Arbetets syfte har varit att undersöka etableringen av konstnärsduon Elmgreen & Dragset och hur de med konstverket The Award (2014) utmanat den sociala hierarkin i det konstnärliga fältet. Genom Erwin Panofskys analysmodell i ikonologi har arbetet undersökt hur konstverket innefattar en kritisk handling. Metoden har varit att med ett konstsociologiskt perspektiv undersöka vilken typ av position konstnärsduon etablerat sig i det konstnärliga fältet samt hur de utmanat en överordnad position i samma fält. Metoden har även varit att undersöka hur den kritiska handlingen kan förstås som ett sätt att upprätthålla en avantgarde-position. Arbetet visade hur Elmgreen & Dragset etablerat en paradoxal avantgarde-position. Men i och med en påträngande medaljutmärkelse av Kunstakademiet år 2012 frångick konstnärsduon denna position, något som ledde konstnärsduon till konstverket The Award år 2014. I och med konstverkets konceptuella karaktär återupprättades avantgarde-positionen och Elmgreen & Dragset ompositionerades i det konstnärliga fältet till en position överordnad Kunstakademiet, som de tidigare varit underordnade. Resultatet visade, med hjälp av teorin om konstvärlden, hur Elmgreen & Dragset trots otaliga brott mot konstvärldens traditionella strukturer har kunnat verka inom samma rum som de kritiserar på grund av att de har varit överens med resten av medlemmarna i konstvärlden om konstens värde och värdighet, den mest grundläggande premissen inom konstvärlden.

When Nationalmuseum 2018 reopened after a thorough renovation, a cultural debate arose in Sweden about the extent to which norm criticism has taken over the museum's permanent exhibition. The intention of norm criticism is to act as an inclusive tool, by, among other things, making visible, criticizing and changing structures. However, can the inclusive norm criticism also inhibit freedom of expression by causing an exclusion of certain art expressions and performers? In other words, does there arise a paradox in applying norm-critical requirements on artistic freedom? The purpose of this essay has been to present an answer to this question and thereby making a contribution to the discourse within the science of Arts, regarding the prerequisites of artistic freedom. The study was conducted through semiotic image analysis by the artwork: Anders Zorn – Badande kullor, Bruno Liljefors - Orrspel i mossen and Carl Larsson – Till en liten vira. The analysis were further developed through commutation tests, where the artist's gender affiliation changed from male to female with the intention of, from a norm-critical perspective, studying whether and how the artist's gender affiliation in a transmitter context influences the meaning and signification of the artwork. The results from the image analysis show that the meaning in the interpretations of the works shifts in a varying degrees, which can contribute to both confirm, creating new and challenging already known oppressive norms and structures. To summarize, the study concludes that in norm criticism such a paradox can arise, which can have limiting and exclusionary consequences for the prerequisites of artistic freedom in the form of, for example, self-censorship and discrimination.