Över 400 000 människor lever idag med sjukdomen typ 2 diabetes mellitus (T2DM) i Sverige. Livsstilsfaktorer som låg fysisk aktivitet, dåliga kostvanor och hög ålder ökar risken för att utveckla T2DM. Sjuksköterskan har ansvar att informera och utbilda patienterna med T2DM utefter vad varje enskild patients behov och utgångspunkt är. I det lärande samtalet ska sjuksköterskan möta varje patient och dess livsvärld. Samtalets mål är att öka patienters hälsa och lindra lidande. Syftet i studien var att belysa hur patienter med T2DM upplever mötet med sjuksköterskan vid livsstilsförändringar. Metod: Ett litteraturbaserat examensarbete med grund i analys i kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Presenteras i fyra huvudkategorier: Delaktighet och engagemang upplevs av patienter som stödjande. Det framkom att det främjar hälsa och ger goda förutsättningar för livsstilsförändringar när sjuksköterskan var delaktig och engagerad i mötet med patienterna. Patienters upplevelser av trygghet och känslomässigt stöd. När patienterna upplevde ärlighet hos sjuksköterskan skapades trygghet vilket bidrog till ett lyckat möte och ett främjande av livsstilsförändringar hos patienterna. Patienter upplever att kunskap främjas genom råd och information. Upplevelsen enligt patienterna var att sjuksköterskan kunde hjälpa patienterna genom att ge rätt typ av råd och information kring hur livsstilsförändringar kan skapas för att ge varje patient möjlighet till genomförande av livsstilsförändringar. Upplevelser av ett icke vårdande möte. Patienterna upplevde flera egenskaper hos sjuksköterskan som kunde bidra till att patienterna inte upplevde mötet som vårdande. Slutsats: Studien visar att mötet mellan sjuksköterskan och patienten är viktigt för att patienterna ska kunna genomföra livsstilsförändringar.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.

The purpose of this quantitative survey study was to examine if there were any associations between subjective self-rated health, workload and scheduling in relation to habits involving diet and physical activity among personal assistants. This study was carried out as an online based survey where all the participants was selected nonrandomly through one single private company in the middle regions of Sweden. Associations were tested through cross table analysis, also known as Chi2-tests. No associations was established in regards to the thesis main purpose. However, some associations could be drawn between the participants’ willingness to change their current dietary- and exercise habits and their current habits. The main conclusion from this study was that further research is needed amongst personal assistants to determine how their professional life relates to their dietary and exercise habits. / Många människor arbetar i dag som personliga assistenter och den yrkeskategori som detta arbete ingår i är idag den tredje största i Sverige och är idag den yrkeskategori som sysselsätter flest kvinnor i landet. Trots detta så är mängden forskning som bedrivits inom detta yrkes arbetsförutsättningar ytterst begränsad. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka vardagliga rutiner kring kost och fysisk aktivitet som fanns bland de anställda som arbetar som personliga assistenter på ett privat företag. Studien ämnade undersöka huruvida några associationer kunde dras mellan de anställdas allmänna hälsotillstånd, nivån av sysselsättning, arbetsschema och deras vanor kring kost och fysisk aktivitet. Studien var av kvantitativ design där informationen hämtades från studiepopulationen via en online-baserad enkät. Urvalet var icke-randomiserat där hela den möjliga studiepopulationen erbjöds att delta. Deltagarna kontaktades via SMS och av 420 möjliga deltagare så låg svarsresponsen på 22 %. Utifrån insamlad data så kunde inga associationer dras mellan allmänt hälsotillstånd, nivå av sysselsättning, arbetsschema och deltagarnas kost- och motionsvanor. Däremot så kunde associationer göras mellan deltagarnas önskan om att ändra sina kost- och motionsvanor och hur deras vanor för tillfället såg ut. Övergripande så kunde deltagarnas kostvanor beskrivas som regelbundna och de ägnade sig huvudsakligen åt måttliga mängder fysisk aktivitet. Det låga deltagarantalet innebar dock att resultatets generaliserbarhet inte kunde bedömas som särskilt hög. Den huvudsakliga slutsatsen från denna undersökning var att ytterligare forskning behövs för att tydliggöra hur personliga assistenters arbetsförhållanden påverkar deras vanor kring kost och motion och vise versa.

Depression is a common disease worldwide and the most common cause of mental illness. Studies have shown an association between unhealthy diets and depression. The purpose of the study was to explore district nurses and nurses' experience of supporting patients and motivating those with depression to healthy dietary habits in primary care. In order to answer the purpose of the study, an interview study was conducted in which the data material was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Eleven district nurses and nurses working at a lifestyle clinic were recruited from ten health centres in the South of Sweden. In the study's results, three categories emerged; The Individual Meeting with the Patient, Motivational Tools and Obstacles. The individual meeting was about putting the patient first, confirming and establishing a good relationship and entrusting safekeeping. Motivational tools were about the nurses' description of the use of various tools such as motivational conversations, diet diaries, knowledge etc. to support and motivate patients to change their dietary habits. The nurses experienced that patients with depression had difficulties with motivation and that some did not have the power to change. The nurses could be in need of collaboration with other professionals and colleagues to get support and advice in their caring conversation with the patient. In order to improve the quality of care for the patient with depression, it may be important for further research in this area from both a patient and nurse perspective at lifestyle clinics in primary care. / Depression är en av vanlig sjukdom världen över och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa. Studier har visat samband mellan ohälsosamma kostvanor och depression. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenhet av att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning inom primärvården. För att besvara studiens syfte genomfördes en intervjustudie där datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elva distriktssköterskor och sjuksköterskor som jobbade på livsstilsmottagning rekryterades från tio hälsocentraler i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Det individuella mötet med patienten, Motivationsverktyg och Hinder. Det individuella mötet berörde vikten av att sätta patienten i centrum, att bekräfta, skapa en god relation samt förmedla trygghet. Motivationsverktyg handlade om sjuksköterskornas beskrivning av användning av olika verktyg såsom motiverande samtal, kostdagböcker, kunskap etc. för att kunna stödja och motivera patienterna till att förändra sina kostvanor. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med depression hade svårigheter med motivationen och att en del inte hade kraft till förändringen. Det framkom att sjuksköterskorna kunde vara i behov av samarbete med andra professioner och kollegor för att få stöd och råd i det vårdande samtalet med patienten. För att förbättra vårdkvaliteten för patienten med depression kan det vara av vikt av ytterligare forskning både ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv på livsstilsmottagning inom primärvården.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis. Metod Datainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien. Veckan innan intervjuerna ägde rum gjordes en pilotintervju med kontaktpersonen. Dagen innan deltagarna intervjuades mejlades frågorna ut. Samtliga intervjuer, förutom den sista, hölls på polisstationen i ett avskilt rum. Den sista intervjun var en telefonintervju. De tre första intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon, för att sedan ordagrant kunna transkriberas, bearbetas och analyseras. Den fjärde intervjun spelades in med hjälp av en mobil, varefter filen överfördes till dator. Resultat och slutsats Respondenternas svar visade individuella skillnader i upplevelsen av hur kosten påverkas av skiftarbete och en oregelbunden dygnsrytm. Regelbundenheten i måltidsmönstret verkar vara mest lidande av detta. Det finns en tendens till att måltiderna förskjuts och att poliserna missar framförallt lunchen, ifall de har arbetat nattskift. I stället äts någon form av frukost två gånger per dag. Livsstrategierna som används skulle kunna förbättras, för att ytterligare skapa bättre regelbundenhet i vardagen. / Aim The aim of this study was to gain insight into how the diet and meal pattern of shift working police officers is affected by an irregular daily routine. The purpose was also to illustrate how and what methods are used to create healthy eating and sleeping routines in everyday life. More specifically, the research questions were how police officers experience that their eating habits and meal patterns are affected by shift work with irregular daily routines and what life strategies are used to handle diet and sleeping habits as a shift working police officer. Method The data collection is based on interviews with four police officers, of whom two are female and two male between the ages of 26 and 37 years and work at a police station in the Stockholm area. The respondents were selected on the basis of convenience sample through an acquaintance within the police. All participants were contacted via telephone and were informed of the study’s purpose, research questions and method before an interview was booked. They were also informed of the fact that they would remain anonymous. A pilot interview was held with the contact person one week prior to the interviews. The participants received the interview questions by e-mail the day before the interview. All interviews, apart from the final one, were conducted at the police station in a private room. The last interview was held over the phone. The first three interviews were recorded with a dictaphone and were later transcribed, revised and analyzed. The fourth interview was recorded with a cellphone, after which the sound file was transferred to a computer. Results and conclusions The results highlighted individual differences in the experience of how the diet is affected by shift work and an irregular daily routine. The regularity of the meal pattern appears to suffer the most. There is a tendency that the meals are displaced and that the police officers primarily miss out on lunch in case they have worked a night shift. Instead they eat some form of breakfast twice per day. The life strategies that are used could be enhanced in order to create better regularity in the police officers’ everyday lives.

No description available.

Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn. / Background: Socioeconomic differences influence the risk of unhealthy behavior, like the diet, among other things. Children’s habits are of extra importance, since future habits are established during childhood.Aim: To describe the differences in children’s diet due to socioeconomic background. Method: Integrative literature review. The results of ten scientific articles were summarized by searching for recurring topics, which were turned into themes.Results: Socioeconomic background, the parents’ income and the parents’ education affected the children’s diet and meal patterns. Low socioeconomic status were usually connected to more unhealthy foods, smaller amounts of healthy foods and irregular meal patterns. Conclusion: More studies of children’s diets due to socioeconomic background should be conducted to get better insight into the reasons for these differences. This should be done so that interventions aimed at closing the gaps of inequity between children in different socioeconomic groups can be implemented.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två gymnasieskolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor. Det skulle både finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram på de skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två skolor. Resultatet baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de yrkesinriktade- och 58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Individerna som studerade på högskoleförberedande gymnasieprogrammen åt i större utsträckning frukost (p=0.009) och skollunch dagligen (p=0.003) och handlade mer sällan i skolans kiosk eller närliggande livsmedelsbutik (p=0.000). De drack även kaffe med socker mer sällan under skoltid (p=0.006), drack juice eller saft mer sällan i hemmet (p=0.009) och åt chips eller ostbågar mer sällan i hemmet (p=0.044). Studiens slutsats är att det fanns skillnader mellan gymnasieelever vid de yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram när det gäller frukost- och lunchvanor. Få skillnader fanns i övrigt mellan gymnasieeleverna vid de båda gymnasieinriktningarna avseende konsumtion av produkter som kan ha betydelse för karies. / The aim of this study was to examine differences in dietary habits that have significance for the development of caries between youths at professional- respectively higher educational preparatory high school programs. A survey with 32 questions was conducted at two high schools in southern Sweden. The schools should have hade professional- and higher educational preparatory high school programs. Sixty students from each high school orientation would be included in the study. A total of 143 students >16 yearswere invited to participate from two schools. The result is based on 118 answered surveys, 60 from the professional- and 58 from the higher educational preparatory high school programs. Individuals that studied at the higher educational preparatory high school programs ate in greater numbers breakfast (p=0.009) and school lunch (p=0.003) daily and shopped more rarely at the school kiosk or nearby grocery store (p=0.000). They also drank coffee with sugar more rarely under school time, (p=0.006), drank juice more rarely at home (p=0.009) and ate potato chips or cheese doodles more rarely at home (p=0.044).The conclusion of this study is that there were differences between high school students at the professional- and higher educational preparatory high school programs with regards to breakfast- and school lunch habits. Few differences existed otherwise between both high school orientations regarding consumption of products that could have significance for the development caries.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk metabolisk sjukdom och räknassom ett folkhälsoproblem. Behandlingen består av farmakologisk deloch icke-farmakologisk del. Egenvård menas att personerna meddiabetes typ 2 vårdar sig själv för att förbättra sin hälsa. Personersupplevelser av egenvård är ett ämne som är värdefullt att studeraeftersom ämnet är aktuellt i många av sjuksköterskors kliniska arbete. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelse av egenvård viddiabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativavetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och CINAHL Complete. Resultat: Resultatet beskriver patienters upplevelser av egenvård vid diabetesmellitus typ 2 och presenteras i två huvudteman: Egenvård och stöd,upplevelser av nya egenvårdsrutiner. Sammanfattning: Personer med diabetes mellitus typ 2 är i behov av livsstilsförändrande åtgärder eftersom sjukdomen kan försämra deraslivskvalité. Att kunna upprätthålla en god egenvård är hörnstenen ibehandlingen. Dessutom behövs stöd och rätt kunskap som förmedlastill personer med diabetes mellitus typ 2. Upplevelser av egenvårdvarierar för personer med diabetes mellitus typ 2. Det är därför är detviktig för vårdpersonalen att ta del av dessa upplevelser för att kunnautföra en god personcentrerad vård. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic metabolic disease and is considered as a public health problem. The treatment consists of pharmacological part and non-pharmacological part. Self-care means that people with diabetes mellitus type 2 take care of themselves to improve their health. People's experiences of self-care are a topic that is valuable to study because the topic is relevant in many of nurses' clinical work. Aim: The purpose was to describe adults' experience of self-care in type 2 diabetes mellitus. Method: The method is a literature review based on ten qualitative scientific articles taken from Pubmed and CINAHL Complete. Results: With the help of ten scientific articles, the results showed experiences regarding self-care in diabetes Mellitus type 2. Two main themes were presented: Self-care and support, experience of self-care. Conclusion: People with type 2 diabetes mellitus are in need of life-changing measures because the disease can impair their quality of life. Being able to maintain good self-care is the cornerstone of the treatment. In addition, support and right knowledge is needed that is conveyed to people with diabetes mellitus type 2. Experiences about self-care are experienced differently by different people with type 2 diabetes Mellitus. Therefore, it is important for care staff to take part in these experiences to be able to perform good person-centered care.

Bakgrund: Människor drabbas av hälsomässiga konsekvenser som ett resultat av ohälsosamma kostvanor. Kost är en stor del av vår vardag och en viktig faktor för vår hälsa, vilket betyder att valet av kost påverkas av en rad olika bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorer som studien har valt att belysa vidare är sociala sammanhang, motivation, beteende, matvanor.  Syfte och Frågeställningar: Att få en ökad förståelse hur sociala sammanhang, motivation, beteende och matvanor påverkar kostvanorna hos individer.  - Hur påverkar sociala sammanhang individens kostvanor? - Hur påverkar motivationen individens kostvanor? - Vilken påverkan har beteendet på individens kostvanor? - Hur påverkar matvanor individen? Metod: En kvalitativ studie innebär att forskaren fokuserar mer på det direkta orden som i studiens fall blir deltagarnas berättelser, som är grunden för författarnas tolkning. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna som har valts ut efter ett målstyrt urval. Alla intervjuer traskiberades och analyserades och vidare i studien användes en tematisk innehållsanalys för att finna olika teman i deltagarnas berättelser.  Resultat: Visar att deltagarnas kostvanor påverkas av sociala sammanhang de befann sig i. En mer specifik påverkan på kostvanorna upplever deltagarna när det befinner sig i ett större sällskap eller med familjen. Deltagarnas motivation påverkas av den inre motivationen och self-efficacy. Beteenden grundas av både vanor och djupare beteenden från barndomen.  Matvanorna hos deltagarna var komplexa och under analysarbetet fann författarna matkunskaper, tid och kostförändringar som en mer specifik påverkan på kostvanorna. Slutsats: Svaren som funnits i studien är att specifika faktorer påverkar individens kostvanor. Dock innehåller studien endast fyra olika huvudfaktorer som är kopplade till individens kostvanor, vilket gör att ytterligare forskning behövs för att täcka upp det områden med faktorer som ännu inte har blivit forskat på.