Abstract Målet med denna undersökning är att belysa hur ungdomars kostvanor ser ut och om de upplever att det påverkar deras studieresultat. För att elever i dagens skola ska må bra och kunna prestera väl krävs det att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn är några av dem men jag har koncentrerat mig på kosten. Vet ungdomar hur och vad de ska äta för att få i sig den näring de behöver? Jag har också tittat på om de har någon uppfattning och i så fall vilken när det gäller hur deras mat intag berör deras förmåga att orka och prestera i skolan. Genom att studera tidigare forskning och därefter genomföra en undersökning i form av enkäter, var min förhoppning att få svar på hur förhållandet kost och prestation i relation till ungdomars vanor och uppfattningar ser ut. Litteraturen som presenteras belyser kostvanor, vilka näringsämnen kroppen behöver och varför. Jag har valt att jobba med en skola i södra Skåne där sex klasser från omvårdnads- och hälsoprogrammet deltar. Det är totalt 91 elever med i studien. Resultatet visar att många ungdomar äter skollunchen, men desto fler slarvar med frukosten. Merparten av dem är av uppfattningen att deras kostvanor påverkar lärandet. Slutsatsen av studien är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna prestera optimalt i skolan. Men den visar också att många ungdomar vet hur de ska leva hälsosamt men väljer trots det att inte göra det.

Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av förändring av kostvanor som en del av behandlingen hos personer med diabetes typ två. Syftet var också att granska vilka personer som ingår i undersökningsgruppen.   Metod Beskrivande litteraturstudie. 18 vetenskapliga artiklar står till grund för resultatet i denna litteraturstudie. Huvudresultat Det som framkom i resultatet var att personer med diabetes typ två hade både positiva och negativa upplevelser och känslor till kostomställningen. De svåraste situationerna var vid sociala sammanhang. Begränsningar var den upplevelse som nämndes flest gånger och att stöd från familj behövdes för att en framgångsrik kostförändring skulle kunna genomföras. Information var viktigt för hur väl deltagarna skulle lyckas med att förändra kosten, en del hade bra upplevelser av informationen från vården och andra hade sämre upplevelser. Slutsats Det finns inre och yttre faktorer som påverkar och har betydelse för hur personer med diabetes typ två upplever förändring i kosten. För att personer med diabetes typ två ska lyckas förändra kosten krävs stöd från familj, hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården bör vara lyhörd på hur personen upplever förändring i kosten samt se till deras individuella behov.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: ' • Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa? • Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa? Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010). Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka om COVID-19 pandemin påverkade kostvanorna hos en grupp studenter på Malmö universitet. Material och metod: En kvantitativ enkätstudie om kostvanor under COVID-19 pandemin utfördes på studenter som studerade på distans på Malmö universitet. Enkäten omfattade 26 frågor om demografiska faktorer och kostvanor. Data samlades in med enkätprogrammet Sunet Survey och enkäten distribuerades elektroniskt till 826 studenter, varav 192 svarade på enkäten. Resultat: Enkätresultaten visade att en majoritet av deltagarna rapporterade förändringar av sina kostvanor under COVID-19 pandemin. En ökning av totala antal intag per dag påvisades. Hos en stor del av studenterna ökade konsumtionen av hemlagade måltider under distansstudierna. En stor andel av deltagarna rapporterade en ökad konsumtion av godis och choklad, medan konsumtionen av andra livsmedel som frukt, mjölkprodukter och sockerhaltiga pålägg var oförändrad. Ett stort antal av respondenterna ansåg att största anledningen till förändrade kostvanor var att de tillbringade mer tid hemma, hade lättare tillgänglighet till mat, dryck och snacks samt förändrade vardagsrutiner. Slutsats: Denna studie indikerar ändrade kostvanor under COVID-19 pandemin hos en majoritet av de studenter som deltog. Studien belyser även vikten av vidare forskning kring ämnet för att undersöka förändrade kostvanor i samband med samhällskriser och hur dessa potentiellt kan påverka kariesförekomsten. / Purpose: The aim of this survey was to investigate if the COVID-19 pandemic affected the dietary habits of a group of students at Malmö University. Materials and Methods: A quantitative survey study on dietary habits during the COVID-19 pandemic was conducted on students who studied remotely during the pandemic at Malmö university. The survey consisted of 26 questions regarding demographic factors and dietary habits. Data was collected using Sunet Survey software, the survey was distributed electronically to 826 students, of which 192 responded to the survey. Results: The survey results showed that a majority of the participants reported changes in their dietary habits during the pandemic. An increase in the total number of daily intakes was demonstrated. Consumption of home-cooked meals  was increased for a large proportion of the students during remote studies. A large proportion of the participants reported an increased consumption of candy and chocolate. Consumption of fruit, dairy products, and sugary spreads remained unchanged. A large number of respondents believed that the main reason for the changes in dietary habits was that they spent more time at home, had easier access to food, drinks, and snacks and had changed their daily routines. Conclusion: This study indicates changed dietary habits during the COVID-19 pandemic among a majority of the students who participated. The study also highlights the importance of further research on the subject to investigate changed dietary habits in connection with societal crises and how these can potentially affect the incidence of caries.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill undersöka och försöka förstå de samband somvi menar finns mellan elevernas lärande och deras kostvanor. För att eleverna i dagensskola skall må bra och kunna prestera bra krävs att flera yttre faktorer fungerar. Kost,motion och sömn är några av de yttre faktorer som påverkar eleverna.För att nå syftet har vi använt metoden enkät, där 225 elever deltagit. Den litteratur sompresenteras belyser kostvanor. Vi tar också upp lite om behovsteorier, motion och sömn ilitteraturen.Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna äter regelbundet frukost ochskollunch. De flesta eleverna är medvetna om att deras kostvanor kan påverka på lärandet.Slutsatsen i vår undersökning är att en god hälsa är en förutsättning för att kunna presterabra i skolan, men samtidigt blir ungdomarnas kostsvanor allt sämre. De flesta ungdomar vethur de ska leva hälsosamt, men trots detta är det många som struntar i detta.Förslag till fortsatt forskning skulle vara att ta reda på varför eleverna lever som de gör ochförsöka att hjälpa de elever som inte lever så hälsosamt med att förbättra deras kostintag. / Nutrition and Learning

Tidigare forskning har visat att personer med funktionsnedsättningar har en sämre kosthållning och har lättare för att utveckla hälsorisker som övervikt och fetma än övrig befolkning. Detta kan bero på att personal inom vård och omsorg inte är medvetna om denna problematik och inte har tillräckligt med kunskap om närings- och livsmedelslära. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur personal inom särskilt boende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning arbetar med kost och motion för att motverka en hälsorisk som övervikt. Metod: Kvalitativ metod användes och tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på ett särskilt boende för att belysa informanternas uppfattningar och upplevelser. Intervjuerna har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys och kopplats till KASAM. Resultat: Analysen av intervjuerna ledde fram till underkategorier som bildade fem kategorier: 1. Att respektera och bekräfta personens förutsättningar och intressen; 2. Omgivningsfaktorer är hinder för hälsosamma vanor, 3. Pedagogiska måltider och personalens medvetenhet främjar motivationsarbetet och brukarens intresse, 4. Viktigt med motivationsarbete men brukarens egenmakt får inte ignoreras och 5. Motivation genom belöning. Slutsats: Personal på särskild boende medvetna om hälsorisker som övervikt för barnen och ungdomarna. De upplever att det är svårt att facilitera hälsosamma vanor. Det är viktigt att personalen på verksamheten respekterar och utgår från brukarens egna intressen och förutsättningar när de arbetar med motivation som ska främja en hälsosam livsstil. Framtida forskning behövs genom exempelvis intervjuer med barn och ungdomar eller observationer på särskilt boende. Det vore intressant att få veta mer om hur medvetna de är angående eventuella hälsorisker och hur de upplever sin motivation för en mer hälsosam livsstil. / Previous researches show that people who have a disability have poorer diets and usually develop health risks of overweight and obesity to a greater extent than the rest of the population without disabilities. This can be caused by the personnel in health care, because they may not know that this is a problem. In addition the personnel knowledge about nutrition and food science can be deficiency. Aim: The aim of the study was to illuminate and try to understand how personnel in special service housing work with diet and physical activity as health prevention for children and youth with intellectual disability. Method: A qualitative approach was used when performing three semi-structured interviews with personnel in special se3rvice housing. The intention was not to be able to generalize the results or to reach an absolute truth. The interest was in trying to understand the informants’ perceptions and experiences. By illuminating their experiences and perceptions the data was interpreted and analyzed. Results: Qualitative content analysis resulted in five different categories: 1) To respect and acknowledge each users abilities and interests, 2) environmental are barriers to healthy habits, 3) Educational meals and the personnel’s awareness encourage he motivational work and the user’s interest, 4) It is important with motivational work but each users empowerment must not be ignored and 5) Motivation through reward. Conclusion: The personnel in special service housing for children and youth are actively working to promote a healthy lifestyle. The personnel in the organization should be aware of the children’s empowerment and that they have to respect and do everything based on the user’s interests and abilities. Future research is needed with children and youth in special service housing through interviewing them in order to gain knowledge about their experiences and thoughts regarding nutrition and physical activity.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som sprider sig alltmer i samhället. Vida diskuterat och efterforskat så uppstår nya metoder konstant för att förhindra denna spridning. Den mängd med olika träningsformer och dieter som finns kan anses vara oändlig. I denna litteraturöversikt undersöks en träningsform, styrketräning, om denna kan vara en metod att hjälpa förhindra ytterligare spridning av övervikt och fetma. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva effekten av styrketräning som medel för viktminskning. Effekten av både styrketräning som enskild faktor och styrketräning i kombination med förbättrade kostvanor och konditionsträning kommer beskrivas. Metod: Metoden är en litteraturöversikt där tidigare forskning används för att uppnå syftet med studien. 10 artiklar har analyserats och sammanställts för att uppnå syftet.Resultat: I enstaka studier visade styrketräning ingen effekt alls i syftet att uppnå viktminskning, dock i majoriteten av artiklarna påvisades positiva resultat, ofta jämlika med andra populära träningsformer såsom konditionsträning. Bästa resultaten i syfte att uppnå viktminskning uppnåddes då styrketräning kombinerades med konditionsträning och ändrade kostvanor. Dessa resultat var dock oftast endast marginellt bättre än när de olika träningsmetoderna utfördes enskilt.Slutsats: Styrketräning som medel för viktminskning är ofta jämlikt med konditionsträning som är en av de vanligare träningsformerna för att uppnå viktminskning. Större effekt uppstår om dessa träningsmetoder kombineras med varandra och med ändrade kostvanor. Att kombinera konditionsträning med styrketräning kan vara ett starkt komplement för bryta ett monotont träningsmönster och öka motivationen. / Background: Overweight and obesity is a public health problem that is spreading in our society. Being greatly discussed and researched there is new methods being developed constantly in an attempt to hinder the spreading. The vast amount of different training programs and diets can seem endless. In this literature review a form of training, resistance training, is examined if it can be a method of hindering the spread of overweight and obesity. Aim: The aim of this literature review is to describe the effect of resistance training as a mean to achieve weight loss. The effect of both resistance training alone and resistance training combined with aerobic training and changed dietary habits will be described. Method: The method is a literature review where previous research is examined to achieve the aim of this literature review. Results: In some few articles there was no sign of any effect on weight loss using resistance training, although, in the majority of the articles there were positive results, often equal those of the more popular forms of training such as aerobic training. The best results for the cause of achieving weight loss were shown when resistance training was combined with aerobic training and changed dietary habits. These results were however only marginally better than when the different methods of training were performed individually. Conclusion: Resistance training as a mean to achieve weight loss is often equal to theuse of aerobic training, which is one of the more popular methods of training to achieve weight loss.The greatest effect is given if these training methods are combined with each other and with changed dietary habits. Combining aerobic training with resistance training can be a strong complement to break a monotonous training habit and increasing the motivation.

<p>The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration?</p><p>Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration.</p> / <p>Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?</p><p>Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter</p>

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset. I resultatet framkom det bland annat att skolan arbetar med hälsa i många ämnen. Eleverna får även ett aktivitetskort som de får utnyttja fritt. Elevernas vanor varierar något mellan könen, och vanorna skiljer sig emellanåt gentemot tidigare forskning. I diskussionen lyfts först hur lärarnas definition på hälsa och hur deras undervisning verkar påverka eleverna. Sedan diskuteras deras kost- och motionsvanor i förhållande till lärarnas intervjuer, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Diskussionen innehåller även en metoddiskussion. Uppsatsen avslutas med pedagogiska implikationer där det teoretiska perspektivet, förslag på framtida forskning och egna tankar tas upp.

Introduktion: Femtonåringar experimenterar mycket med sin livsstil vilket kan påverka den orala hälsan negativt. Studier har även visat att 15-åriga ungdomar med utländsk bakgrund har en ökad kariesförekomst vilket gör det viktigt att få en inblick i ungdomars munhygienvanor och kostvanor. Syfte: Att undersöka kost- och munhygienvanor hos en grupp 15-åringar i ett mångkulturellt område. Frågeställningar: Hur såg 15-åringars kost- och munhygienvanor ut? Fanns det skillnader i 15-åringars kost och munhygienvanor i förhållande till etnisk bakgrund? Fanns det några könsskillnader gällande 15-åringarnas kost- och munhygienvanor? Metod: Kvantitativ enkätstudie där 70 stycken 15-åringar i Mellansverige har deltagit i studien. Resultat: Majoriteten av ungdomarna hade en intagsfrekvens på 1-3 mål utöver huvudmålen. De flesta respondenterna uppgav att de åt/drack godis/läsk några gånger i veckan. Den största törstsläckaren bland respondenterna var vatten. Av populationen borstade 21,5 % endast tänderna en gång per dag. De flesta respondenterna använde approximala hjälpmedel mer sällan än några gånger i månaden. Det kunde inte ses någon stor procentuell skillnad överlag på vanorna gällande kön eller bakgrund. Konklusion: Ungdomarna angav goda tandborstvanor och relativt goda kostvanor. Användande av approximala hjälpmedel var bristfällig och användning av fluorpreparat förekom inte i så hög grad. Frekvensen av godis- och läskintag var högre än rekommenderat.