Kriscentrum i mellersta Skåne är en samtalsmottagning för kvinnor, män och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller själva utövat våld i en nära relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete är en utvärdering av verksamheten, på uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte är attkartlägga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras våldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter är av yttersta vikt för personalen.Utvärderingen har genomförts genom enkätundersökningar. En enkät riktad motde vuxna besökarna och en enkät riktad mot ledsagare till barn. Sammanlagt fick jag in 106 stycken enkäter. När enkäterna var insamlade förde jag in dem i statistikprogrammet SPSS och fick därigenomut ett underlag för resultat och analys. Besökarna visade sig ha haft olika lång kontakt med kriscentrum men var överlag mycket positivt inställda till det bemötande och den hjälp de fick. Genom min analys kan jag utläsa att anledningen till besökarnas positiva inställningtill verksamheten kan bero på två primära faktorer - att deras deltagande i behandlingen sker på helt frivillig basis (besökaren har alltså sökt hjälp av egen fri vilja) och att de under sin tid på Kriscentrum får ett professionellt bemötande. / Kriscentrum i Mellersta Skåne (Kriscentrum) is a help centre for women, men and children who are direct or indirect victims of violence or dispatcher of the same in a close relationship. The organization is located in Lund, where the visitor comes for therapy, support, advice and crisis management, individually or in groups. This thesis is an evaluation of their activities on behalf of Kriscentrum. My purpose is to identify how the visitors experience their contact with the organization and what kind of problems with violence they have. Kriscentrum has a completely user-focused organization so this information is of outmost importance to the staff.The evaluation was conducted through surveys. A survey directed towards the adult visitors and towards the people escorting the children. Altogether, I got 106 replies. When these were collected, I brought them into the statistical program SPSS, and was through it given out a basis for the results and analysis. The visitors appeared to have had different lengths of contact with Kriscentrumbut were overall very positive on the treatment and for the help they received. By my analysis, I can deduce that the reason for the positive experience of the organization may be due to two primary factors - that their participation is done on a strictly optional basis (the visitor has sought the help of his/her own free will) and that he/she was given help by professionals during the time at Kriscentrum.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhällsproblem det är. I och med att det kommit att ses som ett samhällsproblem har det också lett till att insatser skapats från samhällets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för våldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för män har. Att vi valt att rikta fokus på just dessa två verksamheter beror på att vi sedan innan haft viss kännedom om kriscentrum för kvinnor. Vår nyfikenhet riktade sig då också, lite beroende på grund av namnlikheten, mot kriscentrum för män, för att se om deras insatser kunde liknas vid de insatser som kriscentrum för kvinnor har.Vårt empiriska material består av fyra halvstrukturerade intervjuer med personal, två från respektive kriscentrum. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod för att få en djupare förståelse för verksamheternas insatser och vilket syfte dessa har. För att underbygga vår studie har vi också använt oss av teoretiskt material i form av tidigare forskning, bland annat rörande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vi har även lyft fram genusperspektivet för att undersöka om något sådant existerar inom de undersökta verksamheterna.Vår studie visar på att kriscentrum för kvinnor och kriscentrum för män är två verksamheter som skiljer sig i från varandra i form av målgrupp, det vill säga kvinnliga brottsoffer kontra män i kris. Detta avspeglas även i syftet med insatserna och i behandlingen av genusperspektivet inom respektive verksamhet.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om området mäns våld i nära relationer. I studien undersöktes hur verksamheter arbetar med män som frivilligt söker stöd och behandling för sitt våldsutövande samt hur professionella resonerar om orsaker till att män utövar våld. För att uppnå detta hade studien sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där data samlades in via intervjuer med professionella som arbetade på olika kriscentrum alternativt avdelning för familjefrid i Sverige. För att analysera empirin användes Connells maskulinitetsteori med genusteorin i bakgrunden. Denna studies resultat visade att män som frivilligt söker behandling tar ansvar över sitt våldsutövande samt att psykiskt och latent våld var den vanligaste våldsformen i nära relationer. Den vanligaste behandlingsmetod som användes var Alternativ till våld (ATV) med inslag av KBT, psykoterapi, traumabehandling och MI. Orsakerna till våldet ansågs oftast vara en känsla av maktlöshet samt svårigheter i kommunikation och känslouttryck. Studiens resultat visade också att män som utövat hedersrelaterat våld och förtryck samt grovt våld inte frivilligt söker stöd för sitt våldsutövande. Slutsatsen är att problematiken med mäns våld i nära relationer är komplex. I enlighet med studiens resultat är slutsatsen att det potentiellt finns två olika målgrupper vad gäller män som utövar våld i nära relationer. Slutsatsen är också att männen som utövat våld i nära relationer och som frivilligt söker behandling kan uppleva sig otrygga med innebörden att de har dålig självkänsla. Vidare, kan uppväxtförhållanden och samhällets normer och förväntningar på män spela en roll för huruvida män utövar våld i nära relationer. Denna studies resultat tyder på att preventiva insatser för våld i nära relationer bör göras i tidig ålder. Vilket gör det betydelsefullt för det socialpedagogiska fältet då det handlar om fostran, social inlärning och socialisation.