Människor på en arbetsplats kan bete sig på en rad olika sätt som orsakar skada för organisationen och dess medlemmar. Mobbning, stöld, trakasserier och våld är några av de beteenden som arbetsgivare sedan lång tid tillbaka, med olika medel, försökt att bekämpa. Men det finns även andra typer av beteenden, något mindre synliga, som skadar organisationen och dess medlemmar minst lika mycket. Dessa beteenden går att kategorisera som ohövligt beteende. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 120 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vem som blir utsatt för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende bland kontorspersonal och på vilket sätt detta påverkar individer.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till ämnet genom bakgrund och tidigare forskning. I kapitlet definieras bland annat begreppet ohövligt beteende, teorier kring hur beteendet kan sprida sig, hur det skiljer sig från andra beteenden och konsekvenser av det. Genomgående i kapitlet redogörs för tidigare forskning på ämnet. Sedan följer metodkapitlet som bland annat redogör för val av metod, urval, datainsamling, hur enkäten konstruerats samt hur databearbetningen gått till väga.  I studiens resultat och analys redovisas vilka individer som blir utsatta för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende, samt eventuella orsaker till detta. I resultatet framkommer bland annat att män, individer som arbetat i 0–5 år på sin nuvarande arbetsplats och individer i en tidsbegränsad anställning i större utsträckning blir utsatta för ohövligt beteende. Dessutom visar resultatet på att individer som utsätts för ohövligt beteende bevittnar ohövlighet i större utsträckning jämfört med de som inte blir utsatta för beteendet. Vidare bevittnar män och individer som arbetat 2–5 år på sin nuvarande arbetsplats ohövligt beteende i större utsträckning och anstiftare av ohövligt beteende är i åldern 24–43 år. Individer som utsätts för och bevittnar ohövligt beteende upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen jämfört de individer som inte utsätts för eller bevittnar ohövlighet. Resultatet visar på att individer som upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen anstiftar ohövligt beteende i högre utsträckning jämfört med de som upplever en hög trivsel och bra stämning. Vidare visar resultatet också på att ohövlighet smittar. Individer som utsätts för eller bevittnar ohövligt beteende anstiftar ohövlighet mer jämfört med de som inte utsätts för eller bevittnar beteende. Därtill visar resultatet på att individer som anstiftar ohövligt beteende blir utsatta för ohövlighet i större utsträckning än de som inte anstiftar beteendet. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara syfte och frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras studiens styrkor och svagheter följt av förslag till vidare forskning på ämnet.

Problemformulering: Arbetsrelaterad stress är något som under lång tid har ökat i Sverige och flertalet studier påvisar att flexibelt arbete kan minska arbetsrelaterad stress. Flexibla arbetsformer har under många år ökat och med covid-19 pandemin påskyndades denna process. Förändringen har skett under kort tid vilket har medfört utmaningar och förändrade förutsättningar i arbetslivet. Tidigare studier har indikerat på att flexibelt arbete är hälsofrämjande för bland annat sömn, autonomi och återhämtning men också att beläggen för vilka långsiktiga effekter på hälsan övergången har är begränsade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kontorspersonal som arbetar flexibelt upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress. Metod: Studien är en semistrukturerad intervjustudie. Intervjuerna genomfördes individuellt med tio deltagare från ett mindre företag inom teknikbranschen. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Analysen mynnade ut i ett övergripande tema och fyra huvudkategorier. Det övergripande temat var: kommunikation kring upplägget av flexibelt arbete samt kommunikation och samarbete mellan medarbetarna under det flexibla arbetsupplägget är vitalt för den upplevda hanteringen av stress. De fyra huvudkategorierna som framkom var: arbetsstruktur, kommunikation, arbetsprestation samt samarbete och stöd. Dessa huvudkategorier beskriver faktorer som informanterna upplevde berörs av flexibelt arbete som sedan kan inverka på upplevd stresshantering. Slutsats: Resultatet av studien visar att flexibelt arbete kan vara en hälsofrämjande faktor men att det inte är en självklarhet. Organisationer spelar en vital roll i hur de anställda upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress genom riktlinjer och kommunikation om hur det flexibla arbetet ska fungera. Hur väl kommunikationsvägarna fungerar mellan medarbetarna spelar också en vital roll för hur de anställda upplever att de hanterar arbetsrelaterad stress. / Background: Work-related stress has increased in Sweden for a long time and most studies show that flexible working can reduce work-related stress. Flexible working arrangements have been on the rise for many years and with the COVID-19 pandemic, this process accelerated. This shift has taken place in a short period of time, which has brought challenges and changed conditions in the working life.  Aim: The aim of this study is to describe how office staff that works flexible experience that they handle work-related stress. Method: The study is a semi-structured interview study, and the data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in an overall theme and four main categories. The main categories describe factors of flexible working that the informants consider affect perceived stress management.  Conclusion: The results of the study show that flexible working can be a health-promoting factor but that is not self-evident. Organizations play a vital role in how employees feel they are dealing with work-related stress at work through guidelines and communication on how flexible work should be used. How well the communication channels work between employees also plays a vital role in how employees feel they handle work-related stress.

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet. / The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.