Många av de miljöproblem som finns idag går att koppla till produktion-och konsumtionsvanor. Att konsumera på ett hållbart sätt är vitalt för att ett samhälle ska kunna försörja framtida generationer utan att förbruka jordens resurser helt. Unga vuxna har en viktig roll att spela när det kommer till att utveckla samhället i en miljömässigt hållbar riktning. Hur de väljer att konsumera har och kommer ha stor påverkan på miljön. Att köpa kläder på second hand är ett sätt att bedriva en mer hållbar konsumtion, då det både är resurssparande och ofta ekonomsikt fördelaktigt. Denna studie ämnar undersöka unga vuxnas attityder till just second hand-kläder. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna anser att second hand-kläder är någonting bra i avseende på pris och mindre miljöpåverkan, samtidigt som de även upplevde det som någonting ohygieniskt. De flesta hade aldrig köpt second hand-kläder tidigare, även då resultatet visar att majoriteten skulle kunna tänka sig att göra det. Miljö och kläder var en koppling som inte tydligt gjordes av respondenterna, då många aldrig tar hänsyn till miljön vid klädkonsumtion och många inte visste hur klädkonsumtion påverkar miljön. Viss medvetenhet kring miljöproblem generellt kunde tolkas av resultatet, vilket tyder på att de unga vuxna är medvetna om miljöproblem men inte nödvändigtvis vilka miljökonsekvenser just klädkonsumtionen har. Hur omgivningen uppfattar second hand-kläder påverkade också respondenternas inställning. För att få fler unga vuxna att välja second hand-kläder framför nyproducerade kläder krävs förändrade attityder och normer, vilka är avgörande för konsumtionsbeteendet. Vidare krävs mer kunskapsspridning om relationen kläder-miljö. Individer som förstå hur det är sammankopplat ges verktygen att aktivt kunna göra hållbara konsumtionsval. / Many of the environmental problems that exist today can be linked to production and consumption habits. To consume in a sustainable manner is vital for a society to be able to support future generations without depleting the earth's resources. Young adults have an important role to play when it comes to social development in an environmentally sustainable direction. How they choose to consume has and will have a major impact on the environment. To buy clothes at a second hand store is one way to engage in a more sustainable consumption, since it is both resource-saving and often financial favorable. This study aimed to examine young adults' attitudes to second hand clothing consumption. The results showed that the majority of the respondents believe that second-hand clothing is something good in terms of price and less environmental impact, while they also experienced it as something unhygienic. Most of them had never bought second-hand clothes previously, but the result shows that the majority would be willing to. Environment and clothes is a connection that was not clearly made by the respondents, since many seldom takes into account the environment when shopping for clothes and many did not know how clothing consumption affects the environment. Some awareness about environmental problems in general could be interpreted by the result, which indicates that the young adults are aware of environmental problems but not necessarily which environmental consequences clothing consumption has. How the surroundings perceive second-hand clothes also affected the respondents' attitudes. To get more young adults to choose second-hand clothes rather than new clothes requires a change in attitudes and norms, which is crucial for consumer behavior. It also requires more education about the clothing-environment relationship. Individuals who understand how it is connected are given the tools to actively make sustainable consumption choices.

Svenskar slänger över 7,5 kg kläder per år i hushållsavfall och 60 procent av dessa plagg är hela och skulle kunna återanvändas. Det nuvarande linjära systemet som utnyttjar jordens resurser och producerar produkter som sedan kasseras, bidrar till bland annat stora mängder avfall och utarmning av naturresurser. Detta är en ohållbar resurshantering. Med den cirkulära ekonomin kan redan använda resurser återanvändas fler gånger istället för att kasseras. Konsumenter visar idag på ett allt större intresse för miljön och hur deras köp kan påverka miljön. Trots detta visar rapporter på att svenskars klädkonsumtion ökar och att unga människor är aktiva konsumenter som sällan tänker på miljön när de handlar. För att skapa en medvetenhet och beteendeförändring krävs kunskap och förståelse. Den cirkulära ekonomin tar inte hänsyn till den bakomliggande orsaken till den ökande resursanvändningen, vilket är människors konsumtionsbeteende. För att kunna övergå till den cirkulära modellen måste man därför undersöka människan och dess roll samt konsumtionsbeteende.   Denna uppsats utgår från den cirkulära ekonomins 3R-princip och konsumtionsbeteende. Syftet med studien är att undersöka unga konsumenters kunskaper och beteende inom 3Rprincipen genom en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har samlats in genom åtta djupintervjuer med unga konsumenter i åldern 23-27 år som studerar på universitet eller högskola. Resultatet visar på att unga konsumenter som studerat 3R-principen i sin utbildning har kunskaper inom området, men finner inte dessa tillräckliga för att kunna göra hållbara val. Resultatet visar även på en positiv inställning till återvinning och återanvändning av kläder men inte prioriteten att agera hållbart. Slutsatsen är att unga konsumenter har kunskaper inom 3R-principen men dessa är inte tillräckliga för att ändra sitt konsumtionsbeteendet. Unga konsumenter har även intresse och vilja att agera mer hållbart men inte prioriteten att faktiskt göra det. / Swedes throw over 7.5 kg of clothing a year in the garbage and 60 percent of these garments are whole and could be reused. The current linear system, which exploits the Earth's resources and produces products that are later discarded, contribute to both large amounts of waste and depletion of natural resources. This is an unsustainable resource management. With the circular economy, already used resources can be reused multiple times instead of being discarded. Consumers today show an increasing interest in the environment and how their purchases can affect the environment. Nevertheless, reports show that Sweden's clothing consumption is increasing and that young people are active consumers who rarely think about the environment when shopping. To create awareness and behavioral change requires knowledge and understanding. The circular economy doesn’t take into account the underlying cause of increasing resource use, which is human consumption. Therefore, in order to switch to the circular model, one must examine humans and their role as well as consumption behavior.   This essay is based on the circular economy's 3R principle and consumption behavior. The aim of the study is to investigate young consumers' knowledge and behavior within the 3R principle through a qualitative research method. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with young consumers aged 23-27, studying at university or college. The result shows that young consumers who studied the 3R principle in their education have knowledge in the field, but do not find these sufficient to make sustainable choices. The result also shows a positive attitude towards recycling and reuse of clothing, but not the priority to act sustainable. The conclusion is that young consumers have knowledge within the 3R principle, but these are not enough to change their consumption behavior. Young consumers also have an interest and willingness to act more sustainable, but not the priority to actually do so.

This Bachelors essay aims to investigate the interaction and relationships between young, Swedish YouTube viewers and the YouTubers they watch from a parasocial point of view, and further discuss the role of these relationships in influencer marketing on YouTube. Moreover, we examine the general effectiveness of influencer marketing through an audience perspective. What follows below is a mainly quantitative survey study, with a strain of qualitative data. The investigation and the discussion that follows, is largely based on Horton and Wohl’s concept of Parasocial Interaction, alongside Word of Mouth theories including Influencer Marketing. Reflecting over the results, our general conclusion is that Parasocial Interaction seems to occur on YouTube and that YouTubers’ recommendations affect, rather than determine consumer behaviour. Furthermore, PSI does play a role in both our sample group’s general YouTube consumption, and the effectiveness of influencer marketing according to the findings in this study.

I ett föränderligt samhälle där traditionella strukturer övergått till moderna har såväl samhället som dess invånare reformerats. Sociala relationer har blivit lika reflexiva som samhället de verkar i och växlar i en takt som gör dess innehåll likgiltigt och vidare utbytbart. I en konsumistisk kultur utlovas individen ny tillfredsställelse och förnyelse bakom varje hörn, detta har vidare skapat ett genomgripande konsumistiskt beteende hos individen. I ett reflexivt samt konsumistiskt samhälle riskerar kärleksförbindelsens innebörd bli lika reflexiv och vidare utbytbar. Studiens ambition är att undersöka ifall det finns en relation mellan individens konsumtionsbeteende och huruvida de väljer att upprätthålla sina kärleksförbindelser. Vidare intresserar sig studien för vilken roll identitetsskapandet utgör i relationen mellan dem. Studien har valt att avgränsa sig till unga vuxna för att nå en fri identitet med möjligheten till självbestämmande och som inte är lika präglad av ett familjeliv. Med en kvalitativ metod och fyra halvstrukturerade intervjuer kunde studiens forskningsfråga undersökas. För att sätta studiens resultat i en större jämförbar kontext valdes Eva Illouz, Zygmunt Bauman och Hartmut Rosas teorier. Resultatet visar att utifrån de fyra informanter empirin utgjorts av, uppvisas en likhet i deras konsumtionsbeteende samt hur de väljer att upprätthålla eller avsluta en kärleksförbindelse. Empirin visar också att informanterna präglas av individualismen där värden såsom självförverkligande, autonomi och frihet prioriteras framför en potentiell kärleksförbindelse. / In a changing society where traditional structures have become modern, both society and its inhabitants have been reformed. Social relations have become as flexible as the society in which they operate. In a consumerist culture, the individual is promised new satisfaction and renewal around every corner which has further created a pervasive consumerist behavior in the individual. In a reflexive and consuming society, the meaning of relationships risks becoming just as reflexive and replaceable. The ambition of the study is to explore whether there is a connection between the individual's consumption behavior and whether they choose to maintain their liaisons. In addition, the study is interested in how the creation of identity is affected by the connection between them.  The limitations of the study were to target young adults in order to achieve a free identity with the possibility of self-determination and which is not defined by family. With a qualitative method and four semi-structured interviews, the study's research question could be explored. To put the results of the study in a larger comparable context, the theories of Eva Illouz, Zygmunt Bauman and Hartmut Rosa were chosen. The results show that based on the four informants the empirics consisted of, a certain connection is shown in their consumption behavior and how they choose to maintain or end a liaison. The empirical material also shows that the informants are influenced by individualism where values ​​such as self-realization, autonomy and freedom are prioritized over a potential relationship.

The Covid-19-pandemic has had a profound impact on people's everyday lives, disrupting routines and forcing individuals to adapt to new challenges and restrictions. One of the somewhat significant changes brought with the pandemic has been in consumption behavior, whereas many people were altering their purchasing habits in response to the crisis. Such as impulse buying behavior. Accordingly, the purpose of the study was to examine how individuals’ impulse buying behavior changed during as well as after the pandemic in Sweden. Additional purpose was to investigate which factors that influenced the changed behavior with a focus on contentment, loneliness, fear and boredom. Empirical data was collected through a qualitative study with focus groups divided into three different age intervals, where the participants answered and discussed a series of questions. The results of the study indicate that the majority of individuals did not experience a significant increase or decrease in their impulse consumption habits during the pandemic, but with a notable shift in the types of products being purchased. Fear as a factor appeared as to the risk of infection, as well as towards the stores running out of stock. Online consumption was also the chosen alternative way to consume, yet consumption of food continued to be purchased through physical stores. Findings also showed that various emotions appeared with impulse consumption and variated throughout the groups. While positive feelings arise with an impulse purchase, the feeling then turns into anxiety. Boredom and loneliness was identified as a motivating factor, however not for all participants. As the pandemic was established to have reached its end, individuals reverted back to their pre-pandemic purchasing ways once physical stores reopened and social interactions resumed as normal. Overall, the study wants to contribute to further knowledge and understanding of what can influence individuals' consumption behavior. This research study will be written in swedish. / Covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på människors vardag, hindrat rutiner och tvingat individer att anpassa sig till nya utmaningar och restriktioner. Till följd av pandemin visade konsumtionsbeteenden på en markant förändring, dock snarare en omdirigering av vad som konsumeras. Syftet med studien var således att undersöka hur konsumtionsbeteenden, med fokus på impulsköp, har förändrats under såväl som efter pandemin i Sverige. Syftet var även att undersöka vilka faktorer som påverkade det förändrade konsumtionsbeteendet med en inriktning på tillfredsställelse, ensamhet, rädsla och tristess. En kvalitativ studie genomfördes via fokusgrupper genom en uppdelning i tre olika åldersintervall där informanterna svarade och diskuterade ett antal frågor. Resultatet av studien visar att majoriteten av individerna inte upplevde någon signifikant ökning eller minskning i sina impulskonsumtionsvanor under pandemin, men med en anmärkningsvärd förändring i de typer av produkter som köptes. Rädsla som faktor förekom vid smittorisk samt vad gäller att produkter ska ta slut. Onlinekonsumtionen var också det alternativ som valdes, men livsmedel fortsatte att köpas i fysiska butiker. Resultaten visade även att olika känslor förekom i samband med impulskonsumtion och varierade mellan grupperna. Medan positiva känslor uppstår vid ett impulsköp övergår känslan sedan i ångest. Tristess och ensamhet identifierades som en motiverande faktor, dock inte för alla deltagare. När pandemin konstaterades ha nått sitt slut återgick individerna till sitt köpbeteende före pandemin när de fysiska butikerna öppnade igen och det sociala samhället återupptogs som vanligt. Slutligen vill studien bidra till ytterligare kunskap och förståelse om vad som kan påverka individers konsumtionsbeteenden.

This study aims to investigate young adults' attitudes towards consumption of second hand clothing, and examine what motivates young adults to increase their consumption of second hand clothing. Furthermore, we want to investigate consumption behaviour of young adults, in order to highlight the behaviour changes that are required to achieve sustainable consumption behaviour. This study is based on a qualitative method in which focus groups interviews were applied. The empirical data has been processed by a thematically analysis based on the themes that constitutes the framework for the study. The result shows that the respondents claim that range of clothing, location, related role models and financial incentives motivates consumption of second hand clothing. However, words and action do not correspond, when the result clearly shows that habits and behaviour patterns are the main barriers to change consumption behaviour. Our study aims to deepen the science affecting young adults' attitudes towards consumption of second hand clothing. / Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas inställning till konsumtion av secondhand-kläder samt undersöka vad som motiverar dem att öka sin konsumtion av secondhand-kläder. Vidare vill vi undersöka konsumtionsbeteendet hos unga vuxna för att synliggöra de beteendeförändringar som krävs för att uppnå ett hållbart konsumtionsbeteende. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där fokusgruppsintervjuer tillämpats. Empirin har sedan bearbetats genom tillämpning av tematisk analys, utifrån de teman som utgör ramverket för studien. Resultatet visar att respondenterna hävdar att utbud av kläder i secondhand-butiker, lokalisering, närstående förebilder samt ekonomiska incitament motiverar till konsumtion av secondhand-kläder. Dock överensstämmer inte ord med handling då resultatet tydligt visar att vanor och invanda beteendemönster är de främsta barriärerna för att förändra ett konsumtionsbeteende. Vår studie ämnar fördjupa kunskapen i området som berör unga vuxnas inställning samt motivation till konsumtion av secondhand-kläder.

Titel: Omedveten arousal i butiksmiljön. Nyckelord: Arousal, omedveten arousal, servicescape, butiksmiljö, konsumtionsbeteende, GSR-armband, eyetracking, elektrodermal aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som framkallar omedveten arousal i en riktig butiksmiljö. Vidare vill vi undersöka om skillnader i kundrelaterade konsumtionsvariabler påverkar omedveten arousal. Metod: Studien kombinerar en kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 respondenter deltog i studien. Data samlades in via två enkäter, GSR-armband och ett par eyetracking-glasögon. Bidrag: Studien har bidragit med en kategorisering av omedvetna arousalutslag baserat på vad respondenter reagerat på i butiken. Skillnader i kundrelaterade konsumtionsvariabler har identifierats i förhållande till omedveten arousal. Originalitet: Med hjälp av studiedesignen har data kunnat samlas in i en riktig butiksmiljö. Respondenterna har således kunnat handla som vanligt i en miljö med andra kunder, personal och fysiska faktorer i butiken. / Title: Unconscious arousal in a store environment. Key words: Arousal, unconscious arousal, servicescape, store environment, consumer behavior, GSR-wristband, eye tracking, electrodermal activity. Purpose: The purpose with this study is to examine what factors evoke unconscious arousal in a real store environment. We will also examine if there are any differences in customer related consumption variables which affect unconscious arousal. Method: The study combines a quantitative and a qualitative approach where 60 respondents participated in the study. Data was collected by two surveys, a GSR-wristband and a pair of eyetracking-glasses. Contributions: The study has contributed with a categorization of unconscious arousal peaks based on what the respondents reacted to in the store. Differences in customer related consumption variables have been identified in relation to unconscious arousal. Originality: The study design has allowed data to be collected in a real store environment. The respondents have been able to shop as usual in an environment with other customers, staff and physical factors in the store.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur ett friluftsföretag genom sin kommunikation kan skapa ett långvarigt och hållbart produktvärde för sina kunder, med avsikt att förlänga produktens livslängd. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra med information och kunskap till företag och branschorganisationer om hur man skapar eller kommunicerar långvarigt produktvärde. Studien har utgått från ett marknadskommunikation och- konsumtionsbeteende perspektiv. Metod: En kombinerad metod bestående av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ kundundersökning har utförts för insamling av empiri. Intervjuguide och kundundersökning har utgått från fyra centrala begrepp, vilka var konsumtionsbeteende, kunskap kring hållbarhet, marknadskommunikation och produktvärde. Resultat: Studiens resultat visar vikten av att företaget känner sin kundgrupp och dess kunskapsnivå kring hållbarhetsfrågor. Därefter bör kommunikation anpassas och göras enkel att ta del av. För att motivera kunden till att vårda sina plagg bör kommunikation gällande klimatpåverkan, reparationsmöjligheter och enkla tips för tvätt och impregnering kommuniceras kontinuerligt. God service från företaget innefattande lång garanti är även en faktor som kan förlänga produktens livslängd. Relevans: Studien bidrar med relevanta utgångspunkter för hur kommunikation kan förlänga tiden ett plagg används av den primära kunden vilket i sin tur kan leda till minskad konsumtion. Enbart ett friluftsföretags kundgrupp har studerats, vilket öppnar upp för vidare forskning där jämförelser mellan två företag kan genomföras. I detta fall vore det önskvärt att jämföra företag som tydligt kommunicerar hållbarhetsfrågor med företag som ej gör det. I en sådan jämförelse kan eventuella likheter och skillnader i kundgruppernas konsumtionsbeteende identifieras. / Purpose: The purpose of the study is to examine how an outdoor company, through it's communication, can create a long lasting, durable and sustainable product value for its customers, with the intention of increasing the product life span. The result of the study can hopefully contribute with information and knowledge for companies and industry organizations on how to create or communicate a long lasting product value. The study has been based on a marketing communication and consumption behavior perspective.  Method: A mixed method of qualitative interviews and a quantitative survey was carried out for collection of data. The interviews and survey were contracted out of four key words, which were consumer behavior, sustainable knowledge, marketing communication and product value.  Findings and conclusion: The findings of the study shows the importance of the company knowing it's target audience and what level of sustainability knowledge they possess. Regarding this, the communication should be adjusted and easily available. To motivate the customer to care and repair their garments communication regarding climate impact, possibilities for repair and easy tips on washing and impregnation should be communicated continuously. Service in the form of a long guarantee is also of value when trying to increase the product life span.  Relevance: The study contributes relevant points on how communication can lengthen the user time of a garment by the primary customer, which can lead to a decrease in consumption. Only one outdoor company was studied, which opens up opportunities for further research where more companies could be studied. In this case it would be worthwhile to compare companies with a clear sustainable communication profile, to companies without one. This kind of comparison could show eventual similarities and differences in consumer behavior.

Studien ämnar att tillgängliggöra kunskap om svenska hushålls konsumtionsbeteenden i en ekonomiskt svår tid; en tid präglad av hög inflation och höga elpriser. Kunskap och förståelse för svenska hushålls konsumtionsbeteenden är en avgörande faktor för att Sverige ska nå uppställda klimatmål – genom träffsäkra policyer och utveckling av klimatsmarta verktyg.   Genom en litteraturstudie, enkätundersökning samt semi-strukturerade intervjuer har detta utretts och av detta framgår att majoriteten av svenska hushåll har minskat sin elkonsumtion utan att uppfatta att denna förändring har en stor påverkan på livskvalitet. Det framgår även att 59% hushåll som minskat sin elkonsumtion inte uppskattar att deras elkonsumtion kommer att återgå till högre nivåer i det fall då priserna sjunker. Det kartläggs även att det bland svenska hushåll råder en hög kunskapsnivå som är en avgörande faktor för att medvetenheten även ska mynna ut i träffsäkra energieffektiviserings- och besparingsåtgärder. / This study aims to increase knowledge about the electricity consumption patterns observed in Swedish households during economically challenging times, characterised by inflation and high electricity prices. Knowledge and understanding of Swedish households' consumption patterns is a crucial factor in increasing Sweden’s ability to reach set climate goals – through accurate policies and through development of climate-smart tools.  Through a literature study, a survey, and semi-structured interviews, this has been investigated and it appears that a majority of Swedish households have reduced their electricity consumption without perceiving their applied changes as having a major impact on their quality of life. It is also observed that 59% of the households that have reduced their electricity consumption do not estimate that their electricity consumption will return to higher levels in the event that electricity prices were to decrease. This study also shows that there is a high level of knowledge among Swedish households, which is a decisive factor for the awareness to also result in accurate energy efficiency and saving measures.

The main purpose of the study is to understand how Vestiaire Collective’s campaign film #saynotofastfashion from 2022 visually communicates two different messages. One intentional message about an activistic positioning in the issue of textile waste as well as one unintentional message about white supremacy.   The material is investigated through a qualitative content analysis based on theories about activism in media and documentary narration, the white man’s guilt and postcolonial stereotypes in film. By splitting the material and analyzing text and image separately, markers for both messages are found. In a summarizing analysis the text and images separate communication are put in relation to each other in order to draw conclusions about the two part’s common message and function.   The study concludes that the meaning of the text as well as text and image together is to show Vestiaire Collective as a wholesome, conscious and charitable company. However the images also send the message that westerners are needed in order to solve problems in non-western countries. Vestiaire Collective’s film represents the dark skinned Ghanaians in a diminishing and colonially stereotyped way and themselves as heroes in line with the white-savior-stereotype.  Markers for activism are interpreted to be the way Vestiaire Collective are positioning themselves in the issue of textile waste as well as their suggestions and prompts for solutions. Another marker for activism is under which circumstances the film was published; in connection with Black Friday 2022 on social media.  The media production included below is a documentation of the process of making a short advertising film about a cancer story from a relative’s perspective.