Instagram är en gratis mobilapplikation för socialt nätverk som ger privatpersoner, såväl som företag möjligheten att dela videos och fotografier med varandra. Idag fungerar Instagram även som en plattform för företags reklam och marknadsföring, vilket har påverkat användares konsument-och köpbeteende. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i köpbeteende mellan kvinnor och män efter de har blivit påverkade av reklam på plattformen Instagram och på så sätt bidra med kunskap som kan intressera företag i deras digitala marknadsföringsstrategier. Studien är genomförd genom en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer samt ett frågeformulär. Frågeformuläret undersökte respondenternas konsumtion och vad som fick dem till att konsumera under tre veckors tid. Intervjuerna tillträde därefter och gav respondenterna ett större utrymme för fördjupning av personliga upplevelser. Slutsatsen visade på att männen och kvinnorna i studien har påverkats på olika plan. Kvinnorna i studien konsumerar efter de blivit påverkade av reklam på Instagram, männen gör inte det. Kvinnor har möjligen mer tillit för influensers och blir inspirerade medans männen i studien inte hade den tilliten. / Instagram is a free mobile application for social networking that gives individuals as well as companies the ability to share videos and photos with each other. Today, Instagram also serves as a platform for companies to do marketing on, which in turn has influenced users' consumer and buying behavior. The purpose of this thesis is to investigate whether there are any differences in buying behavior between women and men after they have been influenced by advertisement on the platform Instagram and to contribute with knowledge that may interest companies in their digital marketing strategies. The study is conducted through a qualitative method that includes semi-structured interviews and a questionnaire. The questionnaire examined the respondents' consumption and what made them consume for a period of three weeks. The interviews then took place and gave the respondents room for deepening their personal experiences. The conclusion showed that the men and women in the study have been affected on different levels. The women in the study consume after being influenced by advertisement on Instagram, the men in the study do not. Women may have more confidence in influencers and are inspired by them, while the men in the study did not have that confidence.

Idag konsumeras en betydligt större mängd kläder än för ett decennium sedan, samtidigt som de inte används i samma utsträckning. Detta beteendemönster i samband med fast fashion-industrins upptakt resulterar i överkonsumtion, vilket fått omfattande konsekvenser för miljön. För att motarbeta fast fashion-konsumtion har alternativa konsumtionsmetoder utvecklats, såsom kollaborativ konsumtion i form av uthyrning. Under branschens utveckling har ett flertal modeuthyrningstjänster för vardagsbruk försökt etablera sig på svenska marknaden med varierande resultat. Under en ettårsperiod från 2022 till 2023 ansökte fyra av Sveriges största aktörer inom modeuthyrning på onlinemarknaden om likvidering, vilket har lämnat den svenska marknaden utan uthyrningsalternativ för vardagskläder. Ett ämne som kan beaktas är om fast fashion-konsumtionens tillgänglighet och slagkraft bidragit till uthyrningstjänsternas nuvarande position. Studien syftar till att undersöka fast fashion-konsumtionens påverkan av kläduthyrning för vardagsbruk. Genom att studera zillennials attityder till fast fashion kontra kläduthyrning är avsikten att skapa en ökad förståelse kring om fast fashion bidrar till minskad kollaborativ modekonsumtion. Detta undersöks med hjälp av en litteraturstudie samt utvalda respondenter genom att kvalitativa data samlas i form av fokusgruppsintervjuer. Studien har funnit att fast fashion delvis skapar utmaningar för kläduthyrning men att det även finns andra faktorer oberoende av fast fashions existens som skapar ogynnsamma förhållanden. Ett avsaknat behov till följd av fast fashions tillgänglighet, okunskap om innebörden av uthyrningstjänster och orosmoment kring konceptet ligger till grund för konsumenternas inställning till kollaborativ modekonsumtion. / Today, a considerable volume of clothing is consumed compared to a decade ago. Simultaneously, they are not used to the same extent. This behavioral pattern in connection with the fast fashion industry’s growth results in over consumption, which has extensive consequences for the environment. To counteract fast fashion consumption, alternative consumption methods have been developed, like collaborative fashion consumption as fashion rental. During the development of the industry, there have been multiple fashion rental services for everyday apparel. These have tried to establish themselves on the Swedish market with varied results. During a one-year-period from 2022 to 2023, four of Sweden’s biggest actors within fashion rental online applied for liquidation. This has left the Swedish market without rental options for everyday apparel. Thus, the subject to consider is if the availability and pulling power of fast fashion consumption has contributed to the fashion rental services current position. The study aims to investigate the impact fast fashion consumption has on fashion rental services for everyday apparel. By studying zillennials’ attitudes towards fast fashion versus fashion rental services, the intention is to create an increased understanding of whether fast fashion contributes to decreased collaborative fashion consumption. This will be investigated using a literature study, as well as collecting qualitative data through focus group interviews with selected respondents. The study has found that fast fashion partly creates challenges for clothing rental, but that there are other factors independent of fast fashion's existence that creates a disadvantage. The lack of need as a result of fast fashion's accessibility, lack of knowledge of the meaning of rental services and concerns about the concept lays the foundation for consumer attitudes towards collaborative fashion consumption.