Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera smärtupplevelser, smärtfrekvens och smärtintensitet hos patienter med akut kranskärlssjukdom, som genomgår PCI-behandling med punktion av a. radialis, vid ett universitetssjukhus i mellansverige. Syftet är även att studera skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor som genomgår PCI-behandling. Metod: Deskriptiv, komparativ tvärsnittstudie med kvantitativ ansats. Totalt 31 deltagare tillfrågades varav 20 medverkade i studien, bortfallet uppgick till 11. Datainsamling skedde med enkätfrågor rörande smärtfrekvens, -intensitet, -lokalisation och skede. Visuell analog skala (VAS) användes för att mäta smärtintensitet. Data sammanställdes i stapeldiagram i Microsoft Word samt Statistical Packages for the Social Sciences. Resultat: I studien upplevde 5 (n=20) deltagare smärta, lokalbedövning samt kateter införande var de skeden där flest deltagare upplevde smärta, den vanligaste lokalisationen var i underarmen oberoende av skede. Högst skattade smärtintensitet var 9 (0-10) på VAS-skalan och upplevdes i annan kroppsdel. Av de kvinnliga deltagarna (n=5) upplevde 60% smärta och av de manliga (n=15) upplevde 20% smärta. Det var ingen signifikant skillnad i smärtfrekvens mellan könen, p=0,371. Slutsats: Resultatet visar att 25% av deltagarna upplevde smärta i samband med PCI-behandling. Det vanligaste skedet där smärta upplevdes var lokalbedövning.  Smärtans lokalisation var vanligast förlagd till underarmen. Ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors smärtfrekvenser har påvisats. / Aim: The aim with this study was to measure the sensation of pain, pain frequency and the intensity of pain in patients with acute coronary heart disease, whom experienced PCI-treatment with catheterization, through a. radialis, at a university hospital in central Sweden. The aim was also to study differences in pain frequency between men and women who experienced PCI-treatment. Method: Descriptive, comparative cross-sectional study with a quantitative approach. A total of 31 participants where asked of which 20 chose to partake in the study, the non-respons was counted to 11. The data was collected with a survey regarding pain frequency,  -intensity, -localization and phase. Visual analog scale (VAS) was used to estimate intensity of pain. Data was compiled into bar charts in Microsoft Word and Statistical Packages for the Social Sciences.  Result: Five (n=20) of the participants experienced pain, local anesthesia and catheterization where the most common phase to experience pain. The most common localization to experience pain in was the forearm, disregarding any particular phase of the treatment. The highest intensity of pain where estimated to 9 (0-10) on the VAS-scale and was located to other limb. Among the female participants (n=5) 60% experienced pain and among the male participants (n=15) 20% experienced pain. There was no significant difference pain intensity between genders, p=0,371. Conclusion: The results show that 25% of the participants experienced pain during PCI-treatment. The most common phase to experience pain was during local anesthesia. The most common pain localization was the forearm. No significant differences in pain frequencies between men and women could be measured.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier.</p><p><strong>Resultat: </strong>Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat. Patienter upplevde att arteria radialispunktion underlättade eftervården vilket påverkade hela upplevelsen av undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Litteraturstudien belyser hur patienter upplever koronarangiografi och även aspekter av vad som kan påverka upplevelsen. Mer nationell omvårdnadsforskning inom radiologi med såväl patient- som personalperspektiv behövs för att kunna utvärdera de rutiner som finns och deras betydelse för patienten samt för att utveckla vården och finna åtgärder.</p> / Röntgensjuksköterskeprogrammet

Bakgrund: Att genomgå en koronarangiografi är en viktig händelse i en persons liv och väcker många känslor hos den som genomgår undersökningen. Förståelsen för hur patienten upplever undersökningen samt vilka känslor som kan väckas i samband med undersökningen bör utvecklas hos personal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av koronarangiografi. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där inkluderade artiklar granskades i två steg för att sedan analyseras enligt Graneheim och Lundman (2008). Domäner valdes och utifrån dessa har artiklarna analyserats i tre omgångar för att få fram kategorier. Resultat: Domänerna representerar tre faser som patienterna genomgick i anslutning till koronarangiografin: inför undersökningen; under undersökningen samt efter undersökningen. Patienter upplevde osäkerhet och ångest inför koronarangiografi men med information kunde ångestnivån minskas. Under undersökningen upplevdes distraktion som viktigt för att kunna fokusera på något annat. Patienter upplevde att arteria radialispunktion underlättade eftervården vilket påverkade hela upplevelsen av undersökningen. Slutsats: Litteraturstudien belyser hur patienter upplever koronarangiografi och även aspekter av vad som kan påverka upplevelsen. Mer nationell omvårdnadsforskning inom radiologi med såväl patient- som personalperspektiv behövs för att kunna utvärdera de rutiner som finns och deras betydelse för patienten samt för att utveckla vården och finna åtgärder. / Röntgensjuksköterskeprogrammet

No description available.

Inledning: Som röntgensjuksköterska är det viktigt att ha en bred förståelse över eventuella risker och komplikationer som kan uppträda även efter att patienten har genomgått koronara interventioner. I denna yrkesroll ingår det att inför ingrepp där kontrastmedel ska administreras, ta hänsyn till patientens tillstånd, aktuella prover samt njurvärde. Det finns riskfaktorer där skada för patienten föreligger som bör uppmärksammas. Syfte: Med detta arbete var syftet att undersöka om det finns mindre kända riskfaktorer för kontrastmedelsinducerad njurskada efter koronarangiografi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 10 stycken kvantitativa, vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: I denna studie kunde författarna urskilja fyra mindre kända riskfaktorer som inte nämns under nationella rekommendationer. Slutsats: Bakomliggande sjukdomar behöver inte alltid vara orsaken till utvecklad kontrastmedelsinducerad njurskada. Det kan finnas andra faktorer som även orsakar detta även om mer forskning inom området behövs. / Background: In the job as a radiographer it’s important to know of and have a good understanding of possible risks and complications which can occur to a patient after a completed coronary intervention. Working as a radiographer there will be administration of contrast media and consideration for the patient’s status, current blood tests and renal function is of utmost importance. There are risk factors where kidney injury is at hand and need to be observed. Purpose: Examine if there are risk factors for contrastmedia induced kidney injury which are not currently under national recommendations for administering contrast media. Method: This study was conducted as a literature review where 10 scientific articles of quantitative model were analyzed. Results: The authors of this study identified four risk factors not mentioned in the national recommendations. Conclusions: Underlying morbidity is not always a predictor of contrast media induced kidney injury. There can be other factors causing this pathologic state even though further research is required.