Det här examensarbetet har gjorts i samarbete med företaget Simris Alg. Fokus har varit på att förhindra sedimenteringen av företagets kosttillskott av mikroalger. Sedimenteringen har förebyggts med olika förtjockningstillsatser där salt från en makroalg var den tillsats som gav bäst resultat. Tillsatserna blandades direkt i biomassan och utvärderingen gjordes i olika tillfällen under en vecka. Mikrobiologiska tester gjordes för att säkerställa kvalitén på biomassan. De tester som gjordes var för totalantal bakterier, Enterobacteriaceae och Vibrio. Till de två senare bakterierna användes selektiv agar och ingen mikrobiologiskt kontaminering visades. För kontroll av totalantalet bakterier var värdet 830 cfu/ml. Detta innebär att bakterier finns i produkten men förklarar inte av vilken sort de är. Det betyder att det lika gärna kan vara bra som skadliga bakterier som finns i produkten. En enkät gjordes för att undersöka människors inställning till alger och ta reda på om de känner till mikroalgernas egenskaper som livsmedel. 45 personer deltog, 26 kvinnor och 19 män. Resultatet av enkäten visade att kunskapen om mikroalgernas egenskaper var bristfälliga men de flesta var positiva med att använda alger som livsmedel. Generellt var män mer positiva till mikroalger än kvinnor.

<p>Syfte & frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande:</p><p>- Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott?</p><p>- Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte?</p><p>- Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning?</p><p>Metod</p><p>Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes. Samma procedur genomfördes gällande det mindre gymmet. Individerna som kom att delta i studien blev 169st varav 105 män och 64 kvinnor. Dessa selekterades genom ett frivilligt urval i samband med att de utvalda gymmen besöktes. Datan analyserades i SPSS där vi använt ett chi-2- samt Man Whitney U- test.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att användandet av kosttillskott var störst bland styrketränande män vilkas huvudmål med träningen var att förbättra hälsan samt bygga muskler. Åsikterna om kosttillskott skilde sig åt beroende på om respondenterna använde det eller inte. Detta framkom då de respondenter som nyttjade kosttillskott såg fler fördelar och hade en positivare inställning till användandet. I studien framkom det att majoriteten (85.1 %, n = 168) av respondenterna var emot användandet av dopning. Bland användarna var det 26.7 % (n = 75) som ansåg att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja dopning.</p><p>Slutsats</p><p>Användandet av kosttillskott var förhållandevis stort då 44,9 % av respondenterna använde det mer eller mindre regelbundet. Majoriteten (59,6 %) av respondenterna uppgav att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja kosttillskott. Tron på att kosttillskott ger effekt på träningen men att det kan bli skadligt vid överdosering delades också av majoriteten (54,8 %) av respondenterna.</p>

Syfte &amp; frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande: - Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott? - Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte? - Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes. Samma procedur genomfördes gällande det mindre gymmet. Individerna som kom att delta i studien blev 169st varav 105 män och 64 kvinnor. Dessa selekterades genom ett frivilligt urval i samband med att de utvalda gymmen besöktes. Datan analyserades i SPSS där vi använt ett chi-2- samt Man Whitney U- test. Resultat Resultaten visade att användandet av kosttillskott var störst bland styrketränande män vilkas huvudmål med träningen var att förbättra hälsan samt bygga muskler. Åsikterna om kosttillskott skilde sig åt beroende på om respondenterna använde det eller inte. Detta framkom då de respondenter som nyttjade kosttillskott såg fler fördelar och hade en positivare inställning till användandet. I studien framkom det att majoriteten (85.1 %, n = 168) av respondenterna var emot användandet av dopning. Bland användarna var det 26.7 % (n = 75) som ansåg att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja dopning. Slutsats Användandet av kosttillskott var förhållandevis stort då 44,9 % av respondenterna använde det mer eller mindre regelbundet. Majoriteten (59,6 %) av respondenterna uppgav att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja kosttillskott. Tron på att kosttillskott ger effekt på träningen men att det kan bli skadligt vid överdosering delades också av majoriteten (54,8 %) av respondenterna.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om styrketräning påverkar konjunktival rodnad i ögat samt om kosttillskott som är vanliga vid styrketräning påverkar ögontorrhet. Metod: Deltagarnas konjunktivala rodnad undersöktes med biomikroskop och graderades med Efron Grading Scale. 19 patienter undersöktes efter träning och 21 patienter undersöktes utan att ha tränat den dagen. Deltagarna fick svara på ett frågeformulär om vilka kosttillskott de använde och OSDI-enkäten. Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad i konjunktival rodnad mellan gruppen med styrketränande personer och kontrollgruppen upptäcktes. I gruppen för träning blev medelvärdet på konjunktival rodnad 0,72 ± 0,42 och i kontrollgruppen 0,55 ± 0,28. Ingen statistisk signifikant skillnad i OSDI-poäng mellan gruppen som använde kosttillskott och gruppen som inte använde kosttillskott upptäcktes. I gruppen med kosttillskott blev medelvärdet på OSDI-poäng 11,31 ± 11,72 och för ej kosttillskott 16,52 ± 10,70. Slutsats: Studien visar på att styrketräning ej påverkar den konjunktivala rodnaden och att kosttillskott inte påverkar ögontorrhet i den här studien. / This study has two aims. The first aim is to investigate if strength training has any association with conjunctival redness. The second aim is to investigate if dietry supplements have any association with dry eye. 40 participants were included in this study and were divided into two groups. One group that was examined directly after a strength training workout and one control group that did not work out that day was examined. The avarage age of the workout group was 25.9 ± 5.5 and in the control group was 24.3 ± 4.9. The participants were examined with the slit lamp and the conjunctival redness was graded according to Efron Grading Scale. The same subjects participated in the investigation of supplements afftecting dry eye. They answered a questionnaire to see what supplements they were using and then divided into two groups. One group that were using supplements and one that did not. The avarage age in the supplement group was 25.9 ± 5.5 and in the no-supplement group 24.2 ± 5.0. To examine their eye dryness they answered an Ocular Surface Disease Index survey. There was no statistical significant difference in conjunctival redness between the workout group and the control group (p&gt;0.05). And there was no statistical significant difference in OSDI score between the supplement group and the no-supplement group (p&gt;0.05). Weight training does not affect conjunctival redness in this sample. Supplements do not affect dry eye symptoms in this sample.

Gymanläggningar öppnar för skapandet av en kultur där muskulösa och väldefinierade kroppsformer, eller ideala kroppsformer, står i centrum. I denna ”gymkultur” har även användningen av kosttillskott som exempelvis kreatin och whey protein bland manliga gymbesökare blivit något av en självklarhet. Kosttillskott förknippas starkt med prestationshöjande- och muskeluppbyggande effekter och marknadsförs ofta som just prestationshöjande och muskeluppbyggande. Detta är ett av flera strategiska knep som marknadsförare kan använda sig av för att locka individer till köp; genom att nämna att tillskotten kan leda till muskeluppbyggnad. Detta är något som marknadsförare vet är väldigt efterfrågat. Kosttillskottsindustrin är relativt omfattande där exempelvis svenska företag går i vinst med flera tiotals miljoner kronor årligen. Men i dagsläget finns det knappt några vetenskapliga studier som kan styrka de påståenden som används i marknadsföringen. Det talas flitigt om att kosttillskotten enbart ger ”psykologiska effekter”. Jag anser därför att det är av vikt att analysera förhållandet mellan gymkultur och marknadsföringen av kosttillskott, vilket i stort utgör syftet med uppsatsen. För att undersöka marknadsföringen har jag genomfört en innehållsanalys av annonser på två framstående fitnessmagasin: ”BODY” och ”Fitness Magazine”. Med en del inflytande från innehållanalysen designade och genomförde jag en enkät som innehöll delar som relaterade till marknadsföringen av kosttillskott och enkäten innehöll även delar som relaterade till hur gymbesökare förhåller sig till kosttillskottens påstådda effekter.Resultatet av innehållsanalysen visar att en betydande del av annonserna uppvisar stora och väldefinierade kroppsdelar, specialpriser och vetenskaplifieringar. Resultatet av enkätundersökningen visar bland annat att respondenterna till viss mån anser att marknadsföringen uppvisar stora och väldefinierade kroppsdelar och känner även att kosttillskotten hjälper att öka muskelmassan. Anledningen till att vältränade kroppsdelar används i marknadsföringen av kosttillskott antas vara bland annat för att få personer att känna sig missnöjda med sina egna kroppar och få dem att tro att det enda sättet att få en vältränad kropp är genom användandet av kosttillskott. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt på styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförändring förelåg. Frågeställningar var:</p><p>Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?</p><p>Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bänkpress efter en sex dagar lång kreatinuppladdning?</p><p>Finns det någon korrelation mellan förändring av styrka och upptag av kreatin?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes på 22 fysiskt aktiva friska svenska män och kvinnor (13 män, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). Båda grupperna genomförde tre testtillfällen (T1, T2, T3) där T1 syftades till att mäta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mättes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vänster) samt deras dynamiska styrka i bänkpress. Mellan T2 och T3 gavs kreatingruppen 20 gram kreatin om dagen uppdelat vid 4 olika tillfällen i 6 dagar. En 24-timmars urininsamling genomfördes på samtliga deltagare i kreatingruppen under den andra dagen på kreatinuppladdningen för att mäta deras kreatinupptag.</p><p>Resultat</p><p>Kreatingruppens medelökning i bicepsövningen motsvarade som lägst 2,08 sekunder och som högst 9,33 sekunder där den största ökningen skedde under set 1 för höger arm. I den dynamiska bänkpressen visade kreatingruppen en ökning motsvarande 3,41 repetitioner. Inga signifikanta höjningar sågs för kontrollgruppen under något av seten. Inga korrelationer mellan kreatinupptag och styrkeförändring kunde påvisas i studien.</p><p>Slutsats</p><p>Resultaten från föreliggande studie indikerar på att ett oralt kreatinintag på 20 (4 tillfällen á 5 gram) gram kreatin om dagen i 6 dagar ger en förhöjd isometrisk prestation i biceps under tre set med 60 sekunders vila (p<0,05 under fem av sex set). Intaget tycks även resultera i en medelökning på 3,41 utförda repetitioner under det första setet i en dynamisk bänkpress (67 % av 1RM som belastning). Dessa resultat bör emellertid beskådas kritiskt sedan studien inte använde sig av något placebopreparat, vilket kan ha inneburit att en placeboeffekt förelåg.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kreatinets prestationshöjande effekt på styrka efter en sex dagars kreatinuppladdning samt undersöka om en korrelation mellan kreatinupptag och styrkeförändring förelåg. Frågeställningar var: Hur skiljer sig den statiska styrkan i biceps efter en sex dagar lång kreatinuppladdning? Hur skiljer sig den dynamiska styrkan i bänkpress efter en sex dagar lång kreatinuppladdning? Finns det någon korrelation mellan förändring av styrka och upptag av kreatin? Metod Studien genomfördes på 22 fysiskt aktiva friska svenska män och kvinnor (13 män, 9 kvinnor) som delades in i antingen en kreatingrupp (n=12) eller en kontrollgrupp (n=10). Båda grupperna genomförde tre testtillfällen (T1, T2, T3) där T1 syftades till att mäta upp deras 1RM. Vid T2 och T3 mättes deltagarnas statiska styrka i biceps (höger och vänster) samt deras dynamiska styrka i bänkpress. Mellan T2 och T3 gavs kreatingruppen 20 gram kreatin om dagen uppdelat vid 4 olika tillfällen i 6 dagar. En 24-timmars urininsamling genomfördes på samtliga deltagare i kreatingruppen under den andra dagen på kreatinuppladdningen för att mäta deras kreatinupptag. Resultat Kreatingruppens medelökning i bicepsövningen motsvarade som lägst 2,08 sekunder och som högst 9,33 sekunder där den största ökningen skedde under set 1 för höger arm. I den dynamiska bänkpressen visade kreatingruppen en ökning motsvarande 3,41 repetitioner. Inga signifikanta höjningar sågs för kontrollgruppen under något av seten. Inga korrelationer mellan kreatinupptag och styrkeförändring kunde påvisas i studien. Slutsats Resultaten från föreliggande studie indikerar på att ett oralt kreatinintag på 20 (4 tillfällen á 5 gram) gram kreatin om dagen i 6 dagar ger en förhöjd isometrisk prestation i biceps under tre set med 60 sekunders vila (p&lt;0,05 under fem av sex set). Intaget tycks även resultera i en medelökning på 3,41 utförda repetitioner under det första setet i en dynamisk bänkpress (67 % av 1RM som belastning). Dessa resultat bör emellertid beskådas kritiskt sedan studien inte använde sig av något placebopreparat, vilket kan ha inneburit att en placeboeffekt förelåg.

Bakgrund: Trycksår är ett vanligt problem inom sjukvården, både i Sverige och internationellt. Riskfaktorerna är många, och särskilt äldre och multisjuka patienter är drabbade. Många äldre har ett otillräckligt näringsintag vilket kan leda till malnutrition och oönskad viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget angående relationen mellan näringstillstånd, trycksår och trycksårsläkning. Metod: Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Resultatet visade att patienter med trycksår ofta var malnutrierade, hade haft oönskad viktnedgång och ett lågt BMI. Ett näringstillskott innehållande vitaminerna A, C, E, proteiner och mineraler, och ett kaloritillskott för att täcka kroppens energibehov gav en förbättrad sårläkning. Slutsatser: Nutrition påverkade trycksårsförekomst och trycksårsläkning hos både malnutrierade och icke malnutrierade patienter. Sjuksköterskans arbetsuppgift innebär att tillgodose ett adekvat näringsintag hos patienter med trycksår.

Inledning: En undersökning från 2014 visade på att 73 procent av männen och 54 procent avkvinnorna som tränade på gym i Sverige äter någon typ av kosttillskott. Samtidigt visarforskning på att användandet ökar bland unga friska män trots att de inte har någon bevisadbrist som måste täckas utan tas på eget initiativ. Syfte: Att undersöka varför styrketränandemän i åldrarna 18 - 30 använder sig av kosttillskott, samt hur de upplever att detta påverkarderas hälsa och träning. Metod: Studien var kvalitativ och baserad på individuella intervjuer.Studien bestod av sju manliga deltagare i åldrarna 18 - 30 år med erfarenhet av kosttillskottsamt som var aktiva inom styrketräning. Resultat: Resultatet sammanställdes i enhuvudkategori samt tre underkategorier. Huvudkategorin var “Accepterat, enkelt ochförhoppningsvis effektivt” och underkategorierna resulterade i “omgivningen påverkar”,“praktiskt i vardagen” samt “osäkerhet kring upplevd effekt”. Kosttillskott framkom varaaccepterat av omgivningen, lätta att ta till som en försäkran om att kroppens proteinbehov varuppfyllt samt nyttjades med en förhoppning om effekt. Deltagarna visade dock på enosäkerhet kring effekt och uppgav att de inte kunde avgöra någon skillnad i upplevd hälsa.Slutsats: Det finns ett samband mellan bristande kunskap om exakt vad kroppen behöver, enrädsla för brister i det dagliga intaget samt en rådande jakt på snabba lösningar. Trots dettablir kosttillskott en del i ett större sammanhang för deltagarna som i ett bredare perspektiv kanfrämja hälsa, därför är det viktigt att se till helheten.

SammanfattningBakgrund: Näringsämnen såsom järn och folsyra har visats vara viktiga under graviditeten för att förbättra hälsan hos den blivande mamman och barnet. Om inte alla näringsbehov uppfylls av kosten så kan kosttillskott vara en lösning. Det är viktigt att kartlägga intaget av och eventuell problematik kring kosttillskott, när och under vilka omständigheter kosttillskott verkligen behövs.Syfte: Syftet med studien var att se hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som väljer att konsumera kosttillskott, samt mer specifikt i form av järn, folsyra och vitamin D, och om det finns skillnad i konsumtion av kosttillskott gällande socioekonomisk status, ålder, fysisk aktivitet och kostval.Metod: Enkätdata från 1475 gravida kvinnor, insamlade i ett pågående forskningsprojekt (Northpop) under år 2016 till 2018, analyserades. Chi-2, independent t-test, Kruskal Wallis och Mann Whitney användes för att undersöka om det fanns någon signifikans mellan olika variabler och intag av kosttillskott. Signifikansnivån var p&lt;0,05.Resultat: Av samtliga deltagare i studien (1475 personer) svarade 89,8% att de konsumerade kosttillskott. Gravida med medelhög utbildning hade lägst intag av kosttillskott (p=0,006). Gravida kvinnor som hade ett intag av kosttillskott var generellt sett äldre (p=0,030). Gällande typ av kost så visade sig att gruppen veganer/vegetarianer hade större intag av kosttillskott jämfört med de som åt en blandkost (p=0,021).Slutsats: Studien visade att majoriteteten av gravida kvinnor konsumerade kosttillskott och de mest konsumerade var järn och folsyra. Veganer och vegetarianer utmärkte sig genom att nästan alla konsumerade kosttillskott. Utbildningsnivå och ålder påverkade också intaget. Då gravida kvinnor är viktiga för samhället så är det därför viktigt med en fortsatt utveckling och forskning i området kostvetenskap. Detta för att i förlängningen säkerställa att alla kvinnor får goda förutsättningar att klara en möjlig graviditet.