Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig. Vad ska vi göra? Ska vi producera mindre? Ska vi konsumera mindre? Ett direkt svar finns det inte på dessa frågor. Problemet är alldeles för brett. Menen del lösningar går att finna i kretsloppstänkande byggnation. Detta examensarbete kommer att kretsa kring om flerbostadshusformaten kan anpassa sitt kretslopp som det görs ute på bland småhusen i ekobyar med naturen, i stadsmiljö. Vilka drifttekniska delar kan minskas och är det möjligt att utföra ett kretsloppstänkande i stadsmiljöer? Mycket pekar på att samhället går mot ett modernt kretslopp där platsens förutsättningar förespråkar valet av kretslopptyp. Byggnation i stadsmiljö bör utnyttja stadens kretslopp, sophantering och återvinningsstationer, vilket är det moderna kretsloppet. Sker byggnationen vid utkanten av staden eller i glesbygden kan kretslopp uppnås hand i hand med närliggande natur. Men samtidigt bör det moderna kretsloppet anpassas och förenas med det naturliga i kretsloppet. I bruksstadiet används energisnåla drifttekniska delar som ska hjälpa till att minimera konsumtionen av elektricitet, vatten och uppvärmning, samt minimera utsläpp som avlopp och avfall. De boende ska vara informerade om sina miljöpåverkande val. Detta kan ske till exempel genom att införa mätinstrument med display för att de boende ska kunna se sin konsumtion av elektricitet och vatten i sina lägenheter för att öka medvetenheten. I examensarbetet har det arbetats fram ett generellt förslag för nybyggnation i Sverige. Förslaget kan användas som riktlinje och stöd för vad som bör tänkas på för anpassning till olika kretslopp samt för att minimera energiåtgången under brukstid. Med riktlinjerna i åtanke har vi tagit Eriksbergsområdets stapelbädd som ett praktiskt exempel för att anpassa det generella förslaget till en specifik plats, samtidigt som platsen och byggnadens ändamål tas i beaktande.

<p>Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.</p>

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.