Bakgrund Övervikt och dåliga kostvanor hos den gravida kvinnan har stor betydelse för barnets framtida hälsa. Det är viktigt att veta om och hur kvinnor ändrar sina kostvanor i samband med en graviditet.Syfte Att undersöka hur kostvanor och livsmedelsval innan en graviditet såg ut och eventuella kostförändringar under graviditeten hos kvinnor som fött ett eller flera barn.Metod En webbaserad enkät innehållande 17 frågor användes och rekryteringen skedde via Facebook samt forum och hemsidor relaterade till graviditet och familj. Totalt deltog 54 kvinnor som fött barn och var bosatta i Sverige. Icke-parametriska statistiska tester (Chi-2-test och Mann Whitney U-test) användes för att analysera skillnader mellan åldersgrupper och utbildningsnivåer. Resultat Medianåldern var 31 år och 46 av deltagarna uppgav att de har ett eller fler barn. Knappt hälften (n=25) hade universitetsutbildning. Konsumtionen av frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter var låg innan graviditeten. Ett ökat frukt- och grönsaksintag och en hälsosammare kost var förändringar som förekom hos en del kvinnor under graviditeten. Mer än hälften uppgav att de inte åt några kosttillskott innan eller under graviditeten. Lågutbildade åt frukt och grönsaker mer sällan än högutbildade (p=0,007). ). De med hög utbildning konsumerade fisk en halv gång mer per vecka än de med låg utbildning. Barnmorskan och Livsmedelsverket (SLV) påverkade deltagarna till att förändra deras kostvanor. Slutsats Konsumtionen av frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter var låg innan graviditeten. Olika sorters faktorer som ålder och utbildningsnivå påverkar hur intaget av olika livsmedel ser ut. För vissa av kvinnorna hade barnmorskan en stor betydelse för de kostvanor som förändrades under graviditeten.

<p>The aim of this thesis was to investigate whether the selection of products in the school cafeterias in Uppsala county high schools' comply with NFA's (National Food Administration) recommendations. Furthermore, the intention was to examine pupils´ eating habits before and during the school day, and their views on the school cafeteria´s selection of products. To investigate this, an inventory of school cafeterias in six high schools in Uppsala County, and a survey among 60 pupils were carried out. The results showed that the NFA's recommendations not always were followed. The survey showed that there were healthy products in the cafeterias but unhealthy products nevertheless constituted a large part of the selection. Majority of the pupils reported that they used the school cafeteria on a weekly basis and that they mainly bought candy, cakes, sweetened drinks and sandwiches. Most pupils reported they ate breakfast more than 5 times per week, and that they ate lunch at school 3-5 times per week. Majority of students reported they never replaced the school lunch with products of the school cafeteria´s selection. Most of the pupils thought that the selection of the school cafeterias satisfied their needs. If the pupils would be able to change something in the selection of the school cafeterias the majority desired more healthy products.</p><p>Good eating habits are established in childhood and adolescence and are important for the public health. Young people spend much of their daily lives at school. The school plays an important role in creating conditions for young people to choose good and healthy eating habits. This survey shows that the selection of the school cafeterias has importance to young people's choice of healthy eating.</p>

The aim of this thesis was to investigate whether the selection of products in the school cafeterias in Uppsala county high schools' comply with NFA's (National Food Administration) recommendations. Furthermore, the intention was to examine pupils´ eating habits before and during the school day, and their views on the school cafeteria´s selection of products. To investigate this, an inventory of school cafeterias in six high schools in Uppsala County, and a survey among 60 pupils were carried out. The results showed that the NFA's recommendations not always were followed. The survey showed that there were healthy products in the cafeterias but unhealthy products nevertheless constituted a large part of the selection. Majority of the pupils reported that they used the school cafeteria on a weekly basis and that they mainly bought candy, cakes, sweetened drinks and sandwiches. Most pupils reported they ate breakfast more than 5 times per week, and that they ate lunch at school 3-5 times per week. Majority of students reported they never replaced the school lunch with products of the school cafeteria´s selection. Most of the pupils thought that the selection of the school cafeterias satisfied their needs. If the pupils would be able to change something in the selection of the school cafeterias the majority desired more healthy products. Good eating habits are established in childhood and adolescence and are important for the public health. Young people spend much of their daily lives at school. The school plays an important role in creating conditions for young people to choose good and healthy eating habits. This survey shows that the selection of the school cafeterias has importance to young people's choice of healthy eating.

Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och forskning visar att kosten har betydelse för hur vi mår. Intresset för sambandet mellan kost och depression har ökat, men fortfarande saknas viktig information om kostvanor hos denna målgrupp. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression hos individer över 15 år och relatera dessa till Svenska Näringsrekommendationer, för att införskaffa en översiktlig bild samt ge anvisning om eventuella förbättringsområden. Metod: En kvantitativmetod valdes i form av en enkätundersökning, med sex områden i fokus. Enkäten distribuerades via vårdgivare och fanns även tillgänglig via Internet. Inhämtat data analyserades via SPSS Statistics Desktop V22. Resultat: Hälften av respondenterna uppfattade sin kosthållning som ohälsosam. Mindre än hälften följde Svenska Näringsrekommendationer om tre större mål per dag. Majoriteten åt frukost och konsumerade de större måltiderna på regelbundna tider. Medianen för konsumtion av fisk och fet fisk var 0,75 gånger per vecka. De produkter rika på D-vitamin som konsumerades mest frekvent var mjölk och fil/yoghurt, alla valde dock inte berikade alternativ. En svårighet att uppnå rekommendationerna om 500g frukt och grönt per dag framkom, då enbart fyra respondenter uppgav en konsumtionsfrekvens på fem gånger per dag eller mer. Det uppgavs även en låg konsumtionsfrekvens av omättade fettkällor såsom fisk, avokado nötter och frön, samt av margarin, olja och smör. Slutsats: I studien noterades en låg konsumtionsfrekvens av frukt och grönsaker, livsmedel rika på D-vitamin samt undersökta fettfällorna fisk, avokado, nötter och frön, margarin, olja och smör i jämförelse med Svenska Näringsrekommendationer. Detta visar på förbättringsområden, men resultaten är inte generaliserbara på målgruppen. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression. / Background: Depression is common, and research shows that diet influences our well-being. Interest in the relationship between diet and depression has increased, but important information about dietary habits when depressed is still missing. Objective: The aim of this study was to identify dietary habits when feeling downhearted or depressed among individuals over age 15 and relate results to the Swedish Nutrition Recommendations, to see if these individuals are following the recommendations as well as indication of possible areas of improvement. Method: A quantitative method in the form of a questionnaire survey was chosen, focusing on six areas. The questionnaire was distributed through health care providers and was also available on the Internet. Collected data were analyzed using SPSS Statistics Desktop V22. Results: Half of the respondents felt that they had an unhealthy diet. Less than half followed the Swedish Nutrition Recommendations of three larger meals per day. The majority ate breakfast and consumed larger meals regularly. The median consumption of fish and fatty fish was 0.75 times per week. The Vitamin-D rich products consumed most frequently were milk and sour milk/yogurt, however, the enriched option wasn’t always chosen. Difficulty in reaching recommendations on 500g of fruit and vegetables per day could be indicated, since only four respondents had a consumption frequency of five times a day or more. Consumption frequency of unsaturated fat sources such as fish, avocado, nuts and seeds and requested fats as margarine, oil and butter were low. Conclusion: The study shows a low consumptions frequency of fruit and vegetables, vitamin D-rich products and the studied fat sources fish, avocado, nuts and seeds, margarine, oil and butter in comparison with the Swedish Nutrition Recommendations. This shows areas of improvement, but the results are not generalizable to the target audience. It is desirable to have more studies to draw conclusions about the diets with downheartedness or depression.

<p>The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.</p>

The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.

Efter att ha arbetat som yrkeslärare i snart tre år, har jag gång på gång uppmärksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hälsa. Frågan jag ställer mig undrande till är varför elever väljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien på en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av ämnet känns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen är fysiskt krävande och kan, bland annat leda till förslitningsskador.  Mitt syfte med studien är att få fram hur eleverna i årskurs ett och två på byggprogrammet ser på ämnet idrott och hälsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista året och finns därför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkäter på årskurs ett och två elever samt två idrottslärare. Eleverna på byggprogrammet fick friviligt svara på en enkät med frågor rörande bland annat hälsa, kost och motion. Idrottslärarna fick svara på en liknande enkät, för att se huruvida uppfattningarna skiljer sig åt. På första frågan om hur eleverna tycker att deras hälsa är, svarar alla förutom en, att den är bra och att ämnet idrott är viktig för hälsan. I min studie kan jag konstatera att elevers inställning till idrott och hälsa är positiv. Eleverna anser att ämnet är viktigt och skall finnas med på schemat. Studien visar också att eleverna har motivation till ämnet idrott. Idrottslärarnas uppfattning skiljer sig inte nämnbar åt från elevernas. Lärarna anser att elevernas hälsa är bra och att ämnet idrott kan komma att ha betydelse för elevernas kommande yrkesroll. Frågan kvarstår då varför fler och fler elever väljer bort idrotten under skoltid.

No description available.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor hos gymnasieelever i årskurs 3. Material och metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 123 deltagare i åldrarna 18-22 år. Enkäten bestod av 20 frågor med fasta svarsalternativ som berörde elevernas bakgrund, munhygien- och kostvanor. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger om dagen med tandborste och fluortandkräm och 28 % använde något approximalt hjälpmedel. Mer än hälften av deltagarna åt lunch och middag varje dag, däremot var det endast hälften av deltagarna som åt frukost varje dag. Deltagarna hade ett lågt intag av sötsaker. Slutsats: Studien visade att deltagarna hade relativt goda munhygienvanor, däremot var användningen av approximala hjälpmedel och fluorpreparat bristfälliga. Vidare visade resultatet att deltagarna hade bristfälliga kostvanor då endast hälften av deltagarna åt frukost varje dag.

Arbetet handlar om hur tre fritidspedagoger uppfattar fritidshemmet som en arena att arbete med elevers hälsosamma kostvanor, vilka utmaningar detta för med sig samt hur de ser på sin egen roll i arbetet. För att besvara arbetets syfte och frågeställning har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet samlades in i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser fritidshemmet som en arena att arbeta med elevers hälsosamma kostvanor men att de inte arbetar aktivt med det. Resultatet visar även att pedagogerna har olika mycket inflytande över hur frukost och mellanmål organiseras och serveras samt att andra ramfaktorer gör sig påminda i arbetet att främja elevers kostvanor. De intervjuade fritidslärarna tycker att frukost på fritidshemmet är ett viktigt mål för att klara av skoldagen och sockerhaltiga livsmedel menar de serveras med försiktighet. I undersökningen framkommer det att pedagogerna ser sig som förebilder men de framhåller att media och reklam också influerar elevernas kostvanor.   Slutsatsen i arbetet är att fritidshemmet uppfattas som en arena där hälsosamma kostvanor kan främjas men att olika ramfaktorer påverkar arbetet. Slutsatsen är även att ämnet är oprioriterat och arbetet som sker är främst genom det naturliga samtalet i autentiska lärmiljöer.