Hushållets konsumtion står för två tredjedelar av BNP-tillväxten och kan därför ses sommotorn i den svenska ekonomin. Eftersom den utgör en sådan stor andel av BNP leder det tillatt konsumtionsförändringar får en stor betydelse för ett lands ekonomi och är viktiga attgranska. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska konsumtionsbeteendet genomatt analysera huruvida förändringar i reporäntan tillsammans med andra makroekonomiskavariabler påverkar hushållens konsumtion. De makroekonomiska variablerna som kommer attundersökas är: disponibel inkomst, ränta, börsindex samt fastighetsprisindex. För att beskrivavad som påverkar konsumtionen använder vi bland annat oss utav några av de mest välkändakonsumtionsteorierna: Keynes konsumtionsteori, Livcykelhypotesen och Permanenta inkomsthypotesen. Vi utför en ekonometrisk studie där vi dels undersöker om det finns ett långsiktigt sambandmellan våra variabler men även hur sambandet mellan konsumtionen och våramakroekonomiska variabler är. Resultatet av den ekonometriska studien visar att våraskattningar stämmer överens med konsumtionsteorierna. Hushållens förutsättningar hardäremot en påverkan för vilken teori som de väljer att identifiera sig med. Våra skattningarvisar att förändringar i makrovariablerna har betydelse för hushållens konsumtion som speglarkonsumtionsbeteendet, och likaså reporänteförändringar kan därför påverka hur hushållenväljer att konsumera. / The household’s consumption represents two thirds of GDP- growth and can therefor be seenas the engine of the Swedish economy. Changes in the consumption are important to analyzesince consumption is such a big part of the GDP. The purpose of our thesis is to examine theSwedish consumption behavior and analyze whether changes in the interest rate and othermacroeconomic variables affect the households consumption. The macroeconomic variablesthat will be used in our thesis are: the household’s disposable income, interest rate, stockmarketindex and property price index. In order to describe what affects consumption we willbe using some of the most well-known consumption theories such as: Keynes consumptiontheory, Life-cycle hypothesis and Permanent income hypothesis. We have done an econometric study where we have examined if there is a long-termrelationship between our chosen variables but also the relationship between the householdsconsumption and the chosen macroeconomic variables. The result of the econometric studyproves that our estimates are in accordance with the theories. However we do believe that thehousehold’s prerequisites have an impact for which theory they identify with. Our estimatesshow that changes in the macroeconomic variables have an important meaning for thehousehold’s consumption and also that changes in the interest rate can affect household’sconsumption.

Problemformulering: Den här uppsatsen är en fallstudie som tar avstamp i konsumentkultur, brand culture och som med hjälp av narrativ söker förklara om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av Spotify. Trots uppsatsens fokus på konsumentens kulturella processer och erfarenheter säger undersökningen något om hur Spotify som varumärke kommuniceras till sina konsumenter. Den externa bilden av företaget, dess image, skapas i relation mellan företaget och konsumenten, vilket förutsätter att företaget kommunicerar ut ett budskap. Hur budskapet tas emot och tolkas av konsumenten ligger till grund för den här uppsatsens syfte. Den här uppsatsen kan därför sägas undersöka konsumentens roll i skapandet av Spotifys image. Syfte: Den här fallstudien ämnar att utifrån konsumentkultur, brand culture och narrativ undersöka om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av varumärket Spotify. Metod & Material: För att kunna undersöka konsumentens uppfattningar om varumärket Spotify och sina sociala och kulturella miljöer tillämpas i den här studien kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer med tre olika fokusgrupper med fyra respondenter i varje grupp har gjorts, där varje respondent lyssnar på musik via Spotify minst 5 timmar om dagen per dag. Huvudresultat: Utefter respondenternas svar från de tre olika fokusgrupperna så står det klart att en av grupperna, fokusgrupp 1 (och respondenterna där), använder Spotify på det sätt där kulturella processer skapar mening genom konsumtion. De kulturella processerna skapar mening för konsumenterna på det sätt att konsumtionen av Spotify uppmanar till social interaktion med andra likasinnade individer.Genom en upplevd gemenskap med andra likasinnade individer genom konsumtionen av Spotify uppvisar konsumenten ett beteende där kulturella processer som sker i sociala och kulturella miljöer (eller med andra ord; vardagen) skapar mening för konsumenten.

Titel: Social marketing: Konsumenters prioritering av funktionella och symboliska värden kopplade till konsumtionen av nötkött.   Författare: Ahl Niklas, Foong Yingwai, Mörk Victor   Handledare: Henrik Sällberg   Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera under vilka omständigheter social marknadsföring påverkar konsumentens prioritering av funktionella och symboliska värden kopplade till konsumtionen av nötkött.   Metod: Enkätundersökning med uppföljningsintervjuer riktade till de tre segmenten; regelbundna nötköttkonsumenter, flexitarianer och vegetarianer. Dessa segment utgör konsumenter och icke konsumenter av nötkött. De konsumenter som medvetet valt att begränsa eller avstå från att konsumera nötkött måste ha grundat sitt beslut på skäl som inte är religiösa.   Slutsatser: Det finns förutsättningar för att påverka konsumtionen av nötkött genom social marknadsföring. Slutsatsen grundas på att samtliga segment primärt baserar sin konsumtion på sociala informationskällor samt att det fanns tendenser till att respondenter inom segmentet för flexitarianer både påverkade och blev påverkade av omgivande konsumenters konsumtionsbeteenden.   Nyckelord: Social marknadsföring, nötköttkonsumtion, konsumtionsbeteende / Title: Social Marketing: Consumers’ priorities of functional and symbolic values with regards to consumption of beef.   Authors: Ahl Niklas, Foong Yingwai, Mörk Victor   Supervisor: Henrik Sällberg   Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits   Purpose: Purpose of this paper is to analyze the circumstances under which social marketing affect the consumer's priority of functional and symbolic values with regards to the consumption of beef.   Method: Written survey followed by interview session with focus on the three different segments of regular consumers of beef, flexitarians and vegetarians. These segments include both consumers and non- consumers of beef. All respondents who activly chose to restrict or refrain beef consumption has to base their decision on reasons which are other than religious.   Results: This paper found possible situations where social marketing influenced the consumer behaviour with regard to beef consumption. This conclusion is based on the fact that all segments included in this paper mainly based their consumer behaviour on social information sources. The result also showed a tendency for the respondents in the segment of flexitarians to both influence and to be influenced by each other's consumer behavior.   Keywords: Social Marketing, Consumption of Beef, Consumer behaviour

<p>Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och skapa en ökad förståelse för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål. Tidigare forskning om konsumtionsbeteende och sociala identiteter har i många fall fokuserat på antingen den enskilda konsumenten, gruppen (subkulturen), upplevelserummen eller konsumtionsföremålen eller i bästa fall kombinerat två av dimensionerna. Denna studies bidrag är att använda förklaringsgrunder från flera olika forskningsområden och med utgångspunkten i empirin utveckla kunskap om och förståelse för hur konsumenter konstruerar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen och konsumtionsföremålen. Den praktiska nyttan är att öka förståelsen för hur nära kopplade upplevelser, varor och tjänster är till konsumenternas sociala identiteter. I utveckling, paketering och marknadsföring kan praktiker använda insikterna i denna studie om hur konsumenter använder sitt sociala och kulturella sammanhang, upplevelser, varor, tjänster och platser som byggstenar för att konstruera och uttrycka sociala identiteter.</p><p>Det empiriska materialet i denna studie är intervjuer med konsumenter ur, samt egna observationer i, subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre och Whistler. Intervjuerna och observationerna analyseras utifrån en tolkande och teorigenererande ansats. För att utveckla kunskap om och öka kunskapen om hur sociala identiteter skapas och uttrycks har analysen delats upp i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras ett antal olika dimensioner i den identitetsrelaterade infrastruktur som konsumenter använder för att skapa och uttrycka olika sociala identiteter. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som kan ha en bevarande eller förändrande inverkan på hur sociala identiteter skapas och uttrycks. Utöver dessa dimensioner beskrivs och analyseras också andra dimensioner i den identitetsrelaterade infrastrukturen som är betydelsefulla för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. Dessa är konsumenternas identitetsstödjande subkulturella nätverk, konsumenternas identitetsrelaterade upplevelserum och konsumtionsföremål. Dessutom beskrivs och analyseras ett antal processer som genereras när konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter.</p><p>I den andra delen av analysen sammanfogas de olika dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen till en fyrfältsmatris. De två grundläggande dimensionerna, erfarenhetsgraden och de bevarande/förändrande aktiviteterna placeras på varsin axel och genom att kontrastera och relatera dessa dimensioner mot varandra och mot de övriga dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen framträder fyra olika typidentiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. För var och en av dessa typidentiteter beskrivs och analyseras varje typidentitets särskiljande drag och unika karaktäristika. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när de väljer att utveckla sin sociala identitet och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.</p>

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om och skapa en ökad förståelse för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål. Tidigare forskning om konsumtionsbeteende och sociala identiteter har i många fall fokuserat på antingen den enskilda konsumenten, gruppen (subkulturen), upplevelserummen eller konsumtionsföremålen eller i bästa fall kombinerat två av dimensionerna. Denna studies bidrag är att använda förklaringsgrunder från flera olika forskningsområden och med utgångspunkten i empirin utveckla kunskap om och förståelse för hur konsumenter konstruerar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen och konsumtionsföremålen. Den praktiska nyttan är att öka förståelsen för hur nära kopplade upplevelser, varor och tjänster är till konsumenternas sociala identiteter. I utveckling, paketering och marknadsföring kan praktiker använda insikterna i denna studie om hur konsumenter använder sitt sociala och kulturella sammanhang, upplevelser, varor, tjänster och platser som byggstenar för att konstruera och uttrycka sociala identiteter. Det empiriska materialet i denna studie är intervjuer med konsumenter ur, samt egna observationer i, subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre och Whistler. Intervjuerna och observationerna analyseras utifrån en tolkande och teorigenererande ansats. För att utveckla kunskap om och öka kunskapen om hur sociala identiteter skapas och uttrycks har analysen delats upp i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras ett antal olika dimensioner i den identitetsrelaterade infrastruktur som konsumenter använder för att skapa och uttrycka olika sociala identiteter. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som kan ha en bevarande eller förändrande inverkan på hur sociala identiteter skapas och uttrycks. Utöver dessa dimensioner beskrivs och analyseras också andra dimensioner i den identitetsrelaterade infrastrukturen som är betydelsefulla för hur konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. Dessa är konsumenternas identitetsstödjande subkulturella nätverk, konsumenternas identitetsrelaterade upplevelserum och konsumtionsföremål. Dessutom beskrivs och analyseras ett antal processer som genereras när konsumenter skapar och uttrycker sociala identiteter. I den andra delen av analysen sammanfogas de olika dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen till en fyrfältsmatris. De två grundläggande dimensionerna, erfarenhetsgraden och de bevarande/förändrande aktiviteterna placeras på varsin axel och genom att kontrastera och relatera dessa dimensioner mot varandra och mot de övriga dimensionerna i den identitetsrelaterade infrastrukturen framträder fyra olika typidentiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. För var och en av dessa typidentiteter beskrivs och analyseras varje typidentitets särskiljande drag och unika karaktäristika. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när de väljer att utveckla sin sociala identitet och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.

Indications show that the Swedish population is getting more aware of the environmental impact high meat consumption has. At the same time, the meat consumption in Sweden is breaking all previous records, and crossing the line for environmental sustainability by far. This resulted in us asking the question if this discrepancy between people’s environmental attitude and their meat consumption really existed. Where environmental attitudes are defined as the perception and attitude in line with the norm for a good environmental behavior. Regardless of the discrepancy, we want to make an understanding of why meat consumption looks the way it does. Using a combination of theories, we manage to construct a useful foundation to explain the actions of eating meat. From both rational and non-rational causes where a survey created to collect the information needed. Ratios of sex were created to match the even distributed population of Växjö, where the survey was handed out. The discrepancy between people’s environmental attitude and their meat consumption was found. People that consume more meat tend to be less positive to lower their intake of meat. But these persons are at the same time more aware of the consequences the impact that meat has on the environment. To future understand the consumption of meat we explain the behavior using one model constructed of Weber’s social theory of action.

Titel: E-handelns aktiva fyndjägare - En kvantitativ studie om faktorerna som motiverar millennials till att konsumera. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Mimmi Lemrell och Sofie Wendt Handledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 25 Maj 2021 Bakgrund &amp; Syfte: Den tidigare forskningen har funnit att ett flertal faktorer motiverar konsumenter till att konsumera, några av dessa är följande åtta faktorer; teknologi, information, säkerhet &amp; integritet, tillgänglighet, service &amp; kundtillfredsställelse, marknadsföring, sociala nätverk, och pris &amp; produkt. Med avstamp från den tidigare forskningen ämnar denna studien att undersöka vilken eller vilka av de inre och yttre faktorerna som kan motivera konsumentgruppen millennials till att genomföra ett online-köp samt undersöka hur millennialgruppen skiljer sig från andra generationsgrupper. Metod: En kvantitativ enkätundersökning utfördes för att undersöka vilka av de motiverande faktorerna som påverkar millennials. I studien deltog 170 personer och majoriteten bestod av millennials. Resultat &amp; slutsats: Resultatet tyder på att millennials föredrar en kombination av “tillgänglighet” och “service” samt “teknologi” och “information”, vilket innebär att millennials som konsumenter är informationssökare som motiveras av bra tillgänglighet och bra kundservice. De utmärker sig också från övriga åldrar genom att ha flera starka korrelationer mellan olika kombinationer av två faktorer faktorer än de övriga åldersgrupperna. Examensarbetets bidrag: Studien skapar en djupare förståelse för hur motivationsfaktorerna påverkar konsumentgruppen Millennials specifikt samt belyser hur konsumentgruppen skiljer sig från övriga generationsgrupper. 3 Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning bör fokusera på hur olika åldersgrupper motiveras till konsumtion och hur dem skiljer sig från varandra. Nyckelord: Millennials, Generation Y, Konsumtionsbeteende, E-handel, Internet, Motivationsfaktorer.

Bakgrund Klädindustrin kritiseras för negativ påverkan på miljön och social orättvisa i fabriker. Klädföretagens ambition att öka produktionens effektivitet och pressa priserna hotar FN:s hållbarhetsarbete och de uppsatta målen i Agenda 2030. Trots detta har klädkonsumtionen ökat. Människors behov och känsla av tillfredsställelse av att konsumera utnyttjas av företag som livnär sig på konsumenters köpbeteende. Samtidigt har intresset för hållbar konsumtion ökat och i skolor lär sig elever i hem- och konsumentkunskap att resonera kring hållbar konsumtion. Syfte Syftet med studien är att utifrån ett hållbarhetsperspektiv undersöka hur fem personer i åldrarna 19–25 år resonerar kring kläder och sin egen klädkonsumtion. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in med en ljudinspelningsapp som sedan analyserades utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Resultat Studien visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till hållbar klädkonsumtion och flera hade en vilja att agera mer hållbart vid konsumtion av kläder. Många idéer uttrycktes kring hur man kan göra mer medvetna val och strategier vidtogs för att förhindra nya inköp. Hinder att konsumera hållbart utgjordes av brister på kunskap, information och engagemang. Omgivningens påverkan, rea och stort och föränderligt klädutbud upplevdes öka klädköpen. I praktiken var det olika behov som styrde klädinköpen medan individuella värderingar avgjorde när ett plagg var förbrukat. Slutsats Avsaknad av resurser för hållbara klädköp avgjorde att strategier för hållbar konsumtion vidtogs. Kunskaper och färdigheter kopplade till dessa strategier samt förmåga att resonera kring strategierna skulle kunna spåras till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Intervjupersonerna visade medvetenhet kring att det växande klädutbud och upplevt behov bidrog till ökad klädkonsumtion. Även om miljöintresse bidrog till engagemang för hållbar klädkonsumtion uppdagades brister i resurser som skapade svårigheter att konsumera hållbart vid klädköp. Tillgänglighet av information och konsumtionsfärdigheter efterfrågas och behövs för att nå målen i Agenda 2030.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor. Vidare handlar det om hur tre kvinnor använder sig av marknaden för att passa in i en större gemenskap där julmarknaden är ett standardiserat val. / The purpose of this paper is through interviews with three middle-aged women, learn about their experiences of the Christmas market in Old Linköping. Through interviews and participant observation at the markets, I examine how the informants visiting a market and how their approach to shopping and services guide their visits. The essay illustrates how they shop when they visit a market, how they look at the service and how this affects their experience. The conclusion of this study is briefly that they visit the market by different purposes, and buy things in three different ways. They define and appreciate service in different ways and buy different types of goods. Furthermore, it is about how three women use the market to fit into a larger community where the Christmas market is a standardized choice.

I den här avhandlingsstudien undersöks nöjdheten med tillvaron i vårt konsumtionssamhälle bland konsumenter i olika åldrar. De tre områden som för unga konsumenter (9–19 år) som grupp hade starkast samband med den övergripande nöjdheten: (1) att vara nöjd med sig själv, (2) sina kläder, samt (3) vikt och hälsa, studeras sedan närmare. Fokus ligger på nöjdhetens samspel med olika aspekter på konsumtion, där olika förhållningssätt kan tänkas vara kännetecknande för mer eller mindre nöjda konsumenter. De undersökta aspekterna är materiella värderingar, inställning till reklam, mottaglighet för social påverkan inför köp, kommunikation om konsumtion i familjen, konsumtion av onyttiga livsmedel, läsvanor och TV-vanor. Till underlag för undersökningen ligger en enkätstudie med totalt 816 respondenter, samt en intervjustudie med totalt 200 deltagare. Urvalet, som består av skolungdomar mellan 9 och 19 år samt en mindre grupp av deras föräldrar, bor alla i Degerfors kommun i östra Värmland. Huvudresultaten är att de flesta är ganska eller mycket nöjda med merparten av undersökta områden. Dock finns intressanta skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. De kvantitativa resultaten kompletteras med en mängd intressanta och insiktsfulla utsagor från studiens deltagare när det gäller de flesta undersökta områden. Sammantaget kan resultaten tolkas enligt en modell som går ut på att vi blir nöjda med våra konsumtionsval så länge de bidrar till att uppfylla våra mål, vilket i de flesta fall sker genom att vi genom kunskapsutvecklande eller symbolisk konsumtion får större inflytande i relevanta referensgrupper.