1 |
Kosttillskott i träningssyfte : En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott. / Supplements for training purposes : A questionnaire study about gym members use of, and attitudes to food supplementsSvedberg, Sandra, Lindberg Jansson, Anna January 2014 (has links)
Bakgrund Det finns olika anledningar till intag av kosttillskott, till exempel tas det för att förbättra sin prestation. Försäljningen och intaget av kosttillskott har ökat stadigt de senaste åren. Märkningen är bristfällig, vilket kan leda till att användaren kan få i sig oönskade ämnen. Syfte Studiens syfte var att undersöka användandet av kosttillskott hos gymmedlemmar, deras attityder till kosttillskott, medvetenhet om innehållsförteckning, samt att se om det fanns skillnad i användandet av kosttillskott med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens och träningsform. Metod En enkät utformades i Google Documents som lades ut och delades på Facebook, hösten 2014. Totalt besvarades 164 enkäter och analysen gjordes i SPSS Statistics version 21.0. Chitvåtest användes för att testa signifikansnivån. Resultat Drygt hälften (57 %) av tillfrågade respondenter använde kosttillskott i träningssyfte, varav männen i signifikant större utsträckning än kvinnorna intog kosttillskott. Protein var det vanligaste kosttillskottet, följt av vitaminer för män och kreatin för kvinnor. Styrketräning var den träningsform där intaget av kosttillskott var högst, och kosttillskott intogs mer om fler träningstillfällen i veckan fanns. Andelen som intog kosttillskott hos yngre var 61 %, och andelen högutbildade som tog kosttillskott var 58 %. Största anledningen till intag av kosttillskott för både män och kvinnor är att de ser förändring på kroppen. Både män och kvinnor anser det vara viktigt att veta vad kosttillskott innehåller. Slutsats Män intar kosttillskott i större utsträckning än vad kvinnor gör. Kosttillskott intas i huvudsak av kroppsrelaterade anledningar, såsom bättre prestation. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, desto större är intaget av tillskott. Det finns få svenska studier om kosttillskott i träningssyfte, området behöver undersökas mer för att kunna sprida information.
|
2 |
Användningen av kosttillskott bland gymmedlemmar / The use of dietary supplements among gym membersFrid, Sandra, Johansson, Maja January 2015 (has links)
Bakgrund: Marknaden för kosttillskott slår nya omsättningsrekord och inköpen kan vara en medveten eller omedveten inkörsport till illegala och hälsofarliga dopingpreparat. Denna studie är ett uppdrag från Västerbottens idrottsförbund för att utforska eventuella målgrupper för deras antidopingarbete. Syfte: Undersöka användningen av kosttillskott bland tränande på gym. Metod: En elektronisk enkät från Västerbottens idrottsförbund skickades ut till gymmedlemmar på två utvalda gym i norra Sverige under våren 2015. Totalt 883 enkäter besvarades och data analyserades med hjälp av Chi-två och Fisher Exact Test i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Det var 32,2% av gymmedlemmarna som använde kosttillskott. De mest använda kosttillskotten var vitaminer och mineralpreparat. Vanligaste orsaken till konsumtionen av kosttillskott var svarsalternativet ”annan orsak” och enkäten gjorde det inte möjligt att undersöka vad ”annan orsak” stod för. Majoriteten av de som använde kosttillskott skattade sin upplevda kunskap om vad kosttillskott innehåller som ”ganska god”, tävlar, hade gymnasium som högst slutförda utbildning och ett arbete som sysselsättning jämfört med de som inte använder kosttillskott. Slutsats: Majoriteten av de personer som tränar på gym använder inte kosttillskott. Vitaminer och mineraler är det kosttillskott som konsumerades oftast och mest över tid. Orsaken till varför kosttillskott används är oklar. Hos de som använder sig av kosttillskott har en större andel gymnasium som högst slutförda utbildning, tävlar och har ett arbete som sysselsättning jämfört med de som inte använder kosttillskott. Fler studier på området behövs för att identifiera eventuella riskgrupper för doping.
|
3 |
Vilket bränsle går du på? : En kvantitativ studie om användandet av kosttillskottStröm, Madeleine, Hansson, Therese January 2012 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av kosttillskott bland 200 motionärer i Stockholm. Frågeställningarna löd enligt följande: Skiljer sig användandet av kosttillskott mellan män och kvinnor? Skiljer sig användandet av kosttillskott beroende på hur många gånger man tränar per vecka? Metod Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av enkäter, där de tillfrågade bestod av motionärer i Stockholm. Enkäten innehöll; en kort förklaring till vad kosttillskott är, bakgrundsfrågor (kön, ålder, träningsform, träningsduration) samt frågor om kosttillskott (om man använder, vilken stort samt av vilken orsak). All data analyserades därefter i SPSS där vi använde både chi- 2 test och envägs ANOVA test. Resultat Samtliga 200 enkätsvar samlades in utan något bortfall. Studien innefattade 106 kvinnor respektive 94 män. Det visade sig att 49,0 % av de tillfrågade konsumerade kosttillskott (56,1 % av männen, 43,9 % av kvinnorna). Bland de manliga användarna var proteintillskott vanligast (60,0 %) och för kvinnorna vitamintillskott (65,1 %). På frågan om varför de använder kosttillskott svarade 43,6 % av männen; att uppnå muskeluppbyggande effekt. 53,5 % av kvinnorna valde som främsta svarsalternativ att motverka brister i kosten. Vi fann även ett samband mellan träningsfrekvens och konsumtion av kosttillskott. Ju fler dagar i veckan man tränade desto mer vanligt var det att man konsumerade kosttillskott. Diskussion Hypotesen kring ämnesområdet, var att användningen av kosttillskott hos fysiskt aktiva individer inte skulle vara speciellt stort. Ett till antagande var att vitamin/mineraltillskott skulle vara vanligast bland kvinnorna respektive proteintillskott bland männen. Att nästan varannan tillfrågad motionär(49,0 %) konsumerade kosttillskott var ett högt resultat som förvånade. Om så många svenska motionärer regelbundet intar kosttillskott, är detta något som förtjänar fortsatt uppföljning genom forskning och även tillsyn. Som förväntat var proteintillskott det vanligaste tillskottet för män respektive vitamintillskott för kvinnor. En teori var att den höga konsumtionen bland respondenterna, förklaras av okunskap och begränsad tillgång av tillförlitlig fakta om behov av kostillskott i samband med träning. För de flesta inom målgruppen är en varierad näringsriktig kost fullt tillräcklig
|
4 |
Kosttillskott : En kartläggning av användandet av kosttillskott på gymKjellberg, Sebastian, Axelsson, Ida January 2012 (has links)
Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott. 63 % (n=17) av dessa tog också kosttillskott för att öka sin muskelmassa. 69,2 % (n=27) av kosttillskottsanvändarna tränar för att bygga muskler.Det var ingen skilland på medianvärdet mellan männen och kvinnorna på kunskapsfrågorna om kosttillskott (p=0,273). Det fanns inte heller någon skillnad mellan de som använde kosttillskott och de som inte använde kosttillskott i medianvärdet på kunskapsfrågorna (p=0,542) Slutsatser: Undersökningen visar att de som tränar för att bygga muskler tar kosttillskott i större utsträckning än de som tränar för motion eller sin idrott.Bland folk som tränar på gym är det ingen skillnad i kunskaperna om kosttillskott mellan de som äter kosttillskott och de som inte äter kosttillskott. Det är ingen skillnad mellan kunskaperna om kottillskott mellan män och kvinnor. Nyckelord: Kosttillskott, gym, kunskap
|
5 |
Blutsafts inverkan på blodets hemoglobinvärdeWangmo, Olivia, Bergström, Maria January 2005 (has links)
The aim of the study was to test whether or not menstruating women’s levels of haemoglobin changed after three weeks consumption of Blutsaft. Previous studies on nutrition supplements including iron have shown increased haemoglobin levels. On Blutsaft, however, there are no studies carried out and published. The participants in this pilot study were menstruating women, with haemoglobin levels between 105 and 125 g/l at the initial part of the study. Haemoglobin concentrations were measured by capillary blood samples before and after three weeks recommended daily consumption of Blutsaft. Four participants completed the study and the result showed an increase in haemoglobin concentration of between 7 and 17 g/l., with a median value at 16,75 g/l. Despite the few participants who completed the study a significant increase in haemoglobin concentration, after the consumption of Blutsaft, can be determined.
|
6 |
Triathleters användning av kosttillskott : - En kvantitativ studie om manliga respektive kvinnliga triathleters användning av kosttillskottSommarlund, Malin January 2013 (has links)
Den första triathlontävlingen arrangerades i Kalifornien år 1974 där 46 deltagare var med och tävlade. Intresset för triathlon har sedan dess ökat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bemästra de tre olika momenten simning, cykling och löpning i följd, utan vila. Förutom att medverka i de påfrestande tävlingarna ägnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka åt att träna. Denna höga aktivitetsdos resulterar bland annat i ett ökat energibehov vilket i sin tur ökar behovet av att tillföra kroppen näring för att klara av att prestera både under träning och tävling. Tidigare forskning visar att triathleter har svårt att kompensera för den stora energiförbrukningen som framför allt sker under tävlingar. Detta beror på att det många gånger blir problematiskt rent praktiskt att tillföra näring under delmomenten simning och löpning. Denna problematik försöker en del triathleter att lösa genom att komplettera den normala kosthållningen med kosttillskott och/ eller energitillskott i samband med träning och tävling. Denna studies primära syfte är att undersöka manliga respektive kvinnliga triathleters användning av kosttillskott. Mer specifikt vilka kosttillskott som är mest förekommande bland triathleterna generellt, samt i samband med träning och tävling. Studien syftar även till att undersöka i vilket syfte dessa kostillskott konsumeras, samt hur vida detta skiljer sig mellan könen. Studiens sekundära syfte är att undersöka om triathleter rådfrågat någon person med avsikten att få information angående användningen av kosttillskott. Studiens metod är kvantitativ där en webbenkät har använts för att samla in material. Enligt författarens vetskap har inga liknande studier genomförts som endast fokuserat på svenska triathleter. Totalt deltog 178 triathleter i undersökningen varav 142 var män och 36 var kvinnor. Totalt konsumerade 92 % (n=164) av triathleterna någon form av kosttillskott. Av dessa var 94 % (n=133) män och 86 % (n=31) kvinnor (p=0,133) Resultatet visade att de kosttillskott som var mest förekommande bland triathleterna generellt var multivitamintillskott, multivitamin-mineraltillskott, magnesium, multimineraltillskott och Omega 3. De signifikanta skillnaderna som hittades mellan de manliga och kvinnliga triathleternas konsumtion av kosttillskott generellt var i konsumtionen av ”annat vitamin” (8,6 % av kvinnorna och 0,7 % av männen, p= 0,038) och konsumtionen av järn (14 % av kvinnorna och 3,5 % av männen, p= 0,030). De mest förekommande kosttillskotten som konsumerades vid träning var sportdryck innehållandes kolhydrater, och vid tävling gel samt sportdryck innehållandes kolhydrater. En signifikant skillanden hittades mellan manliga och kvinnliga triathleters konsumtion av kosttillskott vid tävling där 35 % av männen och 11 % av kvinnorna konsumerade bars innehållande kolhydrater (p= 0, 006). Syftet med att konsumera kosttillskott generellt var hälsorelaterat medan syftet för att konsumera kosttillskott i samband med träning och tävling var mer prestationsinriktat. Det fanns dock en signifikant skillnad mellan de manliga och kvinnliga triathleterna där 49 % av männen rapporterade att de konsumerade mineraltillskott för att ”upprätthålla en god hälsa” medan endast 13 % av kvinnorna angav samma svar (p= 0,019). Signifikant fler män än kvinnor rapporterade också att det konsumerade kosttillskott vid tävling i syfte ”att undvika näringsbrist” (29 % n=37 av männen och 11 % n=3 av kvinnorna, p= 0,042). Totalt rapporterade 21 % av triathleterna att de rådfrågat någon i syfte att få information angående användning av kosttillskott.
|
7 |
Studenters användning av kosttillskott och inställning till doping : En studie bland studenter vid Karlstads universitetHedund, Marika January 2014 (has links)
Background: There have been doping usage as far back as as ancient Greece and around the early 1900s started the doping we have today. In 2008 it was 22,000 men aged 15-54 years old who had any kind of experience with doping in Sweden. The problem of doping use are all over the world and to overcome this problem, we need to work across borders. Objectives: The purpose of this study is to investigate whether there is any connection between the use of supplements and attitude to doping. The study is based on the questions: is there any connection between the use of supplements and positive attitude to doping? is there any connection between the use of supplements/doping substances and high training frequency? and is there different use of supplement/doping substances between girls and boys? Method: A survey in form of a cross-sectional study and a waiting room survey was conducted with 63 respondents of whom 57,1% were women. Mean age was 24 years. All respondents is studying at Karlstads University. Results: The results of this study shows that unlike previous research, there is no significant difference between the use of supplements and attitude to doping. Neither use of supplements and exercise frequency was incurred any sigificant difference. However there is a significant difference between the use of supplements and girls and boys. The study showed that boys are more likely to use creatine and protein than girls.
|
8 |
Vilka attityder unga män och kvinnor på gym har till dopning och kosttillskott : En enkätundersökning i GästriklandRådberg, Ida January 2014 (has links)
The aim of this study was to investigate which attitudes young men and women at gym have to doping and supplements in Gästrikland. Method: This study is based on a cross sectional study design where a quantitative approach was used by 60 questionnaires which were distributed at different gyms in Gästrikland. Result: It was found that the majority had a relative negative attitude to doping, those who used supplements had a slightly more positive attitude to some of the statements compared with those who did not use supplements. Overall, the results showed a positive attitude to supplements. Compared with previous studies, it was found in the study that a smaller proportion didn’t agree that it is up to each one to use doping substances. Some differences regarding attitudes could also be seen among the genders. Conclusion: Those who used supplements had a slightly more positive attitude toward doping, this implies that preventive work should be deposited at an earlier stage with the aim of reducing the use of supplements. It’s also important to work with a support in the form of information about doping and supplements so more individuals get insight of the risks that exist.
|
9 |
En enkätstudie om konsumtionen av prestationshöjande kosttillskott inom lagidrott. / A survey about the consumption of performance enhancing supplements among team sports.Vikingsson, Felix, Larsson, Louise January 2020 (has links)
Bakgrund Koffein, kreatin, beta-alanin, bikarbonat och nitrat tillhör de kosttillskott som har en vetenskapligt bevisad prestationsökning hos idrottare. Om kosttillskotten användes av idrottarna skulle det kunna få den enskilde individen i lagidrotten att prestera bättre. Syfte Syftet med studien var att undersöka användningen av prestationshöjande kosttillskott bland seniora utövare av lagidrotterna fotboll, innebandy eller basket. Metod Kvantitativ metod användes där en webbenkät delades på olika Facebook-grupper som var relaterade till idrotterna och mejlades ut till olika idrottslag. Sammanlagt 106 personer besvarade webbenkäten. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics version 26,0 där de statistiska analyserna Mann-Whitney U test, Kruskal Wallis test, Independent sampel t-test och Anova test genomfördes. Signifikans-nivån sattes till p <0,05. Resultat Majoriteten av respondenterna i studien (63%, n=67) konsumerade inte prestationshöjande kosttillskott. Det fanns ingen skillnad i konsumtionen mellan de tre idrotterna (p=0,215). Prestationshöjande kosttillskott användes i högre utsträckning av män än av kvinnor, av de som tränade fler timmar i veckan samt de som spelade på en högre nivå (p=0,001, p<0,001, p=0,035). Det vanligaste kosttillskottet var koffein, att bli pigg eller få energi var den största anledningen till att idrottarna tog kosttillskott utifrån webbenkäten. Slutsats Dem flesta idrottarna konsumerade inte kosttillskott. Lagidrotterna liknar varandra i det fysiska utförandet och det skulle kunna vara en förklaring till att konsumtionen mellan idrotterna inte skilde sig åt något nämnvärt. Männen konsumerade mer kosttillskott än kvinnorna i studien. Idrottare som satsade mer på sin idrott tog mer kosttillskott. Koffein var det vanligaste kosttillskottet och en möjlig anledning är att kaffe är en vanlig dryck.
|
10 |
Hur fysiskt aktiva personer värderar och inhämtar information om ergogena kosttillskott / How physically active people value and collect information about ergogenic supplementsJohansson, Maja January 2017 (has links)
Sammanfattning Bakgrund Prestations-höjande preparat inom kategorin sportnutrition, så kallat ergogena kosttillskott (EK) löper den största risken att innehålla hälsoskadliga substanser. Eftersom EK kan vara en hälsorisk vill denna studie belysa hur fysiskt aktiva personer förhåller sig till EK. Syfte Att studera hur fysiskt aktiva personer värderar och inhämtar information om EK. Metod En elektronisk enkät skickades via facebook, våren 2017. Totalt 162 enkäter besvarades och data analyserades med hjälp av Chi-två och Fisher Exact Test i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 24. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Resultat En positiv attityd till EK fanns hos 85 % av respondenterna och var mer förekommande bland män, de som styrketränade i större utsträckning, och de som vanligtvis tränade 60 - 90 minuter. Oavsett konsumtion av EK så skattade majoriteten av respondenterna EK som betydelsefull för den fysiska prestationen. Information om EK var vanligast att inhämta av någon person som var påläst om ämnet samt via internet där den vanligaste rapporterade informationskällan var ett bolag som skriver artiklar, bloggar, spelar in poddar, videos, säljer kosttillskott, kläder samt arrangerar tävlingar i bodybuilding, fitness och crossfit. Rekommendationer av EK gavs vanligtvis från män som var 33 år eller yngre. Kreatin var vanligast att rekommendera, mestadels till personer som frågar om information kring EK. Slutsats Majoriteten av deltagarna värderade/såg EK som betydelsefullt för deras fysiska prestation. Vissa preparat kan dock innehålla hälsoskadliga substanser vilket inte alltid är känt. Eftersom en majoritet vänder sig via internet och till någon som verkar påläst om ämnet för att inhämta information om EK kan det vara en förutsättning med användarvänliga och källkritiska webbplatser för att nå ut med trovärdig och faktabaserad information om EK.
|
Page generated in 0.0484 seconds