How the on-going changes of office designs is being experienced can be different depending on gender and age. Activity based workplace is an office design that nowadays is considered being trendy and it’s supposed to bring several positive aspects to the workplace. It’s not only a cost-effective solution, it is also aiming to contribute to a more flexible and collaborative working climate. The effects of this transformation has not always been positive since the transformation itself is a big change. To see how the employee experiences her work environment in relation to stress a study was done at Stockholm Vatten och Avlopp, and a questionnaire was sent out to its employees. 115 employees took part and answered the questionnaire. The gender distribution was 48.7 % women and 50.43 % men. The age groups were 10.43 % in the age 18-30, 45.22 % in the age 31-49 and 44.35 in the age 50+. After not getting enough responses from the age group 18-34 a decision was made to exclude that group from the research. There was a significant relationship between work environment and stress (r=.48). But no significant result could be reported for age in relation to either stress or experienced work environment. Instead the result for gender showed that women are affected (r=.64) in a larger extent than men (r=.36) when it comes to the relation between stress and work environment. Later a significant main-effect can be reported for men who value their work environment inferior to women when control for stress is being performed. A valid conclusion is that men in a larger sense is affected by their work environment, but the work environment is a contributive factor to stress for women. / Den pågående förändringen av kontorsdesigner upplevs olika beroende på ålder eller kön. I skrivande stund är aktivitetsbaserade kontor ett koncept som anses trendigt och dessutom ska det medföra flertalet positiva aspekter. Det är inte enbart en kostnadseffektiv lösning utan ska även bidra till ett mer flexibelt och samarbetsvilligt arbetsklimat. Effekterna av detta har dock inte alltid varit så positiva då omställningen till denna kontorsdesign är relativt stor. För att se hur medarbetaren upplever sin arbetsmiljön i förhållande till stress har därför en enkätundersökning genomförts hos Stockholm Vatten och Avlopp. Enkäten besvarades av 115 medarbetare på företaget fördelat på 48.7 % kvinnor och 50.43 % män. Åldersfördelningen utgjordes av 10.43 % i åldern 18-30, 45.22 % i åldern 31-49 samt 44.35 % i åldern 50+. Ett signifikant samband finns mellan arbetsmiljö och stress (r = .48). Efter för få svar från gruppen 18- 30 gjordes ett beslut att ta bort den från undersökningen. Men inget signifikant resultat kan rapporteras för ålder i samband med varken upplevd stress eller upplevd arbetsmiljö. För kön visade resultatet dock att kvinnor (r = .64), i större utsträckning än män (r = .36), påverkas av sambandet mellan arbetsmiljö och stress. Vidare kan en signifikant huvudeffekt av kön rapporteras för män som skattar sin arbetsmiljö som sämre än kvinnorna när kontroll för stress genomförts. En rimlig slutsats är därför att män i större utsträckning påverkas av sin arbetsmiljö men det är för kvinnorna som arbetsmiljön är en bidragande faktor till stress.

Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap.  Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. / Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

The purpose of the study was to access the individual's experience of job satisfaction in a cellular office compared to a flex-office. The purpose was answered on the basis of the question: how does the experience of job satisfaction look like in work in a cellular office compared to a flex-office? The study is qualitative and uses semi-structured deep interview as method. An abductive approach was chosen to partly have a stable foundation from previous research but also offer opportunities for new findings. The sample consists of people working in an office that has undergone the change from cellular office to flex-office. The interviews have been transcribed in orthographic style and the material has subsequently been coded. After that, the theory-driven material has been thematized after previous research and the data-driven material has been thematized after overall patterns according to thematic analysis. The factors that seem to affect the job satisfaction in cellular office and flex-office are the themes that emerged in the material. In line with previous research, these topics are: Communication, Health, The Change process and Perception of leadership. In addition to these, the material also revealed further factors: Concentration, Privacy and Flexibility. The conclusions of the study clearly show that flex-office is not suitable for the way of working in the investigated workplace. Although there are both pros and cons with both office types, it seems that the negative weighs heavy for flex- office compared to cellular office in all reported factors related to job satisfaction. / Syftet med studien var att komma åt individens upplevelse av arbetstrivsel i cellkontor jämfört med flex-kontor. Syftet besvarades utifrån frågan: hur ser upplevelsen av arbetstrivsel ut vid arbete i ett cellkontor respektive ett flex-kontor? Studien är kvalitativ och använde sig av semi- strukturerad djupintervju som metod. En abduktiv ansats valdes för att delvis ha en stabil grund mot tidigare forskning men också erbjuda möjlighet till nya fynd. Urvalet består av personer som arbetar på ett kontor som genomgått förändringen från cellkontor till flex-kontor. Intervjuerna har transkriberats i ortografisk stil och materialet har sedermera kodats. Därefter har det teoridrivna materialet tematiserats efter tidigare forskning och det datadrivna materialet tematiserats efter övergripande mönster enligt tematisk analys. De faktorer som tycks påverka arbetstrivseln i cellkontor respektive flex-kontor är de teman som framkommit i materialet. I linje med tidigare forskning är dessa teman: Kommunikation, Hälsa, Förändringsprocessen och Uppfattning av ledning. Utöver dessa framkom från materialet även ytterligare faktorer: Koncentration, Avskildhet samt Flexibilitet. Slutsatserna visar tydligt att flex-kontor inte lämpar sig för det arbetssätt som finns på den undersökta arbetsplatsen. Även om det finns både för- och nackdelar med båda kontorstyperna verkar det negativa väga tyngre för flex-kontor jämfört med cellkontor i alla redovisade faktorer med koppling till arbetstrivsel.