At the end of 1999, the Swedish government adopted two European Union conventions to protect ethnic minorities, and Roma people were recognized as a national ethnic minority of Sweden. Approaching the 20th year mark after the recognition, this research aims to develop an in-depth and inclusive database for Roma people’s heritage and archaeological resources management. Analyzation of the collected data is based on the number, nature, and responsible organizations for the events. As a result, 48 events were recorded in the database under such a framework. A significant increase in events happened in the second decade (2010 to 2019) of the research period. 14 out of 21 counties in Sweden have participated in the topic and three excavations have been done in the past 20 years. Former Roma people’s settlements have been discovered in the western and eastern counties of middle Sweden. Therefore, it can be suggested that counties such as Södermanland and Västmanland have the geographic advantage to further discover new traces that have yet to be recorded. This thesis analyses the Bohuslän Museum’s exhibition Möt Resandefolket! as a case study due to its uniqueness as the only permanent exhibition about Roma people in the country. It includes a spatial analysis under Moser’s framework (2010) and experience analysis using the thick descriptive approach suggested by Geertz (1973). The interview with the museum’s archaeologist Kristina Lindholm connects the perspective from the exhibition curators and heritage mediators, while 3D modelling is also developed and used as a tool to understand the spatial context and the effectiveness of idea communication in the exhibition. As a result, the case study identifies two challenges in communicating Roma people’s heritage and culture: the limited resources in the material culture and the alienness raised in the exhibition. The causes and possible confrontations of these matters are discussed, followed by suggestions on how to improve the excavation agenda, digital preservation for intangible heritage, and new representation and presentation methods. There is also potential in turning alienness into a positive motivation which enables the exhibition to further fulfil its curiosity- and self-education attainment purpose. This thesis suggests that these ways of interpretation are effective means to illustrate and emphasize the uniqueness of a culture and to further appreciate the values in the ethnic minorities. / I slutet av 1999 antog den svenska regeringen två EU-konventioner för att skydda etniska minoriteter och romerna erkändes som en av Sveriges nationella etniska minoriteter. Denna forskning fokuserar på de 20 år, 1999–2019, som gått sedan erkännandet, och syftar till att utveckla en djupgående och inkluderande databas för romers kulturarv och arkeologiska resurshantering. Analysen av insamlade data baseras på antal, typer och ansvarande organisation för genomförda romska evenemang. 48 sådana registrerades i databasen och en betydande ökning av evenemang inträffade under decenniet 2010 till 2019. Baserat på de 48 företeelserna hade 14 av 21 län i Sverige deltagit i olika aktiviteter och tre arkeologiska utgrävningar hade genomförts under perioden. Eftersom före detta romska bosättningar har upptäckts i såväl öst som väster om län som ligger i Sveriges södra mitt, föreslås att län som Södermanland och Västmanland skulle ha en geografisk fördel till att upptäcka ytterligare nya spår av romsk kulturarv, som ännu inte registrerats. Denna uppsats analyserar Bohusläns museums utställning Mot Resandefolket! som en fallstudie på grund av dess unikum som den enda permanenta utställningen om romer i landet. Den inkluderar en rumslig analys utifrån Mosers ramverk (2010) och gör även en erfarenhetsanalys med hjälp av den metod som kallas ”thick description” (från Geertz [1973]). Intervjun med museets arkeolog Kristina Lindholm kopplar samman perspektivet från utställningens kurator och förmedlare av kulturarv, medan en 3D-modellering också används som ett verktyg för att förstå det rumsliga sammanhanget och effektiviteten i idékommunikation i utställningen. Som ett resultat identifierade fallstudien två utmaningar när det gäller att kommunicera romers kulturarv: de begränsade resurserna i den materiella kulturen och den främmande komponenten, s k ”alienness”, som uppstod i utställningen. Orsakerna till och möjliga konfrontationer av dessa frågor diskuterades vidare, följt av förslag för att förbättra utgrävningsagendan, digital bevarande för immateriellt arv och nya representations- och presentationsmetoder. Det lyftes också fram att det finns en potential att vända det främmande, ”alienness”, till något positivt, som en motivation som gör det möjligt för utställningen att ytterligare stimulera till både nyfikenhet och självutbildning. Denna uppsats visar även att tolkningsmetoder är effektiva medel för att illustrera och betona kulturers unikum och att ytterligare uppskatta denna etniska minoritet många värden.

Vår uppsats handlar om hembygdsföreningeni rollen som turistisk aktör. Vi granskar vilka drivkrafter som aktören uppvisar samt hur dessa påverkar synen på modernisering och digitalisering inom den egna föreningen. Vi vill också lyfta fram hembygdsförening som en vagga i vårt kulturarv. Att låta dåtidens levnadssätt gå hand i hand med nutidens digitaliserade levnadssätt kan göra ett modernt historiskt-och kunskapsmässigt samarbete för kommande generationer. Vidare diskuteras hur medvetenheten om dessa drivkrafter är viktiga för att balansera den konventionella synen på turism ur ett management perspektiv, tillsammans med den ideella föreningens mer psykosociala identitetsskapande syn. Vårt syfte är att definiera hur en hembygd arbetar med turism och hur stor roll turismen har inom föreningen. Vihar sedan använt oss av frågeställningar och en problemformulering där vi tagit upp olika hjälpmedel och undersökt vilka drivkrafter som får aktörerna att ta tag i vissa projekt och användandet av digitalisering. Vårt angreppssätt i dennauppsats är att använda oss av teori som ett ramverk för de påståenden och argument som presenteras i vår empiri och metod-del. Med stöd av vårt teoretiska angreppssätt tillsammans med intervjuresultaten är det vår förhoppning att tydliggöra betydelsen av kulturarvsturismen.Genom kvalitativa intervjuer tar vi upp begreppet kulturarv och förklarar dess innebörd på ett konkret sett. Vi träffar äldre människor där många har minnen från förr och med egna ord kan återspegla historien. I vår uppsats har vi redogjort för Sveriges kulturarvshistoria inom hembygdsföreningar, där vi analyserar de drivkrafter som ligger bakom arbetet med att bevara Sveriges historia hos de enskilda aktörerna. Vår bakgrund inom medieteknik gör att vårt arbete präglas av en världsbild där tekniken är ett verktyg som underlättar utvecklingen av produkter inom turism. Genom insamlat resultat ser vi att aktörerna är överens om att vår historia om hembygdsföreningar och kulturarv behöver bevaras för att människan ska kunna känna en gemenskap och trygghet till sin hembygd. Kulturarvet kan också användas som ett verktyg för att framföra kunskap till olika generationer och vidare kan den digitala utvecklingen av kulturarvsattraktioner nå ut till fler människor i framtiden på ett mer interaktivt sätt. I vår uppsats har vi också kommit fram till att kulturarvsattraktioner spelar en viktig roll inom upplevelseturism på många olika plan genom att studera drivkrafter hos de eldsjälar som erbjuder omgivningen något varaktigt och minnesvärt, som räcker långt framöver. / Our essay revolves around the local history associations and the actors within it as part of the tourism sector. We have researched the driving-forces that these actors possess, their view on modernization and digitalization within the association. With this paper we also want to highlight that local history associations works as a cradle for our cultural heritage. These actors want the life of past times to go hand-in-hand with the digital lifestyle of modern times, which will contribute with historical knowledge for future generations.Furthermore,we discuss how these driving-forces are an important part of the balance between the conventional view on tourism from a management perspective, and the non-profit association’s psycho-social view. Our purpose is to define how local history works within tourism and how big of a role it has within the associations. We discuss different tools at hand and explore what driving-forces that get the actors to use digitalization in certain projects. The method of our essay is to use a theory as a framework for thestatements and arguments that are introduced in our empirical data. With the support of our theory and the results of the interviews, it is our hope to clarify the meaning of cultural heritage site tourism and how the actors work within it.We have used qualitative interviews to discuss the concept of heritage sites and to explain its meaning in a concrete way. We have met with elderly people and made it possible for them to share their memories from past times while also exploring their role within heritage site tourism. In this essay we described the heritage site through local history associations, where we analyze the underlying driving-forces behind the work of individual actors as they attempt to preserve the history of Sweden. This essay also presents the concept of interactive digital storytelling where technology functions as a tool that simplify development of the tourism product . As a conclusion our results show that the actors agreed upon that our history in terms of local history associations and heritage sites needs to be preserved, so that future generations do not lose the feeling of safety and a sense of belonging that comes from being part of a community in their local home environment. The cultural heritage site can be used as a tool to present knowledge to different generations through the means of digital development, the heritage sites can reach a wider audience in the future by presenting interactive modern day solutions.In our essay, we have also found that cultural heritage sites plays an important role in leisure tourism on many different levels through driving-forces of the individuals that offer their surrounding something memorable that will last for eternity.