Problemformulering och syfte: Med vår studie vill vi undersöka medierapporteringen från sommarens skogsbränder i Ljusdal 2018 som var de största i Sverige i modern tid. Närmare bestämt vill vi undersöka de lokala mediernas nyhetsrapportering eftersom det just är de lokala redaktionerna som är först på plats och därmed står inför det viktiga men försvårande arbetet att identifiera och rapportera om extrema händelser under stor tidspress. Syftet med vår studie är att undersöka hur krisrapporteringen i de lokala medierna har gestaltats och berättats genom medierapporteringen som var om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av artiklar och inslag från Hela Hälsinglands och P4 Gävleborgs hemsidor. Huvudresultat: Genom den kvantitativa innehållsanalysen har vi kommit fram till att rapporteringen främst fokuserade på arbetet som pågick med att släcka bränderna, de evakuerade och alla frivilliga som på olika sätt hjälpte till. Genom den kvalitativa innehållsanalysen har vi identifierat och analyserat följande fyra teman: Historien om de drabbade, Historien om branden och de kämpande brandmännen, Historien om uppslutningen och Historien om kritiken och organisationen runt branden. Dessa historier löper parallellt med varandra och formar tillsammans den narrativa berättelsen om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018.

Med hjälp av nyhetsfaktorer, kommersiella faktorer och styrfält, undersöker den här kvantitativa innehållsanalysen vad som kännetecknar internationell krisrapportering i en kommersialiserad och digitaliserad medievärld. Artiklar, notiser och reportage om den kraftiga explosionen i Beirut 2020 i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen undersöktes, i syfte att öka kunskapen om nyhetsurval, den mediala bilden av krisen och krisrapportering i stort. Studien fann att kulturell närhet till publiken inte är en lika viktig faktor vid krisrapportering nu som tidigare studier har visat på. Intressanta nyheter och berättartekniker som gör viktiga nyheter med tilltalande, har visat sig vara betydelsefulla för samtliga tidningar och inte varit utmärkande för enbart kvällstidningarna, som tidigare forskning pekat på. Ett fåtal skillnader morgon- och kvällstidningarna emellan gick att uttyda, som att morgonpressen hade mer inslag av konflikter i sin rapportering och kvällspressen fokuserade mer på konkreta händelser. Det fanns även skillnader mellan mediekoncernerna och likheter mellan tidningarna inom samma koncern. Schibstedägda Svenska Dagbladet och Aftonbladet hade mycket mer TT-material och något högre elitcentrering i sin rapportering än Bonnierägda Dagens Nyheter och Expressen, som hade högre inslag av human-interest story. Det fenomenet kan antingen vara en slump eller en effekt av kommersialiseringen och medielogiken.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra på vilket sätt Aftonbladet förhåller sig till mediernas roll som en granskande och informerande institution i relation till krisrapporteringen om pandemier. För att vidare offentliggöra vilka verktyg som tillämpas för att gestalta diskursen kommer studien att exemplifiera rapporteringen om svininfluensan A (H1N1) och covid-19 (SARSCoV-2). Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur gestaltade Aftonbladet “coronapandemin” under 11 - 24 mars 2020? • Vilka likheter och skillnader kan man urskilja i aftonbladets rapportering om Svininfluensan? På vilket sätt kan dessa likheter och skillnader förstås utifrån tidigare forskning och begreppet krisrapportering? Metod och material: En kritisk diskursanalys som grundas på van Dijks riktning. Tillämpas med hjälp av ett frågeschema som förtydligas under rubriken; bilaga 1. Huvudresultat: Studiens huvudresultat belyser att det finns en pågående konflikt i medias roll som en granskande och informerande institution vid en samhällskris. Konflikten bidrar till att Aftonbladet inte gestaltar svininfluensan och covid-19 på ett balanserat sätt i relation till mediernas roll i samhället. Konflikten kan i förlängningen utgöra ett demokratiskt problem.