlighet, och hur man utifrån en feministisk synvinkel kan se begreppet som en konstruktion skapat i ett patriarkalt samhälle. Tecken, attribut, och seendets position som betydelsebärande element för att skapa kvinnlighet i bilder analyseras, utifrån ett maktperspektiv. Slutsatser som kan dras är att det sätt på vilket de feministiska konstnärerna problematiserar kvinnlighet, får begreppet att bli svårdefinierat. Kvinnlighet blir inte en fråga om en mer eller mindre sann bild av kvinnor utan en fråga om vilka föreställningar som finns om begreppet, vad det har för betydelse för hur det manifesteras och vilka konsekvenser det kan ha för synen på kvinnor. Uppsatsen kommer också redogöra för vilken relevans denna form av analysmetod och perspektivmedvetenhet har för ett kommande yrke som bildpedagog. / Lärarutbildning åk 5, Valbar inriktning Konst

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

The purpose of this study is to examine the creation of the artist identity through the example of Gunhild Fryklund. The empiric material consists of daily press and articles related to the artist. Overbearing and underlying themes that become characteristic for the artist is identified through discourse analysis. The main theories consist of Michel Foucault’s ”Qu’est-ce qu’un auteur?”, Judith Butler’s theories regarding performative gender, as well as intersectional feminist theories. The study analyzes recurrent themes, words and expressions and how they become characteristic for the artist. The result shows that Fryklund is commonly referred to in relation to her gender, teacher and domicile which influences the public perception and in turn the artistic identity. Further the result establishes that the artistry of Fryklund is a product of prevailing discourses, stereotypes and expectations for women artists in the early 20th century.